SammanfattningBakgrund: Under 2022 börjar 10 regioner använda en plattform för symtombedömning och hänvisning som de upphandlat gemensamt via Inera. Syftet med den här nyttokalkylen är att beskriva möjliga nyttor från användningen av plattformen och ge möjlighet att värdera utvalda nyttor och kostnader i pengar för att bättre få en bild av möjliga effekter från förändringen. Jämförelsealternativ: Nyttokalkylen jämför följande alternativ:
Nyttor: Följande nyttor värderas i pengar:
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen:
Kostnader:
Eventuella negativa effekter som inte är värderade i pengar:
Resultat: Möjligtvis använda break-even? Styrkor och svagheter: Kalkylen kan ses som en modell eller en ‘exempelkalkyl’ för att stödja i att tänka kring möjliga nyttor från symtombedömning och hänvisning, snarare än en representation av verklighetenHär tillhandahåller vi en ‘exempelkalkyl’ som går att anpassa. Det går att hämta hem beräkningsmodellen och anpassa den för att se resultatet för en viss region eller ett visst scenario. Se excelfilen under ‘bilagor’ längst ner. De antaganden som finns just nu är från Region Kronoberg. |
---|
Innehåll
Innehållsförteckning |
---|
...
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
...
i kalkylen
Frigjord tid för invånare regionen genom automatiserade egenvårdsråd. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till egenvårdsråd som ges automatiskt, frigörs tid för dem jämfört med om de skulle ha ringt eller besökt vården med sitt ärende. Frigjord tid för regionen genom asynkron chatt. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till en asynkron chatt med vårdpersonal, förväntas tid frigöras för vårdpersonalen jämfört med om de den skulle ha hanterat ärendet via telefon gett egenvårdsråden i ett telefonsamtal eller vid ett fysiskt besök. Dels går det åt mindre tid för vårdpersonalen att ta del av invånarens anamnes eftersom den har inhämtats automatiskt. Dels behöver vårdpersonalen inte vänta på invånarens svar, utan kan arbeta med andra ärenden medan invånaren förbereder sitt svar (ställer frågor till sin närstående, tar tempen, mäter blodtryck eller inhämtar annan viktig information för samtalet)
Frigjord tid för invånare genom automatiserade egenvårdsråd. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till egenvårdsråd som ges automatiskt, frigörs tid för dem jämfört med om de skulle ha ringt eller besökt vården med sitt ärende.
Frigjord tid för invånare regionen genom asynkron chatt. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till en asynkron chatt med vårdpersonal, förväntas tid frigöras för invånaren vårdpersonalen jämfört med om de skulle ha hanterat ärendet via telefon eller vid ett fysiskt besök. De behöver inte vänta i telefonkö eller resa till ett besök. Själva kontakten kan också vara mer effektiv då invånaren kan göra andra saker medan vårdpersonalen förbereder sina svar (till exempel konsulterar kollegorDels går det åt mindre tid för vårdpersonalen att ta del av invånarens anamnes eftersom den har inhämtats automatiskt. Dels behöver vårdpersonalen inte vänta på invånarens svar, utan kan arbeta med andra ärenden medan invånaren förbereder sitt svar (ställer frågor till sin närstående, tar tempen, mäter blodtryck eller inhämtar annan viktig information för samtalet).
Frigjord tid för vårdpersonal invånare genom videomötenasynkron chatt. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till ett videomöte med en sjuksköterska eller läkareen asynkron chatt med vårdpersonal, förväntas tid frigöras för vårdpersonalen invånaren jämfört med om de skulle ha hantera ärendet i hanterat ärendet via telefon eller vid ett fysiskt besök. Framförallt för att videobesök i snitt verkar vara något snabbare än fysiska besök (Myndigheten för vårdanalys, Region Kronobergs slutrapportDe behöver inte vänta i telefonkö eller resa till ett besök. Själva kontakten kan också vara mer effektiv då invånaren kan göra andra saker medan vårdpersonalen förbereder sina svar (till exempel konsulterar kollegor).
Frigjord tid för invånare genom videomöten. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till ett videomöte med en sjuksköterska eller läkare, förväntas tid frigöras för invånaren jämfört med om de skulle ha besökt vården fysiskt. Framförallt för att videobesök i snitt verkar vara något snabbare än fysiska besök (Myndigheten för vårdanalys, Region Kronobergs slutrapport). Invånaren sparar också tid genom att inte behöva vänta i telefonköer eller resa till besöket.
...
En tjänst som fungerar tekniskt
En tjänst som möter behoven hos invånare och vårdpersonal
En tjänst med kvalitetssäkrat medicinskt innehåll
Att regionen ‘konfigurerar tjänsten’ så att den kan möta invånarnas och vårdpersonalens behov.
Att invånare använder tjänsten.
Att vårdpersonalen använder tjänsten.
Att regionens organisation stödjer det nya arbetssättet för vårdpersonalen.
Att projektledning, förändringsledning, kommunikation, utbildning och uppföljning som stödjer förflyttningen till det nya arbetssättet.
Att det finns goda möjligheter att följa upp hur tjänsten fungerar och används.
Försämrad arbetsmiljö för vårdpersonal. En risk är att den nya tjänsten orsakar mer stress för vårdpersonalen, speciellt innan den har integrerats med andra system och tjänster eftersom det då krävs att vårdpersonalen arbetar i flera system och kan behöva dubbelarbeta – exempelvis med tidbokning, journalföring och att hålla koll på flera parallella kösystem med invånare som söker kontakt.
Uteblivna framtida nyttor. Om Inera och regionerna inte utvecklar de tekniska förutsättningar som behövs för att integrera tjänsten med övriga vården uteblir de framtida nyttor som finns med tjänsten. Några exempel är:
integration med vårdinformationssystem som bidrar till en bättre arbetsmiljö och ett effektivare arbetssätt
integration med ny tidbokningstjänst som minskar tiden som vårdpersonal och invånare behöver lägga på tidbokning
integration med hänvisningsstöd som bidrar till att fler kan hänvisas till rätt vård på rätt vårdnivå och möjliggör samverkan mellan regionerna
integration med tjänsten egen provhantering så att invånare sömlöst kan boka och ta sina prover vilket minskar tid på administration i vården och förenklar för invånare.
utveckling för att styra administrativa frågor till rätt kompetens för att avlasta sjuksköterskor
Kostnader
Kostnaden för att införa tjänsten.
...
Mer tid till tidbokning och administration. Eftersom tjänsten inte kommer vara integrerad med vårdinformationssystemen till en början, behöver personal registrera journalanteckningar och information om tidbokning på flera ställen. Det tar mer tid än vad samma moment tar i det traditionella arbetssättet med telefon och fysiska besök.
Patientavgifter. Regioner kan komma att ta ut patientavgifter för digitala vårdkontakter. Ett utrymme har skapats i kalkylen för att kunna visa upp patientavgifter som en möjlig kostnad för de digitala vårdbesöken, så att nytta och kostnad ur invånarens perspektiv blir synligt.
Resultat från kalkylen
Visa diagram
Visa fördelning av nyttor
Osäkerhetsanalys
Sammanfatta osäkerhetsanalysen. Vilka värden har varierats? Vad innebär de för utfallet?
Styrkor och svagheter
Lyft fram kalkylens styrkor och svagheter. Exempelvis:
Är alla eller de viktigaste nyttorna identifierade?
Är de viktigaste nyttorna värderade i pengar?
Vilka intressenter har kalkylen inte beaktat? Hur påverkar det resultatet?
Finns det några antaganden som är extra betydelsefulla eller osäkra?
Slutsatser
Att… …innebär en positiv/negativ nettonytta (nytta minus kostnader) … för
...
använder tjänsten.
Att vårdpersonalen använder tjänsten.
Att regionens organisation stödjer det nya arbetssättet för vårdpersonalen.
Att projektledning, förändringsledning, kommunikation, utbildning och uppföljning som stödjer förflyttningen till det nya arbetssättet.
Att det finns goda möjligheter att följa upp hur tjänsten fungerar och används.
Försämrad arbetsmiljö för vårdpersonal. En risk är att den nya tjänsten orsakar mer stress för vårdpersonalen, speciellt innan den har integrerats med andra system och tjänster eftersom det då krävs att vårdpersonalen arbetar i flera system och kan behöva dubbelarbeta – exempelvis med tidbokning, journalföring och att hålla koll på flera parallella kösystem med invånare som söker kontakt.
Uteblivna framtida nyttor. Om Inera och regionerna inte utvecklar de tekniska förutsättningar som behövs för att integrera tjänsten med övriga vården uteblir de framtida nyttor som finns med tjänsten. Några exempel är:
integration med vårdinformationssystem som bidrar till en bättre arbetsmiljö och ett effektivare arbetssätt
integration med ny tidbokningstjänst som minskar tiden som vårdpersonal och invånare behöver lägga på tidbokning
integration med hänvisningsstöd som bidrar till att fler kan hänvisas till rätt vård på rätt vårdnivå och möjliggör samverkan mellan regionerna
integration med tjänsten egen provhantering så att invånare sömlöst kan boka och ta sina prover vilket minskar tid på administration i vården och förenklar för invånare.
utveckling för att styra administrativa frågor till rätt kompetens för att avlasta sjuksköterskor
Kostnader
Kostnaden för att införa tjänsten.
Kostnaden för att använda tjänsten. Tjänsten som regionerna har upphandlat gemensamt via Inera förväntas ha en kostnad på 6 kronor per invånare och år.
Mer tid till tidbokning och administration. Eftersom tjänsten inte kommer vara integrerad med vårdinformationssystemen till en början, behöver personal registrera journalanteckningar och information om tidbokning på flera ställen. Det tar mer tid än vad samma moment tar i det traditionella arbetssättet med telefon och fysiska besök.
Patientavgifter. Regioner kan komma att ta ut patientavgifter för digitala vårdkontakter. Ett utrymme har skapats i kalkylen för att kunna visa upp patientavgifter som en möjlig kostnad för de digitala vårdbesöken, så att nytta och kostnad ur invånarens perspektiv blir synligt.
Resultat från kalkylen
I excelarket nedan finns resultatet från kalkylen som gjorts med data från Region Kronoberg. Det går att hämta hem kalkylen och anpassa dem för att se resultatet i olika scenarier.
Bilagor
1. Effektkedja
Lucidchart | ||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
...
View file | ||
---|---|---|
|
3. Presentation
Den här presentationen hölls för nätverket för symtombedömning och hänvisning 2021-12-09.
View file | ||
---|---|---|
|