Nationellt ramverk och Patientdatalagen (PDL)

Nationellt ramverk

Syftet med ett nationellt ramverk är att få en gemensam struktur och skapa tillförlitlighet genom att hälso- och sjukvårdspersonalen vet vad de kan förvänta sig att se.

Ineras styrelse beslutade i april 2014 om nationella ramverket för Nationell patientöversikt, NPÖ. Nedan finns ramverket samt en beskrivning om bakgrunden till beslutet. Ramverket har tagits fram tillsammans med alla vårdgivare som är anslutna som producenter i NPÖ.

Bakgrund och arbetssätt

Förvaltningsgruppen för Nationell patientöversikt, NPÖ, genomförde två workshops (november 2013 och februari 2014) där de vårdgivare som producerar information till NPÖ bjudits in. Diskussioner fördes kring vilken information som behöver tillgängliggöras i NPÖ.

NPÖ:s referensgrupp, vård- och omsorgsdokumentation har haft i uppdrag under 2013 av NPÖ:s förvaltningsgrupp att ta fram en prioritering av vilken information som bör prioriteras i NPÖ.

De informationsmängder som rekommenderas för kommunerna utgår från arbetet med NPÖ 2 projektet.

Resultatet från detta arbete har resulterat i framtagande av ett förslag till: Rekommendation för producerande vårdgivare till Nationella Patientöversikten, NPÖ.  

Ineras styrelse beslutade att detta ska gälla som ett nationellt ramverk för producenter till Nationell patientöversikt. Ett nationellt ramverk ger förankring och en gemensam struktur, samt tillförlitlighet vad som visas och vad hälso- och sjukvårdspersonalen kan förvänta sig att se.

Vårdgivare som inte kan uppfylla ramverket ansvarar för att rapportera avvikelse till Ineras programkontor.

Omfattning, dvs. hur många vårdenheter som producerar information och verksamheter som undantas behöver diskuteras vidare. Ramverket bör uppdateras kontinuerligt, samt ska stämmas av med ramverket för Journalen.

  Arkiv Ändrad

PDF-fil Nationellt ramverk för producenter till NPÖ.pdf Gäller från: 2016-03-01

sep. 11, 2020 by Christoffer Andersson

Patientdatalagen

Patientdatalagen (2008:355) (PDL) trädde i kraft i juli 2008. Det är regeringen som tagit beslut om lagen. Den påverkar på vilket sätt it-tjänster inom hälso- och sjukvården utformas.

Regeringen vill att hanteringen av personuppgifter inom hälso- och sjukvården ska bli enklare samtidigt som patientsäkerheten och patientens egen möjlighet till medverkan ska stärkas.

Underlätta informationsutbyte men också skydda patienten

Lagen ska underlätta informationsutbyte mellan vårdgivare och mellan vårdgivare och patient. Säkerheten i informationsutbytet är viktig men skyddet av patientens integritet väger tyngre i lagen.

Registrering och behandling av personuppgifter är nödvändig för en fungerande verksamhet, men patienten har rätt till en fredad zon. Det står till och med inskrivet i grundlagen att patienten ska skyddas mot att den personliga integriteten kränks genom att uppgifter om personen databehandlas. Hur det skyddet ska se ut beskrivs i delar av patientdatalagen.

Patientdatalagen kommer att påverka informationshanteringen inom hälso- och sjukvård. För införande av it-stöd i vården krävs att vårdgivaren (regioner, kommuner och privata vårdgivare), Socialstyrelsen och andra intressenter är överens hur lagen tolkas och it-stöden ska utformas utifrån tolkningen.

Mer information