Nytt verksamhetsstöd
Hitta på sidan
Bakgrund
2021 påbörjades utvecklingen av ett nytt verksamhetsstöd för sjukvårdsrådgivning inom 1177. Det ska ersätta Rådgivningsstödet, ett egenutvecklat system som närmar sig slutet av sin livslängd, både tekniskt och funktionellt. Rådgivningsstödet ska vara ersatt och avvecklat under Q2 2024. Att underhålla Rådgivningsstödet efter 2023 skulle innebära oskäligt stora insatser.
Läs om status i projektet här: Verksamhetsstöd sjukvårdsrådgivning - Inera.
Syfte med nyttokalkylen
Syftet med nyttokalkylen är att identifiera och visa de nyttor och kostnader som det nya verksamhetsstödet bidrar till, som ett stöd i utvecklings- och implementeringsarbetet.
Resultatet kan komma att ändras
Projektet för verksamhetsstödet pågår och det är mycket som förändras, mer information kommer fram och vi blir klokare. Det resultatet som presenteras nedan är därför en ögonblicksbild med den information som finns vid framtagandet, som kan komma att ändras.
Metod
Perspektiv. Alla regioner som använder Rådgivningsstödet idag ingår i kalkylen. Invånarnas perspektiv är också med.
Typ av kalkyl. Nyttor och kostnader värderas i pengar. De nyttor och kostnader som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Nyttor. Vi använder fyra kategorier på nyttor.
Finansiell nytta - Värderas och hämtas hem i pengar, kan vara besparingar eller ökade intäkter.
Omfördelningsnytta - Frigjorda resurser som kan värderas i pengar, men som hämtas hem när de används på nya sätt.
Kvalitetsnytta - Kvaliteter för individer, som ökad trygghet och bättre hälsa, eller sociala kvaliteter som ökad gemenskap. De värderas inte i pengar, men beskrivs och går att mäta.
Miljönytta - Effekter som är positiva för miljön som minskade koldioxidutsläpp. Värderas inte i pengar, men beskrivs och går att mäta.
Kostnader. Kostnader sorteras i samma kategorier som nyttorna. Finansiella kostnader handlar om pengar, omfördelningskostnader om tid och andra resurser. Kvalitetskostnader beskriver försämrade kvaliteter, exempelvis ökad stress hos personalen, och miljökostnader handlar om det som påverkar miljön negativt.
Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen tas fram under 2021-2023 med hjälp av Ineras modell för nyttokalkyler. I arbetet deltar representanter från förvaltningen av 1177 samt från projektet för nytt verksamhetsstöd, på Inera. Många olika roller har bidragit med data och uppgifter kring de antaganden som gjorts i kalkylen.
Alternativen som jämförs
I kalkylen jämförs alternativen:
0. Ett fiktivt scenario där dagens Rådgivningsstöd skulle fortsätta användas. I det fiktiva scenariot bortser vi från att ett fortsatt användande av Rådgivningsstödet inte är realistiskt. Vi utgår istället från att Rådgivningsstödet skulle fortsätta fungera så som det fungerat när det fungerar bra, utan driftstörningar och tekniska problem.
1. Att använda ett nytt verksamhetsstöd så som det planerats i projektet.
Syftet med att jämföra användandet av ett nytt verksamhetsstöd med ett fiktivt scenario är att kalkylen ska hjälpa till att identifiera och visa de nyttor och kostnader som det nya verksamhetsstödet bidrar till.
Nyttoanalys
Effektkedja
Klicka på filen nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar
Frigjord tid för rådgivande sjuksköterskor - kortare samtal. Några aspekter av det nya verksamhetsstödet frigör tid jämfört med när samma arbetsmoment görs i Rådgivningsstödet:
Genom bättre stöd för arbetssättet med rådgivningssamtal. Verksamhetsstödets design gör det lättare att följa arbetssättet, så att sjuksköterskorna på 1177 inte behöver lägga lika mycket tid på att navigera i datorn. Det gör att många samtal kan gå snabbare än vad de hade gått med Rådgivningsstödet.
Genom bättre stöd för hänvisning. Med det användarvänliga gränssnitt i stödet för hänvisning, och dess strukturerade information, går det snabbare och lättare för sjuksköterskorna på 1177 att hitta rätt information när de ska hänvisa. Detta kan också gälla för annan vårdpersonal som använder stödet för hänvisning.
Frigjord tid för katalogadministratörer. I verksamhetsstödet förändras arbetsuppgifterna för katalogadministratörer på ett sätt som frigör tid:
Mindre tid på administration av vårdenheter. I Rådgivningsstödet behöver katalogadministratörer på 1177 hålla uppgifter om vårdenheter uppdaterade i katalogen manuellt. I det nya verksamhetsstödet kommer basinformationen om vårdenheterna istället hämtas från HSA, så att det manuella arbetet för katalogadministratörerna minskar. Administratörerna kommer ändå behöva uppdatera vissa informationsmängder som är specifika för tjänsten, men den totala tidsåtgången för katalogadministratörerna förväntas minska.
Ingen administration av hänvisningsdokument. Katalogadministratörer på 1177 behöver inte längre producera hänvisningsdokument, och administrera och förankra dem, på det sätt som de gjort i Rådgivningsstödet. De kommer dock att behöva lägga tid på hänvisningar även i framtiden, genom att delta i de regionala arbetsgrupperna för hänvisningar och administrera hänvisningar i det nya stödet för hänvisning. Men den totala tiden för administration av hänvisningar förväntas minska.
Frigjord tid för invånare - kortare samtalstid. När samtalet med 1177 går snabbare frigör det tid för invånaren. Anledningen till att samtalen går snabbare är det förbättrade stöd som sjuksköterskan har för sitt arbete. Läs mer om det i nyttan 'Frigjord tid för rådgivande sjuksköterskor - kortare samtal.
Frigjord tid för regional IT. Till skillnad från Rådgivningsstödet har verksamhetsstödet ett webbaserat användargränssnitt, som gör att regional IT inte behöver installera nya releaser manuellt på varje dator. Installationen brukar bestå av arbetsmomenten paketera, installera, kontrollera.
Minskade kostnader för utveckling. Med modern teknik är det enklare och går åt mindre resurser till att förvalta och vidareutveckla verksamhetsstödet, jämfört med vad Rådgivningsstödet hade krävt, givet samma eller likvärdiga insatser. Orsaker till det är exempelvis att:
Det är enklare att sätta upp automatiserade tester när verksamhetsstödet är en webbapplikation.
Med en modernare teknikstack har man bättre förutsättningar för lägre leverantörspriset.
Mer moderna och automatiska deployer.
Nyttor som inte värderats i pengar
Bättre arbetsmiljö för rådgivande sjuksköterskor. Flera aspekter i verksamhetsstödet förväntas bidra till en bättre arbetsmiljö för rådgivande sjuksköterskor:
Roligare arbete. Med ett modernt och användarvänligt gränssnitt blir det roligare att arbeta med sjukvårdsrådgivning.
Bättre ergonomi. Det är snabbt och lätt går att hitta rätt information, så att det går åt mindre tid till klickande och letande. Flera arbetsmoment blir mindre fysiskt och kognitivt ansträngande än de är i Rådgivningsstödet.
Lättare att göra säkrare bedömningar. Eftersom design och gränssnitt i verksamhetsstödet stödjer arbetssättet, behöver sjuksköterskorna inte inte lägga lika mycket energi på vad de ska göra på datorn, och får samtidigt ett bättre stöd för att göra säkrare bedömningar.
Tryggare hänvisning. Rådgivande sjuksköterskor kan känna sig tryggare med att de hänvisar invånare rätt med ett förbättrat stöd för hänvisning. De behöver inte oroa sig för att det kan finnas fel i hänvisningsinformationen i stödet på det sätt som det ibland finns fel idag (exempelvis felaktiga öppettider för mottagningar), eller för att andra aktörer i vården kommer att ha en annan syn på vad hänvisningen borde vara.
Bättre arbetsmiljö för mottagande hälso- och sjukvårdspersonal. Stödet för hänvisning bidrar till en bättre arbetsmiljö för vårdpersonal som tar emot invånare som hänvisats, efter som de i högre utsträckning tar emot patienter som de har förutsättningar, kompetens och utrustning för att ta hand om. Det gör också att patienterna oftare är nöjda med deras hjälp, vilket också bidrar till en bättre arbetsmiljö.
Säkrare sjukvårdsrådgivning. Verksamhetsstödet bidrar till att göra sjukvårdsrådgivningen ännu säkrare än vad den är med Rådgivningsstödet på flera sätt:
Bättre stöd för sjuksköterskan att följa samtals- och arbetsprocess. Verksamhetsstödets design gör det lättare att följa arbetssättet, så att risken för fel och misstag minskar.
Rätt hänvisning direkt. Med stödet för hänvisning hänvisas fler invånare rätt vid första försöket och får rätt vård i rätt tid.
Sms. När invånare kan få sms från 1177 blir det lättare att komma ihåg och följa råden. Sms kan också användas för skicka kartnålar eller länkar för att invånare lätt ska kunna hitta fram till vårdmottagningen.
Ökad trygghet för invånare. Med verksamhetsstödets design och stödet för hänvisning får invånare i högre utsträckning konsekventa bedömningar, råd och hänvisningar, vilket ökar tryggheten.
Frigjord tid för invånare genom rätt hänvisning direkt. När fler invånare bedöms och hänvisas rätt vid första försöket, behöver de lägga mindre tid på att försöka hitta rätt vårdnivå eller vårdmottagning efter samtalet till 1177.
Ökad tillgänglighet till 1177 på telefon. Verksamhetsstödets design gör det lättare att följa arbetssättet, så att sjuksköterskorna på 1177 inte behöver lägga lika mycket tid på att navigera i datorn. Det gör att många samtal kan gå snabbare än vad de hade gått med Rådgivningsstödet. Det bidrar till att öka tillgängligheten i 1177, så att invånarna som ringer inte behöver vänta lika länge innan de kommer fram.
Mer jämlik vård. När rådgivande sjuksköterskor i tjänsten använder verksamhetsstödet, får invånare samma bedömning och hänvisning oavsett vem de pratar med.
Ökad styrning av patientströmmar. Genom stödet för hänvisning kan regioner enklare styra patientströmmar.
Bättre analys och uppföljning. Med bättre statistik- och uppföljningsmöjligheter finns också bättre möjligheter analyser och beslutsunderlag.
Bättre förutsättningar för vidareutveckling. Den modulära arkitekturen gör det möjligt att samspela med andra system. Det gör det möjligt att utveckla helt nya tjänster som skapar nytta.
Möjliga framtida nyttorDet här är nyttor som möjliggörs av verksamhetsstödet men som kräver ytterligare insatser än de som är planerade nu. Utökad samverkan inom 1177. Ett av de viktiga skälen till att samverkan idag begränsas är att det är svårt för sjuksköterskor att hänvisa rätt utanför den egna regionen, eftersom dagens katalog inte ger tillräckligt med stöd för hänvisning utan måste kompletteras med sjuksköterskans egen kunskap och erfarenhet av vårdens organisation i regionen för att vara användbart. Med ett stöd för hänvisning som gör att invånare hänvisas rätt vid första försöket oavsett vem som hänvisar, ökar möjligheterna till en utökad samverkan inom 1177. Det ger nyttor som:
Ökad samsyn mellan hänvisande och mottagande hälso- och sjukvårdspersonal. Två möjliga positiva effekter från stödet för hänvisning är att:
För att effekterna ska uppstå krävs ett stort arbete med förankring i regionen, från den regionala grupp som ansvarar för hänvisningarna. För full effekt krävs att förankringsarbetet har nått inte bara ledningsnivå, utan också de enskilda individer som hänvisar och tar emot invånare i hälso- och sjukvården, så att de har en förståelse för hur hänvisningarna i stödet för hänvisning har tagits fram. Det är ett omfattande arbete, som i dagsläget inte är planerat - vilket ökar risken att effekten inte kommer att uppstå. Ökad trygghet för invånare. Förutsatt att regionen uppnår ett bättre samarbete genom en aktiv dialog kring hänvisningarna i stödet för hänvisning, blir en möjlig nytta att vårdpersonalen på olika vårdenheter får en ökad samsyn om hur invånare ska hänvisas. Det kan i sin tur öka tryggheten för invånaren, som i högre utsträckning kan komma att uppleva att de hänvisas “rätt” då alla de har kontakt med har samma bild av vart de ska vända sig. Vetskapen om att man sannolikt kommer att hänvisas rätt vid första försöket, att man sannolikt skulle ha fått samma hänvisning även om man hade vänt sig någon annanstans, ökar tryggheten. |
|---|
Kostnader
Kostnader som värderats i pengar
Utvecklingskostnad
Utveckling av verksamhetsstödet (2022-2024)
Engångskostnader för införande
Tidsåtgång för regionalt införandeansvarig (2022-2024)
Tidsåtgång för att lägga in information om vårdenheter (2023)
Tidsåtgång för förändring av organisation och arbetssätt (2023)
Tidsåtgång för avveckling (“släckning”) av Rådgivningsstödet (2023)
Tidsåtgång för uppsättning av hänvisningsregler (2023)
Tidsåtgång för utbildning (2023)
Löpande förvaltnings- och utvecklingskostnader (räknas ej till resultatet)
Inera utgår från löpande förvaltnings- och utvecklingskostnaderna kommer att vara desamma som de hade varit om Rådgivningsstödet hade behållits. Därför räknas de inte med i resultatet för nyttokalkylen.
Inera har ändå listat kostnaderna för drift och applikationsförvaltning samt utveckling i kalkylen för att synliggöra deras storlek. Här har Inera utgått från hur stora de var under 2022.
Drift och applikationsförvaltning (2024-2027)
Risker och hinder
Risker för problem vid uppstart. Följande risker har identifierats vid uppstarten:
Sjuksköterskorna känner sig osäkra och ovana med det nya verksamhetsstödet - det kan leda till längre samtal och trött och frustrerad personal, även om projektet planerar förändringsledningsaktiviteter.
Instabil drift
Tekniska problem
Bristande underhåll av informationen i stödet för hänvisning. Projektet och regionerna kommer se till att det finns en första version av stödet för hänvisning vid uppstart, därefter krävs ett aktivt regionalt arbete med uppdatering och regional förankring. Om stödet inte uppdateras och förvaltas aktivt finns risk för felhänvisningar, dåligt bemötande och även risker för patientsäkerheten.
Risk för längre avbrott i tjänsten. Verksamhetsstödet kommer vara en webbaserad lösning istället för lokalt installerade klienter. Det medför risker för fler eller längre avbrott i tjänsten.
Nyttokalkyl
Resultat
I nyttoanalysen identifierades många kvalitetsnyttor såsom säkrare sjukvårdsrådgivning och bättre arbetsmiljö för rådgivande sjuksköterskor och mottagande hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa skulle förmodligen värderas mycket högt om de värderades i pengar. Det är värt att tänka på att alla nyttor inte har värderats i pengar när vi nu går vidare för att titta på de nyttor och kostnader som värderats i pengar.
För de nyttor och kostnader som värderats i pengar, överstiger värdet på nyttorna inte kostnaderna inom 6 år från att utvecklingen startade, utifrån de antaganden som gjorts. Trenden är dock positiv och om den årliga nyttan fortsätter skulle nettonyttan vara positiv från år 2029.
Räknar vi bort nyttan för invånare i form av frigjord tid genom kortare samtal, och tittar enbart på nyttor och kostnader för regionen, blir nettonyttan ännu lägre:
Den största värderade nyttan är frigjord tid inom 1177 genom kortare samtal som utgör 44 procent av nyttan, och den största kostnaden är utvecklingen av verksamhetsstödet som utgör 93 procent av kostnaden. Klicka på bilden för att göra den större:
Osäkerhetsanalys
Många värden är osäkra i de nyttor och kostnader som har värderats i pengar. Lägsta och högsta värden har angetts för många faktorer i kalkylen, vilket bidrar till en stor osäkerhet när de läggs samman. Exempel på faktorer som bidrar till osäkerheten är:
Antal samtal där sjuksköterskor använder hänvisningsstöd och hänvisningsdokument.
Med hur många procent ärendetiderna skulle minska med bättre stöd.
Hur mycket tid sjuksköterskorna sparar på administration av vårdenheter och hänvisningsregler med det nya verksamhetsstödet.
Hur lång tid det tar att sätta upp de nya hänvisningsreglerna första gången.
Styrkor och svagheter
Nyttokalkylens främsta styrka ligger i nyttoanalysen. Den har arbetats fram under lång tid och med stor noggrannhet.
Nyttokalkylens största svaghet är att många av de viktigaste nyttorna inte värderats i pengar, såsom bättre arbetsmiljö och säkrare sjukvårdsrådgivning.
Bilagor
Nyttokalkylen i excel
För att ladda ner, klicka på filen nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet.
