1177 på telefon - elektronisk identifiering av invånare
SammanfattningBakgrund: Ett förslag finns hos Inera på att invånare ska kunna identifiera sig elektroniskt i talsvaret när de ringer 1177. Jämförelsealternativ: 1. Att utveckla och använda möjlighet till elektronisk identifiering av de som ringer 1177. 2. Att fortsätta som idag utan elektronisk identifiering. Sjuksköterskan ansvarar för att säkerställa identiteten på den inringande under samtalet genom olika kontrollfrågor. Nyttor:
Kostnader: Utveckling, drift och förvaltning, samt tick-kostnad för elektronisk identifiering. Resultat: Värdet på den tid som förväntas frigöras i samtalen överstiger de kostnader som förväntas för utveckling och användning av elektronisk identifiering. Utöver den frigjorda tiden som värderats i pengar tillkommer ytterligare nyttor, se ovan. Styrkor och svagheter: Detta är en kalkyl i ett mycket tidigt skede och antaganden för både nyttor och kostnader är osäkra. |
---|
Innehåll
Möjlighet till elektronisk identifiering av de som ringer 1177
I utvecklingen av ett nytt verksamhetsstöd för 1177 har behovet av elektronisk identifiering av de som ringer 1177 lyfts. Inera genomför nu en initial analys av förslaget för att undersöka om det ska gå vidare till nästa steg i beredningsprocessen. I den initiala analysen bidrar den här nyttokalkylen bidrar med en tidig analys av möjliga nyttor och kostnader med förändringen.
Metod
Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför nytta och kostnad för två alternativ:
Att utveckla och använda möjlighet till elektronisk identifiering av de som ringer 1177.
Att fortsätta som idag utan elektronisk identifiering. Sjuksköterskan ansvarar för att säkerställa identiteten på den inringande under samtalet genom olika kontrollfrågor.
Perspektiv. Kalkylen utgår från hälso- och sjukvårdens och invånarnas perspektiv och utgår från de regioner som använder Rådgivningsstödet idag med integrerat kontaktcenter, vilket är alla utom Stockholm.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att nyttor och kostnader värderas i pengar. Nyttor och kostnader som av olika skäl inte värderats i pengar, beskrivs också i texten.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. Kalkylen har två nyttokategorier. Finansiella nyttor är nyttor som realiseras i pengar, i form av besparingar eller intäkter. Omfördelningsnyttor är nyttor som värderas i pengar i kalkylen men som realiseras och mäts på något annat sätt. Till exempel är frigjord tid en omfördelningsnytta när den inte används för att minska personalkostnader, utan istället omfördelas så att personaler kan göra andra saker än de gjorde tidigare.
Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
Så togs kalkylen fram. Kalkylen togs fram baserad på de uppgifter som gavs i förslaget inför den initiala analysen. Det här är en initial kalkyl med många antaganden, som får granskas och förfinas i eventuella kommande steg.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
Ökad tillgänglighet hos 1177. Om invånare identifierar sig elektroniskt redan innan samtalet, behöver sjuksköterskan inte ställa frågor till invånaren för att säkerställa att personnummer och identitet på den inringande stämmer överens. Det uppskattas frigöra i snitt en minut per samtal, vilket förväntas leda till kortare samtal. Den tid som frigörs genom kortare samtal förväntas användas till att öka tillgängligheten hos 1177.
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen
Bättre sjukvårdsrådgivningssamtal. När sjuksköterskan inte behöver avbryta samtalsprocessen för att ställa frågor för att säkerställa att invånarens personnummer och identitet stämmer överens, blir samtalet bättre.
Invånare får ökad tillit till 1177. Många invånare är vana vid att identifiera sig elektroniskt när de använder viktiga personliga tjänster såsom att logga in på 1177. Om de fick möjlighet att identifiera sig elektroniskt även inför ett telefonsamtal med en sjuksköterska skulle det sannolikt bidra till att deras tillit till tjänsten ökar ytterligare. Om samtalet dessutom blir bättre genom att samtalsprocessen inte avbryts för frågor för att säkerställa invånarens identitet, kan det också bidra till en ökad tillit till tjänsten.
Frigjord tid/energi för invånare genom sömlösa flöden. Om det nya verksamhetsstödet kan ta emot elektronisk identifiering från invånare, finns möjlighet att skapa sömlösa flöden mellan olika 1177-tjänster så att invånare inte behöver identifiera sig flera gånger. Det frigör tid och energi för invånare. Exempel kan vara invånare som i framtiden kommer in via 1177 Direkt sjukvårdsrådgivningen, eller som behöver stöd från en sjuksköterska vid tidbokning.
Säkrare hantering av personuppgifter. Elektronisk identifiering är en säkrare identifiering än när sjuksköterskan ställer frågor om personuppgifter till invånaren under samtalet - det är mindre risk att den inringande har uppgett en falsk identitet. Då minskar även risken att känsliga uppgifter om hälsa och vård lämnas ut till fel personer.
Bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor. När sjuksköterskan inte behöver använda tid och energi till att kontroller personuppgifter under samtalet, blir arbetet enklare. Sjuksköterskan kan dessutom känna sig trygg med att personuppgifterna hanteras på ett säkert sätt. Båda dessa aspekter bidrar till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna.
Risker och eventuella negativa effekter
Inga har identifierats hittills.
Kostnader
Utveckling
Drift och förvaltning
Tick-kostnad per elektronisk inloggning
Resultat från kalkylen
Värdet på den tid som förväntas frigöras i samtalen överstiger de kostnader som förväntas för utveckling och användning av elektronisk identifiering. Utöver den frigjorda tiden som värderats i pengar tillkommer ytterligare nyttor, se ovan.
Osäkerhetsanalys
I det troliga scenariot antogs att 50 % av de inringande skulle identifiera sig elektroniskt. I osäkerhetsanalysen minskades det antagandet till 10 %, vilket gav en lägre men positiv nettonytta efter 6 år.
Styrkor och svagheter
Detta är en kalkyl i ett mycket tidigt skede och antaganden för både nyttor och kostnader är osäkra.
Slutsatser
Trots osäkerheterna i antaganden tyder kalkylen på att nyttorna överstiger kostnaderna.
Bilagor
Effektkedja
Nyttokalkylen i excel
Ändringshistorik
Version | Datum | Författare | Kommentar |
---|---|---|---|
0.1 | 2022-04-04 | Amanda Sundberg | Första version |
0.2 | 2022-04-25 | Amanda Sundberg | Revidering med mer exakta uppgifter om kostnader. |