Innehåll

Versioner

Nyttoanalys och nyttokalkyl för 1177 direkt

Open

“Så fungerar 1177 direkt”. Bild från 1177.se.

Bakgrund

Under 2023 införde 9 regioner 1177 symtombedömning och hänvisning och därigenom möjligheten för invånare att söka vård i den digitala ingången 1177 direkt. Efter att ha loggat in i sin webbläsare får invånaren svara på frågor i ett formulär för att sedan automatiskt hänvisas till råd om självhjälp, chatt med vårdpersonal, 1177 på telefon eller 112.

Under arbetet med upphandlingen av tjänsten 2021 gjorde Inera en nyttokalkyl som visade på en stor förväntad nytta med tjänsten i förhållande till kostnaderna. Framförallt förväntades invånarna få stor nytta genom frigjord tid, färre resor och ökad trygghet.   

Den här rapporten presenterar en uppdaterad nyttoanalys och nyttokalkyl utifrån de erfarenheter och lärdomar som införandet av 1177 direkt har medfört under 2023 och början på 2024.

Rapporten ger en beskrivning av de nyttor och kostnader som användandet av 1177 direkt förväntas medföra, samt vilka hinder och risker som identifierats (nyttoanalys). Det finns också möjlighet att värdera vissa nyttor och kostnader i pengar (nyttokalkyl).

Nyttokalkylens främsta syfte är att:

• Stödja framtida vägval

• Stödja fortsatt implementering

• Stödja uppföljning

Jämförelse

Nyttokalkylen bygger på en jämförelse av två scenarier för första linjens vård samt vårdkontakter i primärvården.

Open

Från att fortsätta som tidigare till att även använda 1177 direkt.

Från att fortsätta som tidigare…
I det ena alternativet fortsätter regionen som tidigare: de huvudsakliga kontaktvägarna mellan invånare och vårdpersonal är telefon, fysiska möten och digitalt via 1177 e-tjänster. I vissa fall finns även chatt och video. Det är alltid personalen som inhämtar anamnes, som bedömer vårdbehov och som ger råd om självhjälp.

…till att även använda 1177 direkt.
I det andra alternativet börjar regionen att även använda 1177 direkt. I och med det används chatt med möjlighet att också använda video och ljudsamtal, tillsammans med en automatisk anamnes, automatisk bedömning av vårdbehov och automatiska råd om självhjälp.

Detaljerad jämförelse: vad blir annorlunda?
För att kunna förstå vad med 1177 direkt som skapar nyttor och kostnader följer en detaljerad jämförelse av hur olika arbetsmoment skiljer sig när 1177 används jämfört med tidigare arbetssätt.

Nyttoanalys

Så arbetades nyttoanalysen fram

Kalkylen har tagits fram under 2023 och 2024, av en analysledare från Inera i samarbete med referenspersoner från regioner. I arbetsgruppen har personer med olika roller deltagit: hälso- och sjukvårdsstrateger, en digital strateg, en specialist i allmänmedicin tillika verksamhetsutvecklare i primärvården, verksamhetschef, samt systemansvarig för tjänsten. Andra som har läst och kommenterat på nyttoanalysen är förvaltningen för 1177 direkt på Inera, representanter från regioner samt representanter för leverantören, Platform24. Forskning och rapporter har också använts för att få en djupare förståelse för nyttor, kostnader, risker och hinder.

Perspektiv. De intressenter som ingår är invånare, vårdpersonal och samhället. Kalkylen avgränsas geografiskt till den/de regioner som användaren väljer att ta fram siffror för.

Nyttor. Vi använder fyra kategorier på nyttor.

Kostnader. Kostnader sorteras i samma kategorier som nyttorna. Finansiella kostnader handlar om pengar, omfördelningskostnader om tid och andra resurser. Kvalitetskostnader beskriver försämrade kvaliteter, exempelvis ökad stress hos personalen, och miljökostnader handlar om det som påverkar miljön negativt.

Effektkedja

Effektkedjan (även kallad programlogik) är det verktyg som har använts för att visualisera effekterna som förväntas från användandet av 1177 direkt, och för att identifiera vilka effekter som är nyttor. Nyttobeskrivningarna nedan speglar effektkedjan.

Effektkedjan består av hypoteser, av antaganden om hur användandet av 1177 direkt skapar effekter. Vissa antaganden kan ha starkt stöd i erfarenheter eller forskning, medan andra inte har lika starkt stöd. Det är därför inte givet att de effekter och nyttor som beskrivs faktiskt uppstår. Nyttoanalysen ska därför ses som en beskrivning av förväntningarna på hur användandet av tjänsten kan leda till ett visst resultat.

Du hittar effektkedjan i filen nedan. Klick på filen och på pilen med molnet uppe i högra hörnet för att ladda ner.

Open

Nyttor för invånare

Enklare för invånare att kontakta vården (kvalitet)

Vissa invånare föredrar digital kontakt. För invånare som föredrar att kommunicera digitalt, innebär 1177 direkt en till möjlig kontaktväg till vården, utöver 1177s e-tjänster och eventuella andra kontaktvägar.

Kan påbörja och fortsätta ärendet när hen vill. Invånaren kan påbörja och även fortsätta sitt ärende i chatten när det passar hen.

Behöver inte vänta i köer. Inför och under kontakt via chatt med vården behöver inte invånaren vänta i telefonkö till 1177 eller fysiska väntrum. Invånaren kan istället ägna sig åt det hen själv väljer under tiden hen väntar på svar från vårdpersonalen.

Behöver inte resa. I och med att invånaren kan skicka bilder och kommunicera via video kan fler ärenden hanteras på distans, och invånaren behöver inte resa till vården med sina besvär lika ofta.

Invånare som annars inte hade sökt vård får vård (kvalitet)

Nya grupper med vårdbehov kontaktar vården. När det är enklare för invånare att kontakta vården (se nyttan ovan), kan det leda till att invånare som annars inte skulle ha kontaktat vården, gör det i högre utsträckning när de har behov av vård.

Fler invånare får vård totalt sett (kvalitet)

Frigjord tid för vårdpersonal som används till att ta hand om fler. Användandet av 1177 direkt förväntas frigöra tid för vårdpersonal (se nyttan ”Frigjord tid för vårdpersonal”), som kan användas till att hjälpa fler invånare totalt sett, med samma resurser.

En större andel invånare får vård i rätt tid (kvalitet)

Automatisk bedömning och hänvisning. 1177 direkt bedömer automatiskt vårdbehov och hänvisar invånaren till råd om självhjälp, chatt med vårdpersonal eller 112, även när vårdcentralen är stängd. Det kan leda till att en större andel av de som behöver kontakta vården omgående gör det, och en större andel av de som kan avvakta tills mottagningen öppnar gör det – så att en större andel invånare får vård i rätt tid.

De med störst behov kan få svar först. Med 1177 direkt ser vårdpersonalen en prioriterad lista med ärenden, där det framgår ålder och sökorsak, så att de först kan svara patienterna som de bedömer har störst behov.

Invånaren får snabbare kontakt med rätt resurs. Eftersom vårdpersonalen ser en lista över ärenden kan de redan innan första kontakten planera så att rätt resurs tar hand om patienten

Frigjord tid för invånare (omfördelning, värderad i pengar)

Behöver inte vänta i köer. Med en digital kontakt behöver inte invånare vänta i telefonkö till 1177 på telefon eller i fysiska väntrum.

Behöver inte resa. I och med att invånaren kan skicka bilder och kommunicera via video kan fler ärenden hanteras på distans, och invånaren behöver inte resa till vården med sina besvär lika ofta.

Mindre tid krävs per ärende i snitt. Många olika aspekter av det digitala arbetssättet förväntas göra att ärenden kräver mindre tid i snitt. Se vidare i fördjupningen nedan.

Minskade kostnader för resor för invånare (finansiell, värderad i pengar)

Invånaren behöver inte resa. I och med att invånaren kan skicka bilder och kommunicera via video behöver invånare inte resa till vården med sina besvär lika ofta och slipper kostnaderna för resan.

Bättre hälsa för invånare (kvalitet)

Fler invånare får vård totalt sett. När fler invånare får vård (se nyttan ’Fler invånare får vård totalt sett’) kan deras hälsa bli bättre än den skulle ha varit annars.  

En större andel invånare får vård i rätt tid. När en större andel invånare får vård i rätt tid (Se nyttan ovan) kan det ha positiva effekter för deras hälsa.

Invånare som annars inte hade sökt vård får vård. Nya grupper med vårdbehov söker vård (se nyttan med samma namn).

Ökad trygghet för invånare (kvalitet)

Enklare för invånare att kontakta vården. När invånare känner att de enkelt kan kontakta vården om de behöver, kan de känna en ökad trygghet. Se nyttan ”Enklare för invånare att kontakta vården”.

Både invånare och vårdpersonal är bättre förberedda inför kontakten. När invånaren svarar på frågorna i den automatiska anamnesen inför mötet blir hen bättre förberedd inför kontakten med vårdpersonal. Vårdpersonalen som har tagit del av svaren är också bättre förberedd.

Mindre stress under i vårdkontakt via chatt. Med chatt kan invånare tänka efter och komplettera under kontakten. Det är också lättare att ta stöd av närstående under kontakten.

Invånaren känner att hen guidas till rätt ställe. Frågeformuläret och den automatiska bedömningen och hänvisningen som alltid finns tillgängliga kan göra att invånaren känner sig bättre omhändertagen och tryggare med nästa steg, jämfört med att vänta i telefonköer eller på att vårdcentralen ska öppna.

Enklare för vårdpersonal att kontakta invånare. Med den asynkrona chatten kan vårdpersonal kontakta invånare utan att ringa eller skriva brev, vilket kan öka tryggheten för invånare.

Nyttor för region och vårdpersonal

Frigjord tid för vårdpersonal (omfördelning, värderad i pengar)

Mindre tid krävs per ärende i snitt. Många olika aspekter av det digitala arbetssättet förväntas göra att ärenden kräver mindre tid i snitt. Se fördjupningen ovan.

Mindre tid på att ge råd om självhjälp. I 1177 direkt kan invånare få automatiska råd om självhjälp utifrån hur de svarat på frågorna. Det frigör tid för vårdpersonal som annars hade behövt ge råden.

Mindre tid på att bedöma vårdbehov och hänvisa. Vårdpersonal behöver inte bedöma och hänvisa de invånare som automatiskt hänvisas till 112 eller råd om självhjälp (och som är nöjda med rådet).  

Bättre arbetsmiljö för vårdpersonal (kvalitet)

Mer omväxlande arbete.  Med 1177 direkt kan vårdpersonal växla mellan telefon, fysiska möten och digitala kontakter, så att arbetet upplevs som mer varierat.

Möjlighet att arbeta på distans. 1177 ökar möjligheten att arbeta på distans vilket kan förenkla vardagen för vårdpersonal.

Ökad trygghet för vårdpersonal.  Se nyttan ’Ökad trygghet för vårdpersonal’.

Ökad trygghet för vårdpersonal (kvalitet)

Mindre stress under kontakten. Genom tid till eftertanke och möjlighet till stöd från kollegor under vårdkontakten kan vårdpersonal känna sig mindre stressade och mer trygga.

Överblick och vet att de svarar dem med störst behov först. Genom den prioriterade listan med ärenden och möjlighet att välja ärende, kan vårdpersonal känna att de har mer kontroll över sin arbetssituation.

Frigjorda lokaler hos regionen (omfördelning, ej värderad i pengar)
1177 direkt ger större möjlighet för vårdpersonal att arbeta på distans. Det skulle kunna göra det möjligt för regionen att frigöra lokaler.

Minskade kostnader för rekrytering för regionen (omfördelning, ej värderad i pengar)

Med en bättre arbetsmiljö kan regionen bli en mer attraktiv arbetsgivare som får lättare att både rekrytera och behålla kompetens. Det minskar regionernas kostnader för rekrytering.

Färre vakanser (kvalitet)
Regioner kan anställa personal på distans, vilket gör det lättare att anställa den personal som behövs.

Nyttor för samhället

Mer jämlik vård

Alla får samma första bedömning givet samma svar. Den automatiska bedömningen innebär att bedömningen för en viss uppsättning svar inte påverkas av vårdpersonalen. Det innebär en ökad jämlikhet i den första bedömningen.

Alla invånare kan få en första bedömning direkt. Tidigare kan väntetiderna för invånare som behöver en första bedömning variera, exempelvis beroende på vilken vårdcentral de tillhör. Men med 1177 direkt får alla en första bedömning av vårdbehov direkt oavsett vårdcentral.

Minskad miljöpåverkan
När invånare inte behöver resa, minskar miljöpåverkan från resorna.

Bättre / snabbare utveckling av vården
1177 direkt ger möjlighet att samla data om vårdkontakten som tidigare inte samlats i stor skala. Exempelvis information kring vilken information och med vilka ord som information delas under vårdkontakten. Detta skulle kunna användas för forskning och bättre kvalitetsarbete, så att vården på sikt kan utvecklas och förbättra snabbare än den skulle gjort annars.

Kostnader

Engångskostnader som värderats i pengar:

• IT-projekt (finansiell)

• Implementering (omfördelning)

• Teknisk utrustning – dubbla skärmar, arbetsplatser (finansiell)

Löpande kostnader som värderadats i pengar:

• Abonnemang för tjänsten (finansiell)

• Tidsåtgång för ökad dubbeldokumentation (omfördelning)

• Tidsåtgång för ny ’onödig’ vårdkonsumtion (omfördelning)

Kostnader som inte värderats i pengar:

• Energiförbrukning och hårdvara (miljö)

Möjliga framtida kostnader

Det finns framtida investeringar som skulle kunna krävas för att öka användning och nytta, men som inte räknats med i kalkylen nu, exempelvis:

• Listningsintegration

• Integration mot vårdinformationssystem

• Koppla ihop flöden i Primärvården online & vårdcentraler

• Behörighetsintegration – single sign on (SSO) för medarbetare

• Konsolidering av tjänster som gör samma sak, exempelvis receptförnyelse och ’kontakta oss’ i 1177 e-tjänster.

Hinder

Ett hinder är någonting som kan hindra användning och därmed nyttorna från att uppstå. För att överbrygga hindren kan det krävas ytterligare kostnader som inte är medräknade i kalkylen, exempelvis investeringar i teknikutveckling eller i förändrade arbetssätt.  

Nedan sorteras de hinder som identifierats enligt modellen ”veta, kunna, vilja” (Implementeringsboken, 2023). ”Veta” handlar om att ha den kännedom och kunskap som krävs för användning. ”Kunna” handlar om att ha möjlighet och förutsättningarna som krävs för användning. Och ”vilja” handlar om att ha motivation att använda.

Hinder för att kunna

Låg tillgänglighet och användbarhet. Enligt en studie från CoDeAc finns inget stöd i 1177 direkt för användare som har svårigheter att läsa, skriva och dra slutsatser av ibland underförstådda fenomen. Tjänsten bedöms kräva en omfattande insats från invånarens sida. Studien bedömde att endast 16 procent av den vuxna befolkningen kan förväntas förstå all text och utföra uppgifterna korrekt. Bedömningen gjordes utifrån en undersökning från the Organization for Economic Cooperation and Development (OECD) av läsförmåga hos Sveriges vuxna befolkning- den fann att 16 procent av befolkningen har förmågan att göra flerstegsoperationer, tolka information från långa och blandade texter där det kan finnas motstridiga uppgifter – sådant som studiens författare bedömde att 1177 direkt kräver av användaren. Studien har inte genomgått peer-review, men oavsett om omfattningen på hindren är så stora som den bedömer eller inte, så finns det sannolikt en vissa hinder i form av bristande tillgänglighet och användbarhet. Några exempel på brister som studien tar upp:

• Det går inte att fortsätta senare om man har stängt fönstret i webbläsaren.

• Invånaren vet inte hur långt formuläret är.

• Texterna är svåra eller ologiska.

Otillräcklig avlastning med andra arbetsuppgifter. Vårdpersonal förväntas ofta arbeta med både telefon, 1177 direkt, och andra kanaler som e-tjänster samtidigt, vilket gör det svårt att arbeta effektivt i 1177 direkt samt skapar stress och en negativ upplevelse av tjänsten.  

Vårdpersonal upplever inte att de med störst behov får vård först. Eftersom 1177 direkt gör det enklare för invånare att kontakta vården kan nya grupper ta kontakt – bland dem unga och friska personer som inte har störst behov. Vårdpersonal har bland annat uttryckt sin oro för detta i media (Läkartidningen, 2023).

Den automatiska bedömningen kan också innebära att vårdpersonal svarar ’prio 1’ ärenden före telefonsamtal, för att sedan upptäcka att prioriteringen av ärendet varit felaktig jämfört med hur de själva skulle ha bedömt vårdbehovet. Detta finns exempelvis beskrivet i en rapport från Västra Götalandsregionen (2023) där 7 % av fallen fick en för hög prioritet. För vårdpersonal kan det skapa en etisk stress där de upplever att inte kan handla med hänsyn till sin etiska bedömning, och upplevelsen av att använda tjänsten blir negativ.

Inga aviseringar i den synkrona chatten. I den bästa av världar är invånaren och vårdpersonalen båda närvarande i den synkrona chatten. Men om invånaren har loggat ut från en synkron chatt, får hen ingen avisering när vårdpersonalen är tillbaka. Då blir det svårt invånaren att veta när det finns svar och ärendet kan ta lång tid.

Svårt att lämna över mellan vårdgivare. Idag är det svårt att lämna över ärenden mellan vårdgivare. En invånare får en så kallad digital biljett som hen ska aktivera själv, sedan hamnar invånaren i kö till den nya enheten. All information från ärendet följer inte med, utan den överlämnande enheten får kopiera och klistra in information till den nya vårdgivaren.

Vårdpersonal saknar ’what’s in it for me’. Det finns flera aspekter av 1177 direkt som gör att användandet upplevs som merarbete för vårdpersonal – som ger mer på minuskontot än på pluskontot:

• Tidskrävande att läsa dokumentation i journalen. Dokumentationen från ett ärende i 1177 direkt blir ofta mer omfattande än från andra typer av kontakter då vårdpersonalen ofta klipper och klistrar hela anamnesen i ett textsjok till journalen istället för att göra en egen sammanfattning.

• Otillräcklig anamnes. Sjuksköterskan behöver ställa följdfrågor till patienten, vilket kan upplevas som merarbete.

• Tidskrävande när invånare använder fler kanaler. Ibland använder invånare fler kanaler för att försöka få kontakt med vården för samma ärende, vilket kräver tid av vårdpersonalen. När även 1177 direkt används för detta upplever vårdpersonalen att 1177 direkt skapar ännu mer arbete.

Otillräckliga råd om självhjälp. De råd om självhjälp som ges är generella och inte alltid anpassade till patientens behov, så att de inte blir tillräckliga för att invånaren ska kunna avvakta, så invånaren kontaktar vården igen.

Inkomstbortfall för vårdenheter. Många regioner har ersättningsmodeller som inte ger ersättning för digitala besök. Det gör det svårt för vårdenheter att sätta av resurser till 1177 direkt.

Otydliga signaler om vilken kontaktväg som bör användas. Alternativa och snarlika kontaktvägar fortsätter att finnas kvar, vilket ger invånare och vårdpersonal motstridiga signaler om vad som bör egentligen bör användas. Exempelvis kan ett recept förnyas via telefon, e-tjänster, 1177 direkt och på vårdcentralen, men ingenstans står vad som är bäst.

Hinder för att veta

Saknas strategisk beskrivning av syfte och mål med 1177 direkt. På organisationsnivå finns övergripande effektmål som att ”öka tillgängligheten”, men det saknas en beskrivning av på vilket sätt 1177 direkt ska bidra till de övergripande målen, hur 1177 direkt ska fungera tillsammans med övrig verksamhet och övriga system och tjänster, och vilka arbetsmoment och tjänster som ska tas bort. Det innebär att organisationens kompetens att använda 1177 direkt är begränsad.  

Invånare vet inte hur de kan använda 1177 direkt. Studien från CoDeAc påpekar att utformningen som en 1177-tjänst gör att invånaren förväntar sig att tjänsten ska vara integrerad med övriga 1177-tjänster som journalen. Det skapar en osäkerhet för hur man ska använda 1177 direkt.

Invånaren vet inte när de bör välja 1177 direkt. Det finns många sätt att kontakta vården men ingen guide för invånaren att välja väg.

Hinder för att vilja

De hinder som beskrivs under ’kunna’ och ’veta’ påverkar viljan att använda 1177 direkt. Utöver dem finns ytterligare ett hinder som är starkt kopplat till motivation:

Vårdpersonal får mindre kontroll över sin arbetssituation. Om vårdpersonal behöver bemanna både telefon och 1177 direkt samtidigt blir det svårt att prioritera mellan ärendena. Det minskar känslan av kontroll, något som påverkar motivationen att använda tjänsten.

Risker

En risk är möjligheten att oönskade effekter uppstår.

Risk för patientsäkerheten:

• Risk att information försvinner på grund av dubbeldokumentation.

• Risk att anteckningar hamnar hos fel patient på grund av dubbeldokumentation.

• Risk att bedömningsmotorn prioriterar fel.

• Risk att invånare tolkar frågor i anamnesen fel.

Risk för undanträngningseffekt. Om resurser som redan har fullt schema fördelas om till att arbeta med 1177 direkt, och de ärenden som kommer till 1177 direkt är lättare åkommor än de som de hade hanterat annars, har regionen prioriterat lättare åkommor framför de med större behov. Detta kan uppstå genom att invånare som inte annars hade kontaktat vården kontaktar 1177 direkt med besvär som inte kräver vård, men hänvisas till vården av den automatiska bedömningsmotorn. En viss sådan effekt finns medräknad i nyttokalkylen i kostnaden tidsåtgång för ny ’onödig’ vårdkonsumtion.

Risk att invånare känner ökad oro och stress. Över ytterligare en kontaktväg med vården utan att veta vilken de bör använda.

Mål

Regionerna har satt mål och effektmål kopplade till 1177 direkt på olika nivåer. Dessa listas nedan.

Regionala mål. Respektive region sätter egna mål och effektmål för vad de vill uppnå med tjänsten 1177 direkt i sin region.

Regionernas målbild för 1177. Regionernas gemensamma nationella målbild för hur 1177 ska fungera i framtiden, Målbild för 1177 - Inera, har fyra centrala nyckelbegrepp: aktiv medskapare, sammanhållen överblick, rätt vårdnivå direkt och enkel kommunikation. Målbilden har effektmål som stämmer väl med några av nyttorna i nyttoanalysen: 

• Bättre hälsa hos invånarna

• Bättre tillgänglighet till hälsa, vård, omsorg och tandvård

• Effektivare användning av resurser inom hälsa, vård, omsorg och tandvård.

Målbild för 1177 direkt. De regioner som använder 1177 direkt har beslutat om en målbild för vad 1177 direkt ska erbjuda och hur den ska upplevas av invånare.

1177 direkt erbjuder invånaren:

• Symtombedömning dygnet runt

• Vårdmöte i chatt och video med sjuksköterska dygnet runt

• Vårdmöte i chatt och video med ytterligare kompetenser och yrkesroller

Invånaren ska uppleva att 1177 direkt:

• Har hög tillgänglighet

• Är tydlig och lätt att förstå

• Erbjuder rätt hjälp i ett sömlöst flöde.

Nyttokalkyl

I nyttokalkylen kan ett fåtal av nyttorna värderas i pengar, samt alla identifierade finansiella- och omfördelningskostnader. Nyttorna och kostnaderna finns beräknade för 6 år. De nyttor som värderats i pengar är:

• Frigjord tid för invånare

• Frigjord tid för vårdpersonal

  • Mindre tid krävs per ärende i snitt

  • Mindre tid till att ge råd om självhjälp

  • Mindre tid för bedömning av vårdbehov och hänvisning för de som hänvisas automatiskt till 112

Resultatet presenteras när användaren valt värden
Många faktorer som används i beräkningarna av nyttorna är mycket osäkra, exempelvis hur mycket tid som frigörs för vårdpersonal, hur stor andel av ärendena som ersätter fysiska besök, och hur stor användningen förväntas bli.

Regionala variationer i implementering, arbetssätt, styrning av ärenden och vilka kompetenser som arbetar i tjänsten påverkar också.

Därför får den som vill använda kalkylen själv fylla i många av värdena för att se sitt resultat. Excelfilen för detta hittar du nedan i Bilaga 2. Excelfil.

Föreslagna antaganden
I tabellen nedan visas två av de värden som redan finns föreslagna i kalkylfilen baserad på tillgängliga rapporter och forskning. Dessa går att justera. Valet av värde i tabellen nedan samt några andra extra “kluriga” värden diskuteras mer utförligt i Bilaga 1 med hänvisning till rapporter och forskning.

Diskontering och prisjustering
I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Diskontering innebär att nytta och kostnader som inträffar i framtiden värderas lägre med en viss ränta. Priserna är justerade till 2022 eller 2023 års prisnivå.

Diskussion samt styrkor och svagheter

En styrka är att en arbetsgrupp med bred kompetens och erfarenhet har deltagit i arbetet och att nyttoanalysen har lästs av ytterligare personer.

En svaghet i nyttoanalysen skulle kunna vara att vissa av de nyttor som inte värderats i pengar antas skapas av andra nyttor: till exempel att bättre hälsa ses som ett resultat av bland annat nyttan att fler invånare får vård, som i sin tur förväntas uppstå tack vare nyttan frigjord tid för vårdpersonal. Detta skulle kunna ses som att man ’dubbelräknar’ de nyttorna. Samtidigt kan det underlätta förståelsen att visa upp dem. Men en större tydlighet kring nyttorna som är beroende av varandra skulle vara önskvärd om nyttokalkylen uppdateras igen framöver.

En svaghet i nyttokalkylen är osäkerheten kring flera viktiga faktorer. Mer kunskap behövs om andelen ny konsumtion, andelen besök som ersätter fysiska, hur mycket tid som sparas i användningen.

Det saknas också bra underlag för vilka förväntningar man kan ha på användningen.

Ytterligare en svaghet är att alla nyttor inte värderats i pengar. Tittar man bara på graferna över nettonytta underskattar man därför troligen nyttan.

Slutsatser

Nyttoanalysen identifierade flera möjliga nyttor för både invånare, region och samhälle för användningen av 1177 direkt jämfört med alternativet, exempelvis frigjord tid, ökad trygghet eller att en större andel invånare kan få vård i rätt tid. 

Ett fåtal av nyttorna värderades i pengar, samt nästan alla identifierade kostnader. Många faktorer som används i beräkningarna av nyttorna är mycket osäkra, exempelvis om eller hur mycket tid som frigörs i hanteringen av ärenden, hur stor andel av ärendena som ersätter fysiska besök, eller hur stor användningen kan förväntas bli. Alla dessa värden kan också påverkas av regionala variationer och vägval.

Därför presenterades inget enskilt resultat för nyttokalkylen. Den tillgängliggörs istället som en modell som kan användas för att testa olika antaganden och värden.

Nyttokalkylen kan användas för att skapa sig en bättre förståelse för vilka nyttor och kostnader som kan förväntas. Kanske kan den hjälpa till att tänka kring vilka hinder som är viktigast att arbeta med, vad som är viktigast att följa upp, och stödja beslut kring framtida vägval?

Bilaga 1. Resonemang kring antaganden

Bilaga 2. Excelfil

I Excelfilen kan du lägga in egna antaganden och arbeta med beräkningsmodellen.

• I fliken Börja här kan du lägga in olika data och antaganden för att se vad de ger för utfall på fliken Resultat.

• I flikarna Räkna på nyttor och Räkna på kostnader kan du se hur beräkningarna är gjorda och även ändra dem om du skulle vilja.

Vissa antaganden är förifyllda i Excelfilen och några av dem kan du läsa om i Bilaga 1. Resonemang kring antaganden ovan.

Excelfil - modell att fylla i egna värden i

Ladda ner filen genom att klicka på den och sedan på pilen med molnet uppe i högra hörnet.

Open

Bilaga 3. Powerpoint-presentation

Här kan du ladda ner ett bildspel i powerpoint som du kan använda för att visa upp nyttoanalys och nyttokalkyl vid presentationstillfällen. Du behöver själv lägga in ditt eget resultat om du har värderat nyttor och kostnader i pengar i Excefilen (se Bilaga 2).

Klicka på filen och sedan på molnet med pilen uppe i högra hörnet för att ladda ner.

Open

Referenser

Ekman B. Cost Analysis of a Digital Health Care Model in Sweden. Pharmacoecon Open. 2018 Sep;2(3):347-354.

Entezarjou A et al. Experiences of digital communication with automated patient interviews and asynchronous chat in Swedish primary care: a qualitative study. BMJ Open 2020

Eldh AC, Sverker A, Bendtsen P, Nilsson E. Health Care Professionals' Experience of a Digital Tool for Patient Exchange, Anamnesis, and Triage in Primary Care: Qualitative Study. JMIR Hum Factors. 2020 Dec 14;7(4):e21698.

Frennert S, Erlingsdóttir G, Muhic M, Rydenfält C, Milos Nymberg V, Ekman OB. ‘It increases my ability to influence my ways of working’: A qualitative study on digitally mediated patient management in primary healthcare. Scand J Caring Sci. 2023; 37: 88–105.

Gabrielsson-Järhult F, Kjellström S, Josefsson KA. Telemedicine consultations with physicians in Swedish primary care: a mixed methods study of users' experiences and care patterns. Scand J Prim Health Care. 2021 Jun;39(2):204-213.

Hasson, H., von Thiele Schwarz, U. Implementeringsboken - så inför du nytt som gör nytta. Natur & Kultur, 2023.

Jonsson, M. et. Al. Rapport: tillgänglighet och användbarhet i 1177 direkt. CoDeAc, 2023.

Ellegård, Lina Maria och Kjellson, Gustav, ”Nätvårdsanvändare i Skåne kontaktade oftare vårdcentral,” Läkartidningen. 2019,116:FSWP

Myndigheten för Vårdanalys, Besök via nätet- resursutnyttjande och jämlikhet kopplat till digitala vårdbesök, 2022

Simpson RM et al. Measuring the impact introducing NHS 111 online had on the NHS 111 telephone service and the wider NHS urgent care system: an observational study. BMJ Open 2022

Snellman et al. Digital triagering i primärvården – uppdatering av en systematisk översikt från Camtö 2021. Region Örebro län, 2023-11-08. Digital triagering i primärvården (regionorebrolan.se)

Torkelsson, A-C. Hundra läkare i upprop – anklagar regionen för att bryta mot laagen. http://Läkartidningen.se 2023-11-01. Hundra läkare i upprop – anklagar regionen för att bryta mot lagen (lakartidningen.se)

Västra Götalandsregionen. Rapport Sök Vård – VGR. Västra Götalandsregionen, 2023-10-05. *Rapport Sök vård VGR 6 okt.pdf (vgregion.se)