Kalkylfaktorer
uppdaterad 2025-04-30
Innehåll
Kostnader för arbetstid
löner från 2023
När du ska värdera en omfördelningsnytta som frigjord tid i pengar, behöver du dels veta hur mycket tid som frigörs, men också vad tiden är värd. Här hittar information om hur arbetstid kan värderas i pengar och många exempel på vad olika yrkesgruppers arbetstid är värd utifrån den senaste lönestatistiken.
I tabellerna nedan finns timkostnader för personalgrupper som är vanliga i regioner och kommuner. Alla timkostnaderna är beräknade utifrån medellönerna på Statistikmyndigheten SCB:s lönestatistik, Lönestatistik (scb.se). Timkostnaden har gjorts med följande beräkning: (månadslönen / 142 arbetstimmar per månad) * 1,54. Klicka på pilen nedan för att läsa om varför vi räknar timkostnaden som vi gör.
Vanliga kalkylfaktorer i regioner
| Månadskostnad kr | Timkostnad kr |
---|---|---|
AT-läkare | 60 214 | 425 |
Barnmorska | 72 688 | 513 |
Biomedicinsk anaytiker | 60 984 | 430 |
Grundutbildad sjuksköterska | 66 066 | 466 |
Inköpare och upphandlare, offentlig sektor | 51 436 | 363 |
Intensivvårdssjuksköterska | 75 306 | 532 |
Invånare, månadslön | 61 446 | 434 |
Klinik- och verksamhetschefer inom hälsa och sjukvård, nivå 1 | 121 506 | 858 |
Medicinsk sekreterare, vårdadministratör, mfl | 47 432 | 335 |
Psykolog | 70 686 | 499 |
Sjukgymnast | 57 288 | 404 |
Specialistläkare | 141 988 | 1 002 |
ST-läkare | 86 702 | 612 |
Systemadministratör, offentlig sektor | 51 898 | 366 |
Systemförvaltare, offentlig sektor | 71 918 | 508 |
Tandläkare | 83 776 | 591 |
Undersköterska, mottagning | 48 818 | 345 |
Undersköterska, vård- och specialavdelning | 50 358 | 355 |
Verksamhets-utvecklare* | 67 489 | 476 |
Vårdbiträde | 42 966 | 303 |
* Källa: allalöner.se
Vanliga kalkylfaktorer i kommuner
| Månadskostnad kr | Timkostnad kr |
---|---|---|
Avdelsningschef inom äldreomsorg, nivå 1 | 99 484 | 702 |
Biståndsbedömare m.fl | 56 980 | 402 |
Enhetschef i äldreomsorgen * | 72 226 | 510 |
Enhetschefer inom äldreomsorg, nivå 2 | 74 690 | 527 |
Inköpare och upphandlare, offentlig sektor | 67 489 | 476 |
Invånare, månadslön | 51 436 | 363 |
Samhällsvägledare * | 66 528 | 470 |
Systemadministratör, offentlig sektor | 57 288 | 404 |
Systemförvaltare | 141 988 | 1 002 |
Undersköterska, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende | 49 126 | 347 |
Verksamhetsutvecklare * | 67 489 | 476 |
Vårdare, boendestödjare | 48 356 | 341 |
Vårdbiträde | 48 818 | 345 |
* Källa: allalöner.se
Invånares tid
När invånare arbetar sätter vi ett värde på deras arbetstid utifrån det någon är villig att betala för arbetet, alltså lönen (som i tabellerna ovan). Men de flesta anser att även fritid har ett värde, trots att ingen betalar en för att vara ledig. En del av oss kanske upplever att det är tiden när vi inte arbetar som är mest värdefull för oss. Så vad sätter vi för värde på invånarens fritid?
Inera använder sig av Trafikverkets värderingen av invånarens tid. Trafikverket har kalkylfaktorer för vad det är värt för en invånare att spara åktid. Vi tänker att samma värdering bör kunna gälla för annan tid som invånare sparar, till exempel att slippa ägna en timme åt ett vårdbesök.
Vi har valt att använda medelvärdet från tabell 9.1 Värdering av inbesparad åktid, anslutningsresor respektive byte av färdmedel för privata resor, i ASEK 80 kalkylbilaga (2 april 2024).
Trafikverket om tidens ekonomiska värde
Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden, ASEK - Bransch
| Timkostnad |
---|---|
1 timme av invånarens fritid | 101 |
Invånarens arbetstid | 363 |
Sjukfrånvaro
Säg att ni förväntar er en nytta i form av minskad sjukfrånvaro: hur ska den värderas? Svaret är att det beror på vilket perspektiv ni väljer i kalkylen. Med arbetsgivarens perspektiv inkluderar ni bara organisationens nyttor och kostnader, men har ni ett samhällsperspektiv inkluderar ni även nyttor och kostnader för invånare och samhälle. Beroende på perspektivet ni har valt bör ni räkna på olika sätt.
Om perspektivet i kalkylen är enbart arbetsgivarens kan du räkna kostnaderna för sjukfrånvaro utifrån följande:
Arbetsgivare betalar sjuklön som är 80 % av månadslönen dag 2-14 som den anställde är sjuk.
Därefter betalar Försäkringskassan sjukpenning. Men med vissa avtal betalar arbetsgivaren även 10 % av månadslönen dag 15-90, som ni kan lägga till.
Behövs också en ersättare med motsvarande lön under tiden den anställde är sjuk? Då bör ni öka nyttan från minskad sjukfrånvaro med kostnaderna arbetsgivaren har för ersättaren.
Om perspektivet i kalkylen är samhällets så är det produktionsbortfallet för samhället som ska beräknas vid sjukfrånvaro. Det betyder att du ska använda samma timkostnader som i tabellen ovan, under arbetstid. Produktionsbortfallet vid sjukfrånvaro behöver justeras för sysselsättningsgraden i befolkningen så att de speglar bortfallet för de som hade arbetat om de inte hade varit sjuka. Kostnaderna bör sedan fördelas ut på olika intressenter, se IHE Rapport 2020:4.
För dig som vill läsa mer om sjukfrånvaro finns exempelvis denna rapport:
Sjukskrivningarna kostar välfärden miljarder - Vision
Personalomsättning
Kostnaden för en förlorad medarbetare har uppskattats vara allt från en tre månadslöner till två årslöner, där man lägger till påslaget för arbetsgivarens olika avgifter. Det inkluderar direkta kostnader som:
Finansiella kostnader för nyrekrytering och vikarier
Omfördelningskostnader för introduktion, utbildning och inskolning
Kvalitetskostnader som exempelvis misstag innan den anställde kommit in i de nya rutinerna och lärt sig utrustningen, förlorad kunskap, oro på arbetsplatsen och försämrad arbetsmiljö.
Om ni vill göra ett överslag på kostnaden för personalomsättningen kan ni exempelvis räkna ut månadskostnaden för tabellen ovan och multiplicera med 9 månader.
För dig som vill läsa mer finns en artikel här:
Vad kostar personalomsättning? - Heartpace People Analytics