Kalkylfaktorer

Här hittar du kalkylfaktorer och riktlinjer som du kan använda dig av när du ska räkna på nyttor och kostnader.

Innehåll

1 Arbetstid
2 Invånares fritid
3 Sjukfrånvaro
4 Personalomsättning

Arbetstid

I tabellen nedan finns timkostnader för personalgrupper som är vanliga i regioner och kommuner. Alla timkostnaderna är beräknade utifrån medellönerna på Statistikmyndigheten SCB:s lönestatistik, Lönestatistik (scb.se). Timkostnaden har gjorts med följande beräkning: (månadslönen / 142 arbetstimmar per månad) * 1,54. Klicka på pilen nedan för att läsa om varför vi räknar timkostnaden som vi gör.

När vi värderar en timmes arbete i nyttokalkylen är vi intresserad av att se hela kostnaden som arbetsgivaren betalar för en arbetad timme. Detta gör vi genom att:

Utgå från medellöner. Vi använder medellöner, inte medianlöner, eftersom vi är intresserade av totalkostnaden.
Lägga ett påslag på månadslönen. För att få med hela kostnaden som arbetsgivaren har, lägger vi ett påslag på den genomsnittliga månadslönen på på 54%, för att inkludera de kostnader som arbetsgivare har för bland annat semesterlön (12%), arbetsgivaravgifter (31,42%), avtalsförsäkringar och särskild löneskatt. I påslaget ingår inte kostnader som arbetsgivaren har för utbildning eller sjukfrånvaro. Läs mer om påslaget: Kostnaden för en anställd | Björn Lunden (öppnas i nytt fönster).
Använda ett snitt för arbetade timmar. För att räkna ut kostnaden för en arbetad timme, räknar vi ut arbetade timmar per månad i snitt utifrån årsarbetstiden. Årsarbetstiden är ett mått på det totala antalet timmar som en heltidsanställd arbetar på ett år. I Sverige varierar detta mellan 1 600 och 1 800 timmar, beroende på
- antalet röda dagar olika år
- antalet semesterdagar
- ledighet som regleras i olika avtal
- arbetstid per vecka enligt olika avtal.

I Ineras kalkylfaktorer har vi valt att utgå från en årsarbetstid på 1 700 timmar. 1 700 timmar per år / 12 månader = 142 arbetade timmar per månad i snitt.

Yrke	Timkostnad (kr) 2022
AT-läkare	404
Avdelningschef inom äldreomsorg, nivå 1	667
Barnmorska	496
Biomedicinska analytiker m.fl.	404
Biståndsbedömare m.fl	402
Enhetschef inom äldreomsorg, nivå 2	527
Fysioterapeut (“sjukgymnast” hos SCB)	404
Grundutbildad sjuksköterska	447
Inköpare och upphandlare, offentlig sektor	471
Intensivvårdssjuksköterska	509
Invånare, månadslön	416
Klinik- och verksamhetschefer inom hälsa och sjukvård, nivå 1	759
Medicinsk sekreterare, vårdadministratör, mfl	323
Psykolog	475
Samhällsvägledare	430
Specialistläkare	934
ST-läkare	571
Systemadministratör, offentlig sektor	461
Systemförvaltare	520
Tandläkare	558
Undersköterska, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende	335
Undersköterska, mottagning	327
Undersköterska, vård- och specialavdelning	341
Verksamhetsutvecklare*	590
Vårdare, boendestödjare	341
Vårdbiträde	290

* Hämtad från Jobbland.se.

Invånares fritid

När invånare arbetar sätter vi ett värde på tiden utifrån det någon är villig att betala för arbetet (som i tabellen ovan). Men invånarens fritid är också värdefull. En del av oss kanske upplever att det är tiden när vi inte arbetar som är mest värdefull för oss. Så vad sätter vi för värde på invånarens fritid?

Inera använder sig av Trafikverkets uppskattning av invånarens fritid, som utgår från individers egna värderingar och baseras på en mängd faktorer. Värderingen baseras på ASEKs värderingar av privat regional restid som varierar mellan 38-101 kr /timme beroende på färdmedel, och använder medianvärdet i prognosen för 2040, 2020års prisnivå.

Trafikverket om tidens ekonomiska värde

Trafikverket, ASEK 7.0 med tabeller för värdering av tid

	Timkostnad (kr)

	Timkostnad (kr)
Invånarens fritid	93

Sjukfrånvaro

Säg att ni förväntar er en nytta i form av minskad sjukfrånvaro: hur ska den värderas? Svaret är att det beror på vilket perspektiv ni väljer i kalkylen. Med arbetsgivarens perspektiv inkluderar ni bara organisationens nyttor och kostnader, men har ni ett samhällsperspektiv inkluderar ni även nyttor och kostnader för invånare och samhälle. Beroende på perspektivet ni har valt bör ni räkna på olika sätt.

Om perspektivet i kalkylen är enbart arbetsgivarens kan du räkna kostnaderna för sjukfrånvaro utifrån följande:
- Arbetsgivare betalar sjuklön som är 80 % av månadslönen dag 2-14 som den anställde är sjuk.
- Därefter betalar Försäkringskassan sjukpenning. Men med vissa avtal betalar arbetsgivaren även 10 % av månadslönen dag 15-90, som ni kan lägga till.
- Behövs också en ersättare med motsvarande lön under tiden den anställde är sjuk? Då bör ni öka nyttan från minskad sjukfrånvaro med kostnaderna arbetsgivaren har för ersättaren.
Om perspektivet i kalkylen är samhällets så är det produktionsbortfallet för samhället som ska beräknas vid sjukfrånvaro. Det betyder att du ska använda samma timkostnader som i tabellen ovan, under arbetstid. Produktionsbortfallet vid sjukfrånvaro behöver justeras för sysselsättningsgraden i befolkningen så att de speglar bortfallet för de som hade arbetat om de inte hade varit sjuka. Kostnaderna bör sedan fördelas ut på olika intressenter, se IHE Rapport 2020:4.

För dig som vill läsa mer om sjukfrånvaro finns exempelvis denna rapport:
Sjukskrivningarna kostar välfärden miljarder - Vision

Personalomsättning

Kostnaden för en förlorad medarbetare har uppskattats vara allt från en tre månadslöner till två årslöner, där man lägger till påslaget för arbetsgivarens olika avgifter. Det inkluderar direkta kostnader som:

Finansiella kostnader för nyrekrytering och vikarier
Omfördelningskostnader för introduktion, utbildning och inskolning
Kvalitetskostnader som exempelvis misstag innan den anställde kommit in i de nya rutinerna och lärt sig utrustningen, förlorad kunskap, oro på arbetsplatsen och försämrad arbetsmiljö.

Om ni vill göra ett överslag på kostnaden för personalomsättningen kan ni exempelvis räkna ut månadskostnaden för tabellen ovan och multiplicera med 9 månader.

För dig som vill läsa mer finns en artikel här:

Vad kostar personalomsättning? - Heartpace People Analytics