senast uppdaterad 2021-08-26

Sammanfattning Bakgrund: Idag skickar många vårdgivare kallelser till invånare på papper, med posten. Med Ineras tjänst 1177 Inkorg kan vårdgivare istället digitala kallelser till invånaren via de inloggade sidorna på 1177.se, med möjlighet för invånaren att boka om eller avboka tid direkt från kallelsen. Jämförelsealternativ: Nyttokalkylen jämför två alternativ - alternativet att fortsätta med dagens arbetssätt där vårdpersonalen skickar kallelser som brev på posten till invånare, och alternativet att införa digitala kallelser så att de invånare som vill kan ta emot kallelser digitalt på 1177 Vårdguiden. Nyttor: Ökad trygghet för invånare (kvalitetsnytta) Frigjord tid för invånare (omfördelningsnytta) Frigjord tid för vårdpersonalen - behöver inte skriva ut och posta kallelser (omfördelningsnytta) Frigjord tid för vårdpersonalen - mindre tid i telefon för av- och ombokning (omfördelningsnytta) Frigjord tid för vårdpersonalen - färre uteblivna vårdbesök (omfördelningsnytta) Minskade kostnader för material och porto (finansiell nytta) Minskade koldioxidutsläpp Kostnader: Förändring av vårdinformationssystem Förändringar i processer och arbetssätt Anslutning till Ineras tjänstekontrakt Pris per skickad kallelse Resultat: Kalkylen visar en positiv nettonytta från 2021. Open Open

Sammanfattning Bakgrund: Idag skickar många vårdgivare kallelser till invånare på papper, med posten. Med Ineras tjänst 1177 Inkorg kan vårdgivare istället digitala kallelser till invånaren via de inloggade sidorna på 1177.se, med möjlighet för invånaren att boka om eller avboka tid direkt från kallelsen. Jämförelsealternativ: Nyttokalkylen jämför två alternativ - alternativet att fortsätta med dagens arbetssätt där vårdpersonalen skickar kallelser som brev på posten till invånare, och alternativet att införa digitala kallelser så att de invånare som vill kan ta emot kallelser digitalt på 1177 Vårdguiden. Nyttor: Ökad trygghet för invånare (kvalitetsnytta) Frigjord tid för invånare (omfördelningsnytta) Frigjord tid för vårdpersonalen - behöver inte skriva ut och posta kallelser (omfördelningsnytta) Frigjord tid för vårdpersonalen - mindre tid i telefon för av- och ombokning (omfördelningsnytta) Frigjord tid för vårdpersonalen - färre uteblivna vårdbesök (omfördelningsnytta) Minskade kostnader för material och porto (finansiell nytta) Minskade koldioxidutsläpp Kostnader: Förändring av vårdinformationssystem Förändringar i processer och arbetssätt Anslutning till Ineras tjänstekontrakt Pris per skickad kallelse Resultat: Kalkylen visar en positiv nettonytta från 2021.

Nyttokalkyl för digitala kallelser via 1177 Inkorg

1. Bakgrund

Ineras tjänst 1177 Inkorg kan vårdgivare skicka digitala kallelser till invånaren via de inloggade sidorna på 1177 Vårdguiden, med möjlighet för invånaren att boka om eller avboka tid direkt från kallelsen.

2. Metod

Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför två alternativ - alternativet att fortsätta med dagens arbetssätt där vårdpersonalen skickar kallelser som brev på posten till invånare, och alternativet att införa digitala kallelser så att de invånare som vill kan ta emot kallelser digitalt på 1177 Vårdguiden.

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.    

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.

Osäkerhetsbedömning. En enklare osäkerhetsbedömning har gjorts i kalkylen. Osäkerhetsbedömningen har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader påverkas i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.

Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen har arbetats fram stegvis utifrån Ineras modell för nyttokalkyler.

3. Nyttor

Se excelbilagan för de siffror och antaganden som använts i kalkylen.

3.1 Nyttor som värderats i pengar i kalkylen

Frigjord tid för invånare (omfördelningsnytta). Eftersom den digitala kallelsen kan innehålla länkar till tidbokning eller en möjlighet att boka, av- och omboka tiden direkt i kallelsen när det passar invånaren, så behöver inte invånare lägga tid på att passa telefontider och vänta i telefonköer för att av- och omboka tiden i kallelsen.

Frigjord tid för vårdpersonalen - behöver inte skriva ut och posta kallelser (omfördelningsnytta). När kallelsen skickas digitalt krävs färre klick och mindre tid jämfört med att skriva ut och kuvertera kallelser.

Frigjord tid för vårdpersonalen - mindre tid i telefon för av- och ombokning (omfördelningsnytta). När det är lätt för invånare att av- och omboka tider som inte passar dem digitalt, behöver vårdpersonalen lägga mindre tid på att ta emot av- och ombokningssamtal på telefon.

Frigjord tid för vårdpersonalen - färre uteblivna vårdbesök (omfördelningsnytta). När det är lättare för invånaren att av- och omboka tider, förväntar vi oss att de uteblivna besöken minskar.

Minskade kostnader för material och porto (finansiell nytta). När en digital kallelse skickas istället för en papperskallelse, undviker regioner kostnader för papper, kuvert och porto.

3.2 Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen

Ökad trygghet för invånare. För invånare kan det vara tryggare att få kallelser från vården digitalt på 1177 Vårdguiden jämfört med om den skulle skickas via posten, eftersom:

• de då har den på samma plats som mycket av deras andra personliga information om deras hälsa och vård

• ingen obehörig kan öppna kallelsen

• det är mer sannolikt att kallelser når invånaren - kommer inte bort i posten och kommer fram även om invånaren är på resa

• invånaren kan läsa kallelsen när det passar - har den nära till hands

• invånaren får kallelsen snabbare

Minskade koldioxidutsläpp. När digitala kallelser skickas istället för papperskallelser minskar koldioxidutsläppen.

4. Risker och eventuella negativa effekter

Uteblivna nyttor men ökade kostnader. Om förutsättningarna för att uppnå nyttorna inte realiseras, uppstår inte heller nyttorna. Till exempel om det är tidskrävande och krångligt för vårdpersonalen att skicka kallelser, om systemet fungerar dåligt så att kallelsen inte kommer fram, eller om regionerna inte utvecklar tidbokningssystemen så att det är lätt för invånaren att av- och omboka tider.

Ökat utanförskap. Alla kan eller vill inte ta emot kallelser digitalt. Om det inte finns alternativ för de som inte vill eller kan ta emot kallelser digitalt ökar utanförskapet.

5. Kostnader

Se excelbilagan för de siffror och antaganden som använts i kalkylen.

5. Antaganden

Nedan följer resonemang kring de viktigaste antaganden som gjorts i kalkylen.

5.1 Antal kallelser per invånare. Uppgifterna om mängden papperskallelser som skickas idag varierar mellan regionerna. Vi har hittat följande information:

• Region Skåne skickar 15 500 000 kallelser i pappersformat om året. Det är 11 papperskallelser per invånare (Region Skånes verksamhetsplan och budget 2018).

• Region Kronoberg skickar ut 700 000 papperskallelser, det är 3.5 kallelser per invånare (

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=7482795 )

• Region Västmanland skickar ut 270 000 papperskallelser från COSMIC, det är 1 kallelse per invånare. Men de skickar även ut kallelser från 6 andra system, så totalsumman är nog större (

https://regionvastmanland.se/vardgivare/it-stod/nyhetsbrevetdigitalt/digitalakallelser/ )

Troligt värde i exempelkalkylen: 5 kallelser per invånare.

5.2. Materialkostnader för papperskallelser. Kostnader kan uppstå för papper och material, porto, och andra tjänster, till exempel avgifter till e-brevsleverantörer. Vi uppskattar materialkostnad (ett kuvert och ett papper) till 54 öre, och har sedan tittat på några olika priser för porto hos Postnord för avtalskunder: https://www.postnord.se/skicka-forsandelser/priser-och-villkor/prislistor-avtalskunder. Troligt värde i exempelkalkylen: 6,94 kronor per papperskallelse.

5.3. Andel av papperskallelserna som antas kunna skickas digitalt. Vi har förhållit oss till följande underlag och resonemang:

• Enligt Svenskarna och Internet 2019 använder 5 procent av invånarna inte internet dagligen eller inte alls. I den gruppen är det framförallt äldre i åldern 66+. Det är samma grupp som också har det största vårdbehovet och sannolikt tar den gruppen emot fler papperskallelser än övriga invånare. Enligt statistik från Västragötalandsregionen står äldre i åldern 65 + för cirka 30 procent av vårdbesöken. Om vi antar att hela den gruppen fortsatt vill ha sina kallelser på papper återstår cirka 70 % av Sveriges befolkning som skulle vilja ha dem digitalt.

• 2020 hade 7,5 miljoner loggat in på 1177. 20 procent av dem har valt att inte dela med sig av sitt telefonnummer för att få aviseringar (Källa: Inera). Vi kan anta att samma 20 procent inte heller skulle vilja ha digitala kallelser – vilket ger 6 miljoner svenskar som har loggat in på http://1177.se och som sannolikt vill ha sina kallelser digitalt – cirka 60 % av Sveriges befolkning. 

Troligt värde i exempelkalkylen: 60 %

5.4. Antaganden rörande minskad tid på administration. Dessa antaganden är rena uppskattningar då vi saknat underlag.

5.5. Värdering av frigjord tid. Vi har använt lönekostnaden för frigjord tid för vårdpersonalen utifrån de medelkostnader som finns på Kalkylfaktorer. För invånaren har vi använt Trafikverkets värdering för fritid, som också finns på sidan Kalkylfaktorer.

5.6. Färre uteblivna vårdbesök. I Västra Götalandsregionen uteblev årligen 150 000 patienter från inbokade besök, men när Sahlgrenska testade att låta patienterna själva ringa och boka sin tid halverades deras uteblivna besök (https://vgrfokus.se/2018/12/uteblivna-sjukhusbesok-kostar-en-halv-miljard/ ).  Om vi skalar upp dessa siffror till Sveriges befolkning innebär det 880 000 uteblivna besök per år.

I kalkylen antar vi att det likt på Sahlgrenska går att halvera de uteblivna besöken. Eventuellt kan det handla om mer då den nya lösningen för digitala kallelser innebär ännu smidigare om- och avbokningsmöjligheter än de som erbjöds i Västra Götaland, men vi behåller antagandet för att inte överskatta.

6. Resultat från kalkylen

6.1 Resultat för alla intressenter

6.2 Resultat för regionen

Sett både finansiella nyttor i form av minskade kostnader för material och porto och till omfördelningsnyttor i form av frigjord tid för vårdpersonalen, samt för regionernas kostnader för att gå över till digitala kallelser via 1177 Inkorg, är resultatet följande:

Även sett till endast finansiella nyttor för regionerna, och för alla kostnader (inklusive Ineras kostnader) blir nettonyttan positiv från 2022.

6.3 Resultat för invånare

För invånare består nyttorna av frigjord tid från av- och ombokningssamtal, som värderats i pengar nedan. Invånare får också en kvalitativ nytta i form av ökad trygghet, som tillkommer utöver den frigjorda tiden som värderats i pengar. Inga kostnader inkluderas i resultatet för invånare då det är regionerna som bär kostnaderna.

7. Osäkerhetsanalys

Storleken på nyttorna är mer osäker än storleken på kostnaderna. Faktorer som påverkar osäkerheten är antalet papperskallelser i Sverige och andelen av dem som kan förväntas ersättas med digitala kallelser. Men även med de lägsta nyttorna och de högsta kostnaderna förväntas nyttorna överstiga kostnaderna.

8. Slutsatser och reflektioner

Med de antaganden som gjorts är nyttan större än kostnaderna i att gå över till digitala kallelser via 1177 Inkorg. Även sett till endast finansiell nytta (sådan som hämtas hem i form av pengar) är nettonyttan positiv. Den största osäkerheten antas vara antalet kallelser som skickas i Sverige och andelen som kan förväntas skickas digitalt, men även med lägre antaganden blir nettonyttan positiv.

9. Bilagor

De kompletta beräkningarna i excel

Open

Effektkedja