...
Sammanfattning: egenmonitorering - exempel från hjärtsviktsmottagningen i Region BlekingeBakgrund: Egenmonitorering innebär att invånaren använder digitala verktyg för sin hälsa, till exempel för att se vad som är normalt och onormalt, och för att monitorera läkemedel, kost och livsstil. Region Blekinge arbetar för ett breddinförande av egenmonitorering i hela hälso- och sjukvården i regionen. För att få underlag för beslut, utveckling och förändring och uppföljning har Region Blekinge beställt en nyttokalkyl från Inera. Jämförelsealternativ: Nyttokalkylen jämför möjlig nytta och kostnader för två alternativ – att införa egenmonitorering på hjärtsviktsmottagningen för de patienter som det är lämpligt för, eller att fortsätta med dagens arbetssätt som erbjuder patienterna fysiska besök som idagoch telefonrådgivning. Nyttor:
Kostnader: Alla kostnader som regionen förväntar sig för att kunna realisera nyttorna ingår i kalkylen, där den största kostnaden förväntas vara de löpande kostnaderna för systemet för egenmonitorering. Resultat: Vid antagandet att 50 procent av 200 hjärtsviktspatienter använder egenmonitorering, visar kalkylen en positiv nettonytta när de värderade nyttorna för patienter och regionen läggs samman. Viktigt att notera är dock att nyttor i form av minskad dödlighet och bättre hälsa inte är värderade i kalkylen.   |
|---|
VersionerInnehåll
Version |
|---|
...
Datum |
|---|
...
Kommentar |
|---|
1 |
...
Egenmonitorering - exempel från hjärtsviktsmottagningen i Region Blekinge
...
.0 | 2021-10-04 | Publicerar efter slutseminarium med Region Blekinge |
1.1 | 2021-11-23 | Förtydligande i text och formuleringar efter granskning |
Innehåll
| Innehållsförteckning | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Egenmonitorering - exempel från hjärtsviktsmottagningen i Region Blekinge
Egenmonitorering innebär att invånaren använder digitala verktyg för sin hälsa, till exempel för att se vad som är normalt och onormalt, och för att monitorera läkemedel, kost och livsstil. Forskning visar att egenmonitorering kan ge högre livskvalitet, bättre medicinska utfall och färre onödiga återinläggningar, färre vårddygn på sjukhus, färre och kortare besök av hemsjukvården, och bättre arbetsmiljö.
...
Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför nytta och kostnader för två alternativ – att införa egenmonitorering på hjärtsviktsmottagningen för de patienter som det är lämpligt för, eller att fortsätta med dagens arbetssätt som erbjuder patienterna fysiska besök som idagoch telefonrådgivning. Tabellen nedan beskriver de huvudsakliga skillnaderna i arbetssätt för de två alternativen.
...
Perspektiv. Nyttokalkylen är beräknad utifrån ett organisationsperspektiv där kostnader och nyttor för Region Blekinge, samt för vårdsökande och närstående, värderas. Däremot värderas inte kostnader och nyttor från ett bredare samhällsperspektiv, till exempel nyttan för samhället av minskat produktionsbortfall vid sjukfrånvaro för invånare, eller nyttor och kostnader för andra organisationer än Region Blekinge.
...
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla förväntade kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. Därutöver har potentiella kostnader identifierats, som inte värderats i pengar men som beskrivs i text. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapporttext.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
...
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Ett exempel är frigjord tid för personalen, som direkt omfördelas till att träffa fler patienter och på så sätt öka tillgängligheten. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.
...
Färre oplanerade sjukhusinläggningar. Eftersom egenmonitorering bidrar till bättre hälsa på de sätt som beskrevs i avsnitt 3.2, förväntas en minskning i undvikbara vårdinsatser i form av oplanerad sjukhusinläggning. Det bekräftas i många forskningsstudier (se Referenser)Färre besök på akutmottagningar. Även besök på akutmottagningen förväntas minska för patienter som får egenmonitorering. Antagandet stöds av både forskning I kalkylen antas att patienter med egenmonitorering minskar oplanerade sjukhusinläggningar med 1,8 dagar per år, jämfört med patienter utan egenmonitorering. Siffran är hämtad från en studie av Koehler et. al. (se Referenser) och Region Blekinges koncepttest angav 88 procent av patienterna som deltagit i testet att de upplevde ett minskat behov av akut vård. Det saknas underlag för hur mycket besöken på akutmottagningarna skulle kunna minska, därför finns en stor osäkerhet i beräkningen av den här nyttan. Minskningen på 0,5 besök per patient och år i snitt innebär ett antagande om att hjärtsviktspatienterna halverat behovet av akutsjukvård. Region Blekinge hade i sitt koncepttest inte möjlighet att studera effekten på sjukhusinläggningar, även om resultatet kan anses stödja antagandet då över 80 % upplevde en ökad trygghet och minskat vårdbehov.
Färre besök på akutmottagningar. Även besök på akutmottagningen förväntas minska för patienter som får egenmonitorering. Antagandet stöds av forskning (se Referenser) och Region Blekinges koncepttest angav 88 procent av patienterna som deltagit i testet att de upplevde ett minskat behov av akut vård.
Färre ’oplanerade’ fysiska besök hos läkare. Av samma skäl som beskrivs ovan kan också de ’oplanerade’ besöken hos läkare minska. Med ’oplanerade’ besök avses här sådana som behövs utöver den ordinarie kontakten, som behövs för att patientens hälsotillstånd försämras.
...
Nyttokalkylen visar att nettonuvärdet efter sex år (summan av nyttor minus summan av kostnader, justerade för diskontering) är 4,3 miljoner kronor, vilket innebär att nyttorna med egenmonitorering överstiger kostnaderna inom kalkylens tidshorisont. Kalkylen inkluderar både nytta för invånare och för Region Blekinge, där 76 procent av nyttan tillfaller invånarna och 24 procent av nyttorna tillfaller regionen. Nyttorna består nästan uteslutande av omfördelningsnytta, vilket innebär att de inte hämtas hem i form av pengar utan genom att vårdens resurser används mer effektivt.Region Blekinge har strävat efter att inkludera alla kostnader som krävs för att skapa nytta i kalkylen. Däremot finns många form av pengar utan genom att vårdens resurser används mer effektivt.
Det finns ytterligare nyttor som inte värderats i pengar:
Minskad dödlighet
Minskad ohälsa
Tryggare och mer delaktiga patienter
Ökad tillgänglighet
Frigjord tid för vårdpersonalen som skapar nya möjligheter
Frigjord tid för närstående
Tryggare vårdpersonal
Bättre arbetsmiljö
Minskade kostnader för personalomsättning
Minskade koldioxidutsläpp för resor
Minskad risk för smittspridningmöjligheter
Frigjord tid för närstående
Tryggare vårdpersonal
Bättre arbetsmiljö
Minskade kostnader för personalomsättning
Minskade koldioxidutsläpp för resor
Minskad risk för smittspridning
Region Blekinge har också identifierat potentiella risker med användandet av egenmonitorering, som inte värderats i pengar:
Risk för teknikstress för personalen
Risk för patientsäkerheten
Risk för ökad otrygghet för patienter
Resultat för Region Blekinge
När man tittar enbart på Region Blekinges nytta och kostnader är kostnaderna högre än nyttorna. Dock finns det återigen flera nyttor för regionen som inte inkluderats i kalkylen.
...
Resultat för invånare
...
Resultat för invånare
Om vi tittar på de direkta effekterna för invånare, så är dessa enbart positiva. Inga direkta kostnader har identifierats för invånare (dock kan regionens kostnad ses som en indirekt kostnad för invånare, som i grunden står för finansieringen av regionens verksamhet via skatter).
...
Osäkerhetsanalys
Osäkerhetsanalysen tittar på skillnader i nyttor och kostnader baserat på hur många patienter i regionen som använder egenmonitorering. Antagandet för det troliga värdet är 50 %, som minst 30 % och som mest 70 %. Detta antagande påverkar resultatet i kalkylen, eftersom det påverkar hur mycket vårdbehovet minskar och hur mycket tid som frigörs. Antagandet påverkar även kostnaderna eftersom en del av kostnaderna består av en månadskostnad per patient som använder egenmonitorering – fler patienter, högre kostnader.
...
Bashi N, Karunanithi M, Fatehi F, Ding H, Walters D. Remote Monitoring of Patients With Heart Failure: An Overview of Systematic Reviews. J Med Internet Res. 2017 Jan 20;19(1):e18. doi: 10.2196/jmir.6571. PMID: 28108430; PMCID: PMC5291866.
Ändringshistorik
...
Version
...
Datum
...
Kommentar
...
Författare
...
.
...
2021-10-04
...
Publicerar Region Blekinges rapport på Ineras öppna sida för nyttokalkyler.
...
Bilagor
Effektkedja
| Lucidchart | ||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
...