...

...

Beskrivning

...

Arkitekturperspektiv

...

Verksamhetsområde

...

Koordinator

...

Förmågekarta för kärnverksamheterna Hälsa och vård och Omsorg.

...

Strategi

...

Hälsa, vård och omsorg

...

...

Hitta på sidan

...

JIRA-ärenden

...

Publicerad/ version

...

Deltagare

...

Redaktörer

...

...

2021-01-28/5

Denna beskrivning av verksamhetsförmågor omfattar både kärnverksamheter inom Hälsa och vård och inom Omsorg. Vissa förmågor avses enbart omfattas av Hälsa och vård respektive Omsorg enligt nedanstående definitioner.

Definitioner av verksamhet

• Hälsa och vård definieras som den verksamhet som bedrivs enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) oberoende av huvudman och organisation.

• Omsorg definieras som den verksamhet som lyder under Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)*.​ Exempelvis innefattas här äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg.​

Definitioner av roller

• Med Invånare avses i denna modell person både när invånaren är patient eller brukare. Begreppet avser inte när invånaren är medarbetare i hälsa-, vård och omsorgsverksamhet

• Med Patient avses i denna modell person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård.

• Med Brukare avses i denna modell person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten.

• Med Närstående avses i denna modell en person som invånaren anser sig ha en nära relation till. Om en juridisk relation, såsom god man, vårdnadshavare och behörig ställföreträdare, avses anges det särskilt.

...

Förmågor som inte är färdigarbetade är kursiva och i en svagare färg på texten. Detta gäller förmågor för omsorg, där ett arbete tillsammans med verksamhetsrepresentanter återstår, samt generella förmågor för styrning som görs i en annan arbetsgrupp.

Bilder i ppt-format

Beskrivning i word

STYRNING

Förmågor som styr kärnverksamheten.

Styrningsförmågor gemensamma för regional och kommunal verksamhet

Dessa förmågor beskrivs inte i detta dokument. Dock föreslås förmågan “Utveckling och innovation” att ingå i gruppen Ledning och Styrning.

LEDNING

STYRNING

ORGANISERING

DEMOKRATI OCH INSYN

UTVECKLING OCH INNOVATION

Förmågan att skapa, samla in och genomföra nya idéer eller möjligheter som skapar värde för patient och/eller vårdverksamheten. Detta kan vara en ny eller förbättrad produkt, en tjänst, ett arbetssätt, en värdegrund eller en form av organisation.

Styrningsförmågor specifika för hälsa, vård och omsorg

STRATEGISK SAMVERKAN OCH UTBUDSSTYRNING

Förmågor för hantering av behov, efterfrågan och utbud av hälso- och sjukvårdstjänster och den samverkan som krävs för detta i enlighet med samhällets och befolkningens behov och krav.

LEDNING OCH STYRNING HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

(inkl uppföljn av verksamheten)
Förmågan att på en strategisk, taktisk och operativ nivå definiera mål och strategi, styra och följa upp samt arbeta med verksamhetens ständiga förbättringar.

SÄKERHET, LAGEFTERLEVNAD OCH TILLSYN

Förmågan att skapa förutsättningar för en patientsäker vård och att säkerställa efterlevnad av lagar, förordningar och föreskrifter samt upprättande av riktlinjer och rutiner.

KUNSKAPSSTYRNING

Förmågan till styrning av informatik, processer, kunskaps- och beslutsstöd i syfte att uppnå ett optimalt utnyttjande av den samlade kunskapen i organisationen genom att skapa, samla in, återanvända, dela och effektivt tillämpa kunskap, information och data.

KÄRNVERKSAMHET

Förmågor i kärnverksamhet gemensamma för hälsa, vård och omsorg

Förmågor direkt kopplade till, och med direkt påverkan på, patienten/invånaren.

INVÅNARENS MEDVERKAN

Invånarens förmåga att vara aktör i sin egen vård eller delaktig i sin egen omsorg. Här innefattas att ha tillgång till och styra åtkomst till sin vårdinformation, genomföra och dokumentera vårdaktiviteter, ta kontakt och ha dialog med vården, hantera och skapa administrativ information samt styra vem som ska ha tillgång till den egna vårdinformationen.

KOMMUNIKATION MED INVÅNAREN

Förmågan att ha dialog med patient. Här innefattas individanpassad kommunikation och utbildning, att efterfråga vårdinformation från patient som t ex mätningar och egna observationer, hantering av kontaktförfrågan från patient samt att låta patient styra åtkomst till sin vårdinformation.

Förmågor i kärnverksamhet specifika för hälsa och vård

Undersökning och bedömning

ANAMNES OCH UNDERSÖKNING

Förmågan att samla in patientinformation via t ex anamnes ur olika perspektiv, undersökning, monitorering och patienthistorik.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEDÖMNING

Förmågan att sammanställa och bedöma insamlad information i syfte att fastställa diagnos eller beskrivning av patients omvårdnadsbehov eller medicinska symptom. Denna bedömning ligger till grund för planering av patientens vård samt utvärdering av effekt och resultat av genomförda åtgärder.

BILD- OCH FUNKTIONSDIAGNOSTIK

Förmågan att utföra bild- och funktionsdiagnostik såsom röntgen- och ultraljudsundersökningar, klinisk fysiologiska och neurofysiologiska undersökningar.

Samordning av hälsa och vård

VÅRDPLANERING

Förmågan att i samråd med patient och utifrån patientens individuella förutsättningar och behov besluta om planerade behandlingar och åtgärder samt följa upp utförda behandlingar och åtgärder. Förmågan inkluderar att planera på vilket sätt behandlingar och åtgärder ska utföras, exempelvis genom distansvård eller fysiskt möte.

VÅRDANSVAR

Förmågan att identifiera och koordinera vårdansvar mellan aktörer för olika vårdaktiviteter i patients vårdprocesser. Här innefattas även hantering av överföring av vårdansvar mellan aktörer. Aktör kan vara vårdaktör (medarbetare eller vårdgivare som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen) eller medaktör (patient som är aktivt delaktig i sin egen vård).

BOKNINGAR FÖR PATIENT

...

Innehållsförteckning

...

Introduktion

Principiell uppbyggnad av modell verksamhetsförmågor Hälsa, vård och omsorg.

...

Definitioner:

• Hälsa och vård definieras som den verksamhet som bedrivs enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) oberoende av huvudman och organisation.

• Omsorg definieras som den verksamhet som lyder under Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).​ Exempelvis innefattas här social omsorg för områdena: äldre, funktionshinder och individ- och familjeomsorg samt familjerätt.​

• Med “invånare” avses i den här modellen dels när invånaren är patient inom hälsa och vård och dels när invånaren är brukare inom omsorg.

• I begreppet invånare innefattas också invånarens närstående. Med ”närstående” avses i den här modellen invånarens alla möjliga företrädare, exempelvis anhöriga och närstående samt invånarens ställföreträdare såsom god man och vårdnadshavare.

• Invånarens medverkan i sin egen vård och omsorg är inte formellt en del av verksamheten, men är en viktig pusselbit och förmågan därför synlig i modellen.

Modell verksamhetsförmågor Hälsa, vård och omsorg:

...

Numrering av förmågor

• Verksamhetsförmågekarta

  • Kartan över Hälsa, vård och omsorg har nummer 2.1. Dessa nummer skrivs inte ut inom förmågekartan för Hälsa, vård och omsorg.

• Område

  • Områdena (exempelvis ”Förmågor Omsorg”, ”Specifika stödförmågor för Hälsa, vård och omsorg”) har inga nummer inom Hälsa, vård och omsorg.

• Grupp

  • Alla grupper av förmågor inom 2.1 Hälsa, vård och omsorg numreras med 1 tom 12. Exempel: ”5 Delaktighet invånare”

• Förmåga

  • En förmåga numreras löpande med start Gruppummer. Exempel: ”5.2 KOMMUNIKATION MED INVÅNAREN” inom gruppen 5 Delaktighet invånare.

  • Förmågor som ligger inom de generella områena för Styr- och Stödförmågor har ett prefix G som i Generell. Exempel: ”G1.2 LEDNING”

• Underförmåga

  • En förmåga numreras löpande med start Gruppummer, därefter Förmågenummer. Exempel: ”5.2.1 Hantering av invånarens kontaktförfrågan” inom förmågan 5.2 KOMMUNIKATION MED INVÅNAREN

Nedladdningsbart material

Förmågekartan i Word, Powerpoint och Excel-format:

Förmågekartan i SPARX EA-format:

Hittar du på sidan /wiki/spaces/AIA/pages/2578350661 (endast i AG Arbetsrum).

Versionshistorik

...

Styrning - förmågor gemensamma för regional och kommunal verksamhet

Dessa förmågor finns inte beskrivna i detta dokument, se istället /wiki/spaces/AIA/pages/2177860445 (endast i AG Arbetsrum).

G1.1 STYRNING

G1.2 LEDNING

Exempel gällande Hälsa, vård och omsorg: Här innefattas exempelvis prioritering, flödes- och kapacitetsplanering, rätt nyttjande av de totala resurserna, kompetensförsörjning, finansiell planering, definition av kvalitetsmått och arbete med ständiga förbättringar.

G1.3 DEMOKRATI OCH INSYN

Styrning - förmågor specifika för Hälsa, vård och omsorg

1 Styrning - förmågor specifika för hälsa, vård och omsorg

1.1 STRATEGISK SAMVERKAN OCH UTBUDSSTYRNING

Förmågor för hantering av behov, efterfrågan och utbud av hälsa, vård och omsorg och den samverkan som krävs för detta i enlighet med samhällets och befolkningens behov och krav.

1.1.1 Analysera behov, efterfrågan och utbud av hälsa, vård och omsorg

Förmågan att identifiera och analysera faktorer som påverkar efterfrågan och utbud av hälsa, vård och omsorg. Här innefattas att följa upp hälsoläget i en hel befolkningsgrupp eller behovsgrupp samt att kunna göra behovsanalyser på befolkningsnivå.

1.1.2 Balansera och planera för utbud

Förmågan att balansera hälsa, vård och omsorg i enlighet med samhällets och befolkningens behov och krav på hälsa inom ramen för organisationens uppdrag.

1.1.3 Upprätta avtal och överenskommelser

Förmågan att anpassa och styra utbud av hälsa, vård och omsorg genom att definiera uppdrag och ersättningsmodell samt upprätta avtal och överenskommelser med utförare.

1.1.4 Uppföljning

Förmågan att följa upp utförare och uppdrag inom hälsa, vård och omsorg.

1.1.5 Samverkan intressenter kring utbud och efterfrågan

Förmågan till samverkan mellan olika intressenter kring utbud och efterfrågan av hälsa-, vård och omsorg.

1.1.6 Vårdgivarinformation

Förmågan att hålla information om vårdgivare, övriga hälsovårdsorganisationer och leverantörer och deras respektive utbud.

1.2 PATIENTSÄKERHET, LAGEFTERLEVNAD OCH TILLSYN

Förmågan att skapa förutsättningar för en patientsäker vård och en säker omsorg och att säkerställa efterlevnad av lagar, förordningar och föreskrifter samt upprättande av riktlinjer och rutiner.

1.2.1 Säkerställa lagefterlevnad

Förmågan att säkerställa efterlevnaden av lagar, förordningar och föreskrifter genom att upprätta riktlinjer och rutiner.

1.2.2 Förebyggande arbete

Förmågan att arbeta förebyggande kring patientsäkerhet, säker omsorg och lagefterlevnad.

1.2.3 Uppföljning

Förmågan till uppföljning av lagefterlevnad samt avvikelserapportering och anmälan om händelser, vårdskador och incidenter. Detta omfattar såväl anmälan från patient eller brukare som anmälan från vårdgivare.

1.2.4 Hantera överträdelser och avvikelser

Förmågan att hantera misstänkta eller uppkomna lagöverträdelser, avvikelse, händelser, vårdskador och incidenter. Exempel på aktiviteter är händelseanalys och utredning.

1.3 KUNSKAPSSTYRNING

Förmågan till styrning av informatik, processer, kunskaps- och beslutsstöd i syfte att uppnå ett optimalt utnyttjande av den samlade kunskapen i organisationen genom att skapa, samla in, återanvända, dela och effektivt tillämpa kunskap, information och data.

1.3.1 Definiera och styra verksamhetens informationsflöde

Förmågan att definiera och styra det totala informationsflödet i verksamheten, från insamling till användande. Informationsflödet omfattar insamling, återförande och hantering av data och information, genererandet av kunskap samt användande och spridande av kunskapen och forskningsresultat i form av kunskaps- och beslutsstöd.

1.3.2 Styra strukturerad hälsa, vård och omsorgsinformation

Förmågan till strukturerad information genom att styra användningen av gemensamma kodverk, termer och begrepp i verksamheten.

1.3.3 Definiera och styra processer

Förmågan att definiera och styra processer i verksamheten samt att definiera var i processen information skapas, läses och återanvänds. I denna förmåga innefattas att konfigurera systemstödet för processer och information exempelvis genom att skapa journalmallar.

1.3.4 Styra informationsanvändning mot kunskap och kvalitet

Förmågan att använda data och information i syfte att generera kunskap och förbättra kvalitet. Här innefattas även kvalitetsregister.

1.3.5 Styrning av återförandet, spridandet och användningen av kunskap

Förmågan att styra återförandet, spridandet och användningen av kunskap exempelvis resultat från kontinuerliga/ständiga förbättringar, forskningsresultat, kvalitetsregister samt regionala och nationella vårdprogram. Detta kan t ex göras via kunskaps- och beslutsstöd.

...

Kärnverksamhet - Förmågor i kärnverksamhet specifika för hälsa och vård

2 Undersökning och bedömning

2.1 ANAMNES OCH UNDERSÖKNING

Förmågan att samla in patientinformation via t ex anamnes ur olika perspektiv, undersökning, monitorering och patienthistorik.

2.1.1 Befintlig dokumentation

Förmågan att ta del av befintlig dokumentation.

2.1.2 Anamnes

Förmågan att inhämta anamnes, dvs patients och närståendes uppfattning av t ex nuvarande problem och sin egen hälsa, hälso- och sjukdomshistoria, funktions- och aktivitetsförmåga, droganvändning, livsstil, livssituation, patients egna mätningar och observationer, särskilda behov, önskemål, resurser och kunskap. Detta kan ske vid fysiskt möte men också via t ex telefon eller genom strukturerade metoder för informationsinhämtning såsom skattningar, intervjuer och frågeformulär.

2.1.3 Undersökning

Förmågan att utföra undersökning och observation av patient.

2.1.4 Monitorering

Förmågan att monitorera patient utifrån mätdata från medicinteknisk apparatur eller genom manuell mätning, exempelvis övervakning i ambulans, under intensivvård och i hemmet.

2.1.5 Patientadministrerad monitorering

Förmågan att monitorera patient [för definition se Anamnes och Undersökning - Monitorering] på distans dvs när vårdpersonal ej är direkt närvarande och sköter utrustningen.

2.1.6 Behovsbedömning och beställning av kompletterande undersökning

Förmågan att bedöma behovet av och beställa kompletterande undersökning, såsom provbunden diagnostik, bild- och funktionsdiagnostik eller konsultation.

2.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEDÖMNING

Förmågan att sammanställa och bedöma insamlad information i syfte att fastställa diagnos eller beskrivning av patients omvårdnadsbehov eller medicinska symptom. Denna bedömning ligger till grund för planering av patientens vård samt utvärdering av effekt och resultat av genomförda åtgärder.

2.2.1 Sammanställa och bedöma information

Förmågan att sammanställa och bedöma den information som erhållits om patient med hjälp av exempelvis bedömningsinstrument. Bedöma provsvar och röntgenbilder

2.2.2 Utvärdera genomförda åtgärder

Förmågan att utvärdera effekt och resultat av genomförda åtgärder beträffande vård och behandling.

2.2.3 Fastställa diagnos

Förmågan att fastställa en diagnos.

2.3 PROVBUNDEN DIAGNOSTIK

Förmågan att utföra provbunden diagnostik, exempelvis blodprov, cellprov eller mikrobiologiskt prov.

2.3.1 Provtagning

Förmågan att ta prover och förbereda dem för transport.

2.3.2 Analys av prov

Förmågan att analysera prov och ge svar.

2.4 BILD- OCH FUNKTIONSDIAGNOSTIK

Förmågan att utföra bild- och funktionsdiagnostik såsom röntgen- och ultraljudsundersökningar, klinisk fysiologiska och neurofysiologiska undersökningar.

2.4.1 Bild- och funktionsundersökning

Förmågan att genomföra en undersökning som resulterar i ett granskingsbart resultat.

2.4.2 Analys av bild- och funktionsundersökningsresultat

Förmågan att granska, tolka och analysera bild- och funktionsundersökningsresultat samt ge svar.

3 Samordning av hälsa och vård

3.1 VÅRDPLANERING

Förmågan att i samråd med patient besluta om planerade behandlingar och åtgärder

3.1.1 Identifiera alternativ för behandling och åtgärder

Förmågan att identifiera olika alternativ för behandlingar och åtgärder. Detta görs utifrån utvärdering av tidigare behandlingar och åtgärder, vårdprogram och riktlinjer, kunskap och erfarenhet, samt patientens egna önskemål. Med åtgärder avses även omvårdnadsåtgärder och egenvård.

3.1.2 Välja mellan alternativ för behandling och åtgärder

Förmågan att i samråd med patienten och utifrån patientens individuella förutsättningar och behov välja mellan de olika alternativen för behandlingar och åtgärder genom att informera, vägleda och ha dialog med patient och/eller närstående.

3.1.3 Besluta om planerade behandlingar och åtgärder

Förmågan att fatta beslut om planerade behandlingar och åtgärder.

3.2 VÅRDANSVAR

Förmågan att identifiera och koordinera vårdansvar mellan aktörer för olika vårdaktiviteter i patients vårdprocesser. Här innefattas även hantering av överföring av vårdansvar mellan aktörer. Aktör kan vara vårdaktör (medarbetare eller vårdgivare som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen) eller medaktör (patient som är aktivt delaktig i sin egen vård). 

3.2.1 Koordinera vårdansvar mellan vårdaktörer

Förmågan att identifiera, synliggöra och koordinera vårdansvar mellan vårdaktörer för olika vårdaktiviteter i patientens vårdprocess.

3.2.2 Bedöma patients möjlighet till delaktighet

Förmågan att bedöma patientens möjlighet att ta ansvar och delaktighet för specifika aktiviteter i sin planerade vård.

3.2.3 Fördela ansvar för beslutade behandlingar och åtgärder mellan vårdaktörer

Förmågan att fördela vårdansvaret för beslutade behandlingar och åtgärder samt samordna planeringen av dessa inom och mellan olika vårdaktörer samt över vårdgivar- och organisationsgränser.

3.2.4 Motta förfrågan om överföring

Förmågan att motta, bedöma och acceptera eller avvisa förfrågan om överföring av vårdansvar.

3.2.5 Överföring av vårdansvar

Förmågan att överföra vårdansvar för patient till annan vårdaktör.

3.2.6 Fördela ansvar för beslutade behandlingar och åtgärder till vårdpersonal

Förmågan att fördela ansvaret för beslutade behandlingar, åtgärder eller arbetsuppgifter till utsedd vårdpersonal.

3.3 SAMVERKAN KRING PATIENT

Förmågan till samarbete mellan alla de aktörer som är inblandade i patientens vård. Här innefattas bl a multidisciplinärt och multiprofessionellt samarbete samt att utbyta vårdinformation med tredje part t ex myndigheter.

3.3.1 Samarbete och dialog andra vårdaktörer

Förmågan att ha samarbete och dialog med andra vårdaktörer. Här innefattas multidisciplinärt och multiprofessionellt samarbete samt förmågan att kunna dela vårdinformation och fördela ansvar mellan de aktörer som är inblandade i patientens vård.

3.3.2 Dialog med andra aktörer

Förmågan att ha dialog med andra aktörer, exempelvis kommunal omsorg, socialtjänst, myndigheter, skola och försäkringsbolag. Här inkluderas även t ex dialog kring tidsbokning, hemtjänst och skola.

3.3.3 Information från vårdaktörer

Förmågan att begära och motta vårdinformation om patient från vårdaktörer.

3.3.4 Information till vårdaktörer

Förmågan att tillgängliggöra vårdinformation om patient till vårdaktörer.

3.3.5 Information från andra aktörer

Förmågan att begära och motta information om patient från andra aktörer (t.ex. myndigheter, skola och försäkringsbolag).

3.3.6 Information till andra aktörer

Förmågan att tillgängliggöra information om patient till andra aktörer (t ex myndigheter, skola och försäkringsbolag) t ex intyg, utlåtanden och anmälningar.

4 Vårdåtgärder

4.1 BEHANDLING OCH TERAPI

Förmåga att lösa eller minimera ett hälsoproblem genom behandling, terapi och omvårdnad i behandlande, kompenserande eller förebyggande syfte. Exempel är strålbehandling, fysioterapi, psykoterapi, psykologiskt, socialt och andligt stöd samt rekommendation om egenvård.

4.1.1 Planera behandling utifrån vårdprogram, riktlinjer och rutiner

Förmågan att planera och förbereda behandling, terapi och omvårdnad genom individualisering av vårdprogram, riktlinjer och rutiner.

4.1.2 Stötta egenvård

Förmågan att stötta och motivera patient till egenvård.

4.1.3 Utföra behandling

Förmågan att utföra behandling, terapi och omvårdnad.

4.2 LÄKEMEDELSBEHANDLING

Förmåga att lösa eller minimera ett hälsoproblem genom behandling med läkemedel. Här innefattas rådgivning, ordination, beredning och administrering av läkemedel till patient.

4.2.1 Ordination och förskrivning

Förmågan att ordinera och förskriva läkemedel. Här ingår att beakta kontraindikationer, interaktioner med andra läkemedel, biverkningar, eventuell överkänslighet samt att ändra, pausa och avsluta ordinationer. Här innefattas även olika förskrivningsmetoder såsom recept, dosdispensering och licensförskrivning.

4.2.2 Iordningställande, administrering och överlämnande

Förmågan att iordningsställa, administrera och överlämna läkemedel enligt ordination.

4.3 DONATIONSHANTERING

Förmågan att hantera donation av biologiskt material (t ex bröstmjölk, sperma, blod eller organ) från en levande eller död människa till en levande mottagare. Detta inkluderar dokumentation och spårning av vem som har gett vad till vem.

4.3.1 Identifiera donator

Förmågan att identifiera potentiell donator av biologiskt material.

4.3.2 Identifiera mottagare

Förmågan att identifiera potentiell mottagare av biologiskt material.

4.3.3 Registrera och spåra biologiskt material

Förmågan att registrera och spåra biologiskt material.

4.4 INVASIVA ÅTGÄRDER

Förmåga att lösa eller minimera ett hälsoproblem genom invasiva åtgärder såsom kirurgi, kateterisering, endoskopi, laparoskopi.

4.4.1 Planera invasiv åtgärd utifrån vårdprogram, riktlinjer och rutiner

Förmågan att planera och förbereda en invasiv åtgärd genom individualisering av vårdprogram, riktlinjer och rutiner.

4.4.2 Utföra invasiv åtgärd

Förmågan att utföra en invasiv åtgärd.

4.5 FÖRSKRIVNING HJÄLPMEDEL

Förmågan till behovsbedömning, förskrivning och utvärdering av hjälpmedel samt rådgivning anpassning och utprovning av hjälpmedel. Förmågan inkluderar även bedömning av behov av bostadsanpassning.

Kärnverksamhet - förmågor gemensamma för hälsa, vård och omsorg

Förmågor direkt kopplade till, och med direkt påverkan på, invånaren.

5 Delaktighet invånare

5.1 INVÅNARENS MEDVERKAN

Invånarens förmåga att vara delaktig i sin egen hälsa, vård och omsorg. Här innefattas att ha tillgång till och styra åtkomst till sin information, genomföra och dokumentera aktiviteter, ta kontakt och ha dialog med vården och omsorgen, hantera och skapa administrativ information samt styra vem som ska ha tillgång till vårdens och omsorgens information om invånaren.

5.1.1 Ta kontakt med hälsa, vård och omsorg

Invånarens förmåga att ta kontakt med hälsa, vård och omsorg, exempelvis:

• patientens förmåga att välja vårdaktör, ta kontakt med hälso- och sjukvården, begära vård, boka tid, beställa prover mm

• brukarens förmåga att ta kontakt med omsorgen, välja ”kontaktpunkt”, efterfråga insatser och bokade tider samt ge synpunkter och ställa frågor.

5.1.2 Utföra vård- och omsorgsaktiviteter

Invånarens förmåga att utföra vård- och omsorgsaktiviteter. Här innefattas även egenvård och deltagande i utredning, insatser och provtagning.

5.1.2 Samarbete och dialog med hälsa, vård- och omsorgsaktörer

Invånarens förmåga att ha samarbete och dialog med de aktörer som är involverade i dess hälsa, vård och omsorg, exempelvis: förmågan till kommunikation kring planerad vård eller insats, att följa en tidplan samt att infinna sig på rätt plats på rätt tid för utförande av hälsa, vård- och omsorgsaktiviteter.

5.1.3 Ta del av hälsa, vård och omsorgsdokumentation

Invånarens förmåga att ta del av sin egen vård- och omsorgsdokumentation, informationsmaterial, utbildning och instruktion.

5.1.4 Styra tillgång till sin information samt hantering av administrativa information

Invånarens förmåga till hantering av administrativ information såsom kontaktuppgifter, skyddade personuppgifter, donationsregister, om det finns någon Förmågan till samt information om betalning och inkomst. I förmågan inkluderas även styrning av tillgång till information om invånaren inklusive hantering av samtycken, spärrar och loggar. 

5.1.5 Skapa egen information

Invånarens förmåga att skapa och tillgängliggöra information. Exempel är skattningar, behandlingsutvärdering, invånarrapporterade utfallsmått, mätningar, enkäter, observationer/dagbok och egna slutsatser.

5.2 KOMMUNIKATION MED INVÅNAREN

Hälsa, vård och omsorgens förmåga till dialog med invånaren. Här innefattas individanpassad kommunikation och utbildning, att efterfråga information från invånaren, hantering av kontaktförfrågan från invånare samt att låta invånaren styra åtkomst till sin vårdinformation.

5.2.1 Hantering av invånarens kontaktförfrågan

Förmågan att hantera kontaktförfrågan från invånaren, vilken kan komma dels från invånaren själv i form av exempelvis tidsbokning eller brukares ansökan. Invånaren kan även kontakta hälsa, vård och omsorgen för att lämna synpunkter och framföra klagomål samt som brukare inkomma med överklagande.

5.2.2 Dialog med invånare

Förmågan att etablera och ha dialog med invånaren som patient och brukare.

5.2.3 Information, utbildning och instruktion

Förmågan att informera, utbilda och instruera patient och brukare.

5.2.4 Efterfråga information från invånare

Förmågan att efterfråga information från invånaren, exempelvis skattningar, behandlingsutvärdering, brukarrapporterade utfallsmått, mätningar, enkäter, observationer/dagbok och egna slutsatser.

5.2.5 Invånarens åtkomststyrning

Förmågan att låta invånaren styra åtkomst till sin hälsa, vård och omsorgsdokumentation. Här inkluderas hantering av samtycken, spärrar, loggar och ställföreträdares åtkomst.

5.2.6 Fastställa invånarens identitet

Förmågan att fastställa invånarens identitet, hushållets sammansättning och eventuella ställföreträdare.

5.2.7 Ankomstregistrering

Förmågan att ta emot invånare som kommer till besök, aktivitet eller verksamhet. Här omfattas såväl ankomstregistrering som hänvisning.

5.3 BOKNINGAR FÖR PATIENT OCH BRUKARE

Förmågan till bokning av aktiviteter och resurser som rör den enskilde patienten och brukaren. Här innefattas dag, tid och plats för exempelvis besök, undersökning, behandling, förflyttning, in- och utskrivning

...

, möte för samordnad individuell plan (SIP) eller tolk.

5.3.1 Bokning för patient och brukare

Förmågan

...

till bokning för patient eller

...

brukare. Här ingår datum, tid

...

Bokning av resurs

Förmågan att boka nödvändiga resurser. Här innefattas bl a vårdpersonal, rum, utrustning och eventuellt material.

SAMVERKAN KRING PATIENT

Förmågan till samarbete mellan alla de aktörer som är inblandade i patientens vård. Här innefattas bl a multidisciplinärt och multiprofessionellt samarbete samt att utbyta vårdinformation med tredje part t ex myndigheter.

Vårdåtgärder

BEHANDLING OCH TERAPI

Förmåga att lösa eller minimera ett hälsoproblem genom behandling, terapi och omvårdnad. Exempel är strålbehandling, fysioterapi, psykoterapi, psykologiskt, socialt och andligt stöd samt rekommendation om egenvård.

INVASIVA ÅTGÄRDER

Förmåga att lösa eller minimera ett hälsoproblem genom invasiva åtgärder såsom kirurgi, kateterisering, endoskopi, laparoskopi.

LÄKEMEDELSBEHANDLING

Förmåga att lösa eller minimera ett hälsoproblem genom behandling med läkemedel. Här innefattas rådgivning, ordination, beredning och administrering av läkemedel till patient.

FÖRSKRIVNING HJÄLPMEDEL

Förmågan till behovsbedömning, förskrivning och utvärdering av hjälpmedel samt rådgivning anpassning och utprovning av hjälpmedel. Förmågan inkluderar även bedömning av behov av bostadsanpassning

DONATIONSHANTERING

Förmågan att hantera donation av biologiskt material (t ex bröstmjölk, sperma, blod eller organ) från en levande eller död människa till en levande mottagare. Detta inkluderar dokumentation och spårning av vem som har gett vad till vem.

Folkhälsa

HÄLSOFRÄMJANDE

Förmågan att verka för en god hälsa hos befolkningen.

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE

Förmågan att minska risk för sjukdom och skada för den enskilda invånaren och befolkningen. Inkluderar förmågan att göra riskbedömning, identifiera riskgrupper, att identifiera ohälsosamma levnadsvanor, erbjuda åtgärd och behandling samt motivera till förändring.

SMITTSKYDD

Förmågan att förebygga, övervaka och begränsa förekomsten av smitta.

Förmågor i kärnverksamhet specifika för omsorg

Förebyggande och påverkande aktiviteter

FÖREBYGGANDE VERKSAMHET

Ex: Insats mot en viss grupp som inte kräver beslut, tex uppsökande verksamhet, informatIon till medborgare, förebygga och motverka, verka för...Fältassistenter, deltagande på möten tex arbetsförmedlingen, mödravård, polisen. Upplysning. Även öppen förebyggande verksamhet, ex seniorträffar eller träffpunkter inom LSS

PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLETS UTFORMNING

Ex: Samhällsplanering

Bedömning och planering av insatser

Både tvångsinsatser och frivilliga insatser

BEHOVSBEDÖMNING OCH UTREDNING

Utförs av exempelvis socialsekreterare, biståndshandläggare eller LSS-handläggare.” BESLUT OM INSATSER. Ex: socialnämnden

Samordning av insatser

PLANERING OCH SAMORDNING AV INSATSER

Ex: Vem gör vad, ansvarsfördelning internt inom omsorgsverksamhet, ex: hem för vård och boende, familjen.

BOKNINGAR

UPPFÖLJNING AV INSATSER

EXTERN SAMVERKAN KRING INVÅNARE

Ex: Samverkan med andra aktörer kring invånaren/brukaren (utanför omsorgen). Ex: hälso- och sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, skola, kriminalvården, poliseninkl infoöverföring el t admin

Utförande av insatser

PRAKTISKT STÖD

Ex: Hemtjänst
Personlig assistans: endast beslut, sedan väljs utförare.

Boendestöd: stötta i tex att diska eller komma iväg till skolan

RÅDGIVNING OCH PSYKOSOCIALT STÖD

Ex: Rådgivning, psykosocialt stöd och behandling

BOENDE

Boende med särskild service enligt LSS 9§8 och 9§9 (grupp och serviceboenden). Ex: (SÄBO, missbrukshem, familjehem, korttidsboende)

FAMILJERÄTT

Ex: Familjerättsfrågor (faderskap, adoption...)

SYSSELSÄTTNING

Ex:

Daglig verksamhet enligt LSS och för seniorer (på en fysisk plats)

Arbetslivsinriktad rehabilitering (Lots, stöd till praktikplatser, arbetsträning)

...

och plats.

5.3.2 Bokning av resurs

Förmågan till bokning av nödvändiga resurser. Här innefattas bl a vård- och omsorgspersonal, rum, utrustning, eventuellt material, hjälpmedel och tolk.

6 Befolkningshälsa

6.1 HÄLSOFRÄMJANDE

Förmågan att verka för en god hälsa hos befolkningen.
(Förmåga specifik för Hälsa och vård)

6.1.1 Analys av hälsoförhållande

Förmågan till analys av befolkningens hälsotillstånd. Hänsyn tas till såväl nivån som till fördelning av hälsan. Inkluderar att ta fram och följa upp rekommenderade åtgärder.

6.1.2 Bedriva förebyggande hälsovård

Förmågan att planera och genomföra förebyggande hälsovård och folkhälsosatsningar.

6.2 SJUKDOMSFÖREBYGGANDE

Förmågan att minska risk för sjukdom och skada för den enskilda invånaren och befolkningen. Inkluderar förmågan att göra riskbedömning, identifiera riskgrupper, att identifiera ohälsosamma levnadsvanor, erbjuda åtgärd och behandling samt motivera till förändring.
(Förmåga specifik för Hälsa och vård)

6.3 SMITTSKYDD

Förmågan att förebygga, övervaka och begränsa förekomsten av smitta.
(Förmåga specifik för Hälsa och vård)

6.3.1 Förebygga smitta inom hälso- och sjukvården

Förmågan att förebygga smitta inom hälso- och sjukvården.

6.3.2 Förebygga smitta för befolkningen

Förmågan att förebygga smitta för befolkningen.

6.3.3 Övervaka, begränsa och spåra smitta inom hälso- och sjukvården

Förmågan att övervaka och begränsa smitta inom hälso- och sjukvården. Här inkluderas smittspårning.

6.3.4 Övervaka, begränsa och spåra smitta för befolkningen

Förmågan att övervaka och begränsa smitta för befolkningen. Här inkluderas smittspårning.

6.4 MEDVERKAN I SAMHÄLLSPLANERING

Förmågan att medverka i samhällsplaneringen och främja goda miljöer i kommunen i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda samt förmågan att främja invånarens rätt till arbete, bostad och utbildning.
(Förmåga specifik för Omsorg)

6.5 FÖREBYGGANDE SOCIALT ARBETE

Förmågan att minska risk för social problematik för den enskilda invånaren och befolkningen. Exempelvis fältarbete och uppsökande verksamhet, öppen förebyggande verksamhet såsom seniorträffar eller träffpunkter inom LSS, öppna mötesplatser, familjecentraler samt trygghetsskapande arbete.
(Förmåga specifik för Omsorg)

Kärnverksamhet - förmågor specifika för omsorg

7 Bedömning och beslut om insats

7.1 UTREDNING

Förmågan till förhandsbedömning, att ta reda på brukarens problem, behov och förväntningar med syftet behovsbedömning och framtagande av beslutsunderlag.

Förmågan till insamling, sammanställning och bedömning av brukarinformation ur olika perspektiv och med olika metoder i syfte att formulera rekommendation och ta fram ett beslutsunderlag.

7.1.1 Befintlig dokumentation

Förmågan att ta del av befintlig dokumentation.

7.1.2 Brukarens problem, behov och förväntningar

Förmågan till inhämtning av brukares och närståendes uppfattning av t ex nuvarande situation, behov, önskemål, resurser och kunskap. Detta kan ske vid fysiskt möte men också via t ex telefon eller genom andra metoder för informationsinhämtning såsom olika bedömningsinstrument.

7.1.3 Undersökning

Förmågan till utförande av undersökning och observation av brukare. Exempelvis bedömning av  föräldraförmåga inom ramen för barnutredningar samt hembesök i samband med ekonomiskt bistånd för att tex bedöma behov av hemutrustning.

7.1.4 Behovsbedömning och beställning av kompletterande information

Förmågan att bedöma behovet av och beställa kompletterande information, såsom begäran om ekonomisk information från andra utbetalande myndigheter, personkretstillhörighet eller LVU-intyg från hälso- och sjukvården.

7.1.5 Sammanställning och bedömning av information

Förmågan att sammanställa och bedöma den information som erhållits om brukaren.

7.1.6 Formulering av rekommendation och beslutsunderlag

Förmågan till formulering av rekommendationer och beslutsunderlag.

7.2 BESLUT KRING INSATS

Förmågan till beslutsfattande kopplat till insatser, i enlighet med rekommendation i ett beslutsunderlag.

8 Samordning av insatser

8.1 PLANERING  AV INSATS

Förmågan till planering, konkretisering och detaljering av genomförande av insatser, baserat på ett beslut om brukarens behov. Här innefattas exempelvis att matcha brukarens behov med möjliga utförare, leta och välja plats, val av boendeform och utförare av hemtjänst. Planering av insats görs i samråd med brukaren och övriga aktörer som är involverade i brukarens omsorg.

8.2 ANSVAR FÖR BRUKARE

Förmågan till identifiering, synliggörande, koordinering, fördelning och utövande av omsorgens ansvar för brukaren. Exempelvis ett helhetsansvar för barn, det delegerade ansvaret hos omsorgens medarbetare att utreda och fatta beslut kopplat till en specifik brukare samt genomföra och följa upp insatser för en viss brukare.

8.3 SAMVERKAN KRING BRUKARE

Förmågan till samarbete mellan alla de aktörer som är involverade i brukarens omsorg. Här innefattas bl a tvärprofessionellt samarbete samt att utbyta omsorgsinformation mellan de olika parterna.

8.3.1 Samarbete och dialog andra omsorgsaktörer

Förmågan till samarbete och dialog med andra omsorgsaktörer, exempelvis samarbete mellan socialpsykiatrin och missbruk.

8.3.2 Samarbete och dialog övriga aktörer

Förmågan till samarbete och dialog med övriga aktörer kring brukaren exempelvis myndigheter, skolan, hälso- och sjukvården.
Exempelvis ansvarsfördelning och samverkan mellan omsorgen och hälso- och sjukvård för en specifik brukare i form av en Samordnad Individuell Plan (SIP).

8.3.3 Informationsutbyte om brukare

Förmågan till tillgängliggörande, begäran och mottagande av information om brukare både mellan omsorgsaktörer (exempelvis mellan IFO och funktionsstöd) och med andra aktörer utanför omsorgen (exempelvis myndigheter, hälso- och sjukvården, skolan).
Här innefattas även personkretstillhörighet och anmälan från annan part exempelvis skolan, hälso- och sjukvården eller polisen.

8.4 UPPFÖLJNING AV INSATS

Förmågan till uppföljning av pågående och genomförda insatser genom värdering och bedömning av resultat för en brukare baserat på aktuell beskrivning av enskilda brukares situation, behov och insatser. Uppföljning görs i samarbete mellan brukaren och omsorgen.

9 Genomförande av insats

Förmågor till genomförande av individuellt inriktade insatser. Insatser kan genomföras för både enskilda brukare och en grupp av brukare.

9.1 STÖD I DAGLIG LIVSFÖRING

Förmågan till genomförande av insatsen stöd i den dagliga livsföringen i form av service och personlig omvårdnad. Exempelvis hemtjänst, personlig assistans, ledsagning, boendestöd och anpassning av hemmet.

9.2 RÅDGIVNING OCH PSYKOSOCIALT STÖD

Förmågan till genomförande av insatsen rådgivning och psykosocialt stöd, riktat till såväl en enskild brukare som i grupp. Exempelvis rådgivning och annat personligt stöd, stödjande samtal, tillhandahålla kontaktperson, familjerådgivning, anhörigstöd, missbruks- och beroendestöd samt rådgivning om den personliga ekonomin för att motverka skulder och hjälpa skuldsatta personer.

9.3 BOENDE

Förmågan till genomförande av insatsen boende. Boende kan vara av såväl tillfällig som varaktig karaktär. Exempelvis särskilt boende för service och omvårdnad, bostäder med särskild service, hem för vård och boende (HVB-hem), familjehem, avlösning och korttidsvistelser.

9.4 SYSSELSÄTTNING

Förmågan till genomförande av insatsen sysselsättning. Exempelvis dagverksamhet, daglig verksamhet, korttidstillsyn och arbetsträning.

9.5 EKONOMISKT BISTÅND

Förmågan till genomförande av insatsen ekonomiskt bistånd. Här innefattas såväl försörjningsstöd som ekonomiskt stöd till behov utöver försörjningen.

...

Stöd - förmågor specifika för hälsa, vård och omsorg

Förmågor som skapar förutsättningar för förmågor inom kärnverksamheten. Dessa har endast indirekt påverkan på invånaren.

Stödförmågor specifika för hälsa, vård och omsorg

Dokumentation

...

10 Dokumentation och ersättning

10.1 HÄLSA, VÅRD OCH OMSORGSDOKUMENTATION

Förmågan att dokumentera och presentera

...

...

hälsa, vård och omsorgsinformation.

10.1.1 Dokumentera hälsa, vård och omsorgsinformation

Förmågan att dokumentera relevant information om patient och patientens vårdförlopp och tillstånd

...

samt om brukare och brukarens status och kan exempelvis utgöras av text, grafik, bilder, video och ljud. Informationen kan även vara av administrativ karaktär. Källa kan t ex vara vårdpersonal, omsorgspersonal, patienten, brukaren, medicinteknisk eller teknisk utrustning.

...

10.1.2 Presentera hälsa, vård och omsorgsinformation för medarbetare

Förmågan att för

...

medarbetarna presentera och använda relevant

...

information i aktuell situation beroende på sammanhang och roll, oberoende av huvudmanna- och organisationsgränser. Här inkluderas även översikter, grafik, bilder, video och ljud.

...

10.1.3 Presentera hälsa, vård och omsorgsinformation för patient och brukare

Förmågan att presentera vårdinformation för patient och brukare.

10.1.4 Motta information från patient och brukare

Förmågan att motta information från patient

...

och brukare exempelvis skattningar, behandlingsutvärdering,

...

”OMSORGSDOKUMENTATION”

Ex: (inkl diarium och gallringsregler)

Avgift och ersättning

...

invånarrapporterade utfallsmått, mätningar, enkäter, observationer/dagbok och egna slutsatser.

10.2 VÅRD- OCH OMSORGSDEBITERING

Förmågan att fakturera/debitera/ta/få betalt för utförd vård och omsorg.

...

10.2.1 Korrekta underlag utförd vård och omsorg

Förmågan att säkerställa korrekt information som underlag till ekonomisk ersättning för utförd vård och omsorg. Här ingår förmågan till kontroll och avstämning samt förmågan att analysera och hantera skillnader mellan förväntat och faktiskt resultat.

10.2.2 Korrekta underlag utförd vård och omsorg för annan part

Förmågan att säkerställa korrekt information som underlag till ekonomisk ersättning från annan part för utförd vård och omsorg för t ex utomläns- och utomlandspatienter, asylsökande och papperslösa.

10.2.3 Få betalt av patient och brukare

Förmågan att få betalt av patient och brukare. Här inkluderas förmågan att hantera

...

UTBETALNING, AVGIFT OCH ERSÄTTNING

Ex: (till/för brukare) (utövare se inköpsdelen)

Resurshantering

högkostnadsskydd.

11 Resurshantering

11.1 RESURSPLANERING

Förmågan att identifiera och planera de resurser (medarbetare, utrustning, instrument, mat och rum) som krävs i förhållande till dels den planerade

...

hälsa, vård och omsorgen och dels tillgänglig kapacitet.

...

11.1.1 Schemalägga medarbetare

Förmågan att identifiera behovet av och schemalägga medarbetare. Här omfattas även dimensionering av jourer och beredskapsteam.

11.1.2 Planera materiella resurser

Förmågan att identifiera behov av och planera materiella resurser, såsom utrustning, instrument, sterilgods, blod, mat och sängar.

11.1.3 Planering rumsanvändning

Förmågan att identifiera behov av och planera lämplig användning av utrymmen och rum.

11.1.3 Skapa tillgängliga tider

Förmåga att skapa tider tillgängliga för bokning.

...

11.2 VÅRD- OCH INSATSLOGISTIK

Förmågan att effektivt lokalisera och transportera patienter och brukare samt personella och materiella resurser.

...

11.2.1 Lokalisera patienter, brukare och resurser

Förmågan att lokalisera patienter och brukare samt personella och materiella resurser.

...

11.2.2 Patient- och brukartransport

Förmågan att transportera

...

patient och brukare, exempelvis sjukresor, färdtjänst och transport inom sjukvårdsinrättning.

11.2.3 Transportera materiella resurser

Förmågan att transportera materiella resurser exempelvis utrustning, instrument, blod, mat och sängar. Här inkluderas även organ för donation.

11.2.4 Transportera personella resurser

Förmågan att transportera personella resurser exempelvis medarbetare inom hemtjänsten.

11.

...

LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING

Förmågan att säkerställa tillgången på läkemedel, såväl på enskild vårdenhet som nationellt.

HANTERING AV UTRUSTNING OCH HJÄLPMEDEL

Förmågan att hantera medicinsk och medicinteknisk utrustning, skyddsutrustning, hjälpmedel och sterilt gods samt utlämning av hjälpmedel till patient och anpassning av patientens hem.

KRINGTJÄNSTER

Förmågan att tillhandahålla kringtjänster till patienter, besökare och medarbetare såsom parkering, mat, affärer, städning, tvätt och kultur.

Stöd till forskning och utbildning

3 HANTERING AV UTRUSTNING OCH HJÄLPMEDEL

Förmågan att hantera medicinsk och medicinteknisk utrustning, skyddsutrustning, hjälpmedel och sterilt gods samt utlämning av hjälpmedel till patient.

11.3.1 Inköp, underhåll och reparation

Förmågan att hantera medicinsk och medicinteknisk utrustning, skyddsutrustning samt hjälpmedel. Med hantering avses planering av inköp, identifiering/lokalisering/spårning, underhåll, test, reparation och avyttring av utrustning.

11.3.2 Sterilgodshantering

Förmågan att hantera sterilgods.

11.3.3 Specialanpassning, rådgivning till vårdpersonal samt anpassning av patientens hem

Förmågan att hantera hjälpmedel till patient. Med hantering avses rådgivning till vårdpersonal, specialanpassning, leverans, uppsägning och hämtning av hjälpmedel.

11.4 KRINGTJÄNSTER

Förmågan att tillhandahålla kringtjänster till patienter, besökare och medarbetare såsom parkering, mat, affärer, städning, tvätt och kultur.

11.5 INSATSFÖRSÖRJNING UPPDRAGSTAGARE

Förmågan till rekrytering, utredning, godkännande av uppdragstagare exempelvis familjehem, ställföreträdare, avlösare och kontaktpersoner samt förmågan till rådgivning, stöd och hjälp till familjehem.

11.6 LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING

Förmågan att säkerställa tillgången på läkemedel, såväl på enskild vårdenhet som nationellt.

11.6.1 Behovsanalys utifrån patientbehov

Förmågan att analysera behovet av läkemedel utifrån det samlade patientbehovet.

11.6.2 Hantera läkemedelslager

Förmågan att hantera läkemedelslager. Här innefattas beställning, kassering, leveransmottagning, inventering osv. Här innefattas även förmågan till särskild hantering av narkotiska preparat.

12 Stöd till forskning och utbildning

12.1 STÖD TILL FORSKNING

Förmågan att medverka till att generera ny kunskap om hälsa

...

, vård och omsorg med hjälp av vetenskaplig metodik. Här innefattas förmågan att

...

identifiera patienter och brukare, hantering av samtycken samt genomförande av forskningsstudier och kliniska prövningar.

12.2 STÖD TILL UTBILDNING

Förmågan att utbilda

...

medarbetare, studenter, praktikanter och specialister inom vården och omsorgen. Här innefattas förmågan att

...

medarbetarna får den utbildning och

...

Insatsförsörjning

Här avses upphandling och “anordnande” av det vidareutbildning som krävs för Utförande av insatser.

”INSATSFÖRSÖRJNING” PRAKTISKT STÖD

”INSATSFÖRSÖRJNING” BOENDE

”INSATSFÖRSÖRJNING” SYSSELSÄTTNING

”INSATSFÖRSÖRJNING” UTÖVARE

...

att utföra sitt arbete.

Stöd - förmågor gemensamma för regional och kommunal verksamhet

Dessa förmågor beskrivs inte i detta dokument. Se iställetVerksamhetsstöd - Förmågekarta.

Informationshantering

Ekonomihantering HR

INFÖRSKAFFNING

Lokalförsörjning och fastighetsförvaltning

Juridikhantering

KOMMUNIKATION och marknadsföring

HR

Systemlivscykelhantering

logistik

Krishantering och säkerhet

Förändringshantering

...

G3.1 INFORMATIONSHANTERING

G3.2 EKONOMIHANTERING

G3.3 INFÖRSKAFFNING

G3.4 LOKALFÖRSÖRJNING OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING

G3.5 JURIDIKHANTERING

G3.6 KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING

G3.7 HR

G3.8 SYSTEMLIVSCYKELHANTERING

G3.9 LOGISTIK

G3.10 KRISHANTERING OCH SÄKERHET

G3.11 FÖRÄNDRINGSHANTERING

G3.12 IT-LEVERANS

...