Elektronisk remiss med utbudstjänst och bilagor

Hitta på sidan

Inledning

Nyttokalkylen kartlägger nyttor och kostnader med användandet av elektroniska remisser och möjligheten att skicka bilagor med dem, samt att de finns stöd från en utbudstjänst som gör det lätt att hitta mottagare för remissen utifrån olika kriterier.

Elektronisk remiss är en tjänst som gör det möjligt för vårdgivare att skicka, ta emot och hantera remisser även om de har olika vårdinformationssystem, eller tillhör olika organisationer eller regioner. År 2022 är sju regioner anslutna till tjänsten. Se statistik över användandet.

Bilagor är en funktion som skulle kunna utvecklas för att vårdpersonal ska kunna skicka bilagor elektroniskt tillsammans med remissen. I dagsläget stödjer elektronisk remiss inte bilagor, vilket gör att bilagorna behöver skickas i andra kanaler.

Utbudstjänsten består av en utbudskatalog som baseras på ett gemensamt kodverk, som kan användas av vårdpersonal för att hitta rätt mottagare för remisser och få stöd att skicka kompletta remisser.

Syfte med nyttokalkylen är att få underlag för utveckling, införande och framtida förvaltning av tjänsterna.

Metod

Perspektiv. Kalkylen har ett nationellt perspektiv och omfattar hälso- och sjukvård samt invånare.

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen värderar nyttor och kostnader i pengar. Nyttor och kostnader som av olika skäl inte värderats i pengar, beskrivs också.

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2022 års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. För de nyttor som värderats i pengar finns två nyttokategorier. Finansiella nyttor är nyttor som realiseras i pengar, i form av besparingar eller intäkter. Omfördelningsnyttor är nyttor som värderas i pengar i kalkylen men som realiseras och mäts på något annat sätt. Till exempel är frigjord tid en omfördelningsnytta när den inte används för att minska personalkostnader, utan istället omfördelas så att personaler kan göra andra saker än de gjorde tidigare.

Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.

Så togs kalkylen fram. Kalkylen har arbetats fram i flera faser. Den bygger på tidigare kalkyler som gjorts, dels för utbudtjänsten och dels för utbudstjänsten när den används tillsammans med elektronisk remiss. Under hösten 2022 har dessa tidigare kalkyler slagits ihop och kompletterats med nyttoanalys och -kalkyl för elektroniska bilagor. Representanter för regionerna har deltagit i nyttoanalysens workshops.

Jämförelsealternativ

Kalkylen jämför två fiktiva scenarier: ett scenario där inga nyttor realiseras idag, och jämför med ett scenario där alla nyttor skulle realiseras. Scenarierna som jämförs i kalkylen är:

Alternativ 0. Ingen använder elektronisk remiss eller elektroniska bilagor, eller utbudstjänsten.

Alternativ 1. Alla använder elektronisk remiss och kan skicka elektroniska bilagor, samt använder utbudstjänsten.

Här beskrivs hur olika arbetsmoment skulle gå till i respektive alternativ.

Vårdpersonal letar efter mottagare till en remiss.

• 0. Inget digitalt stöd.

• 1. Söker i Utbudstjänsten.

Vårdpersonal skriver remiss

• 0. Inget digitalt stöd

• 1. Får stöd i remissanvisningar som finns länkade från utbudstjänsten.

Vårdpersonal skickar och tar emot remisser

• 0. Med post.

• 1. Elektroniskt.

Vårdpersonal skickar och tar emot bilagor

• 0. Som papper, USB-minnen, CD-skivor, eller annat.

• 1. Elektroniskt.

Avgränsningar

Reflekterar inte verkligheten helt. Alternativ 0 speglar inte dagens situation helt och hållet, eftersom:

• Flera regioner skickar elektroniska remisser redan idag med tjänsten elektronisk remiss.

• Många regioner skickar elektroniska remisser inom det egna vårdinformationssystemet.

• Några regioner använder andra digitala verktyg för att överföra bilagor - exempelvis Region Örebro, som skickar länkar till bilder (dock finns vissa krångliga moment med de lösningarna).

För att hålla kalkylen enkel och begripligt tar den inte hänsyn till dessa faktorer, vilket innebär att nyttorna kommer att överskattas och kostnaderna underskattas jämfört med om vi skulle ha dagens situation som 0-alternativ.

Omfattar inte alla utbudstjänstens nyttor. Kalkylen omfattar inte de nyttor som förväntas från användning av Utbudstjänsten genom kopplingar till andra digitala tjänster än elektronisk remiss, såsom sökverktyg för invånare eller standardiserade register för forskare och administrativ personal. Det innebär att nyttor som uppstår när invånare, beslutsfattare och forskare använder Utbudstjänsten inte redovisas i den här nyttokalkylen.

Effektkedja

Open

Nyttor

Nedan beskrivs de nyttor som identifierats genom effektkedjan. Nyttorna märks upp med etiketter för att visa vilken tjänst som skapar den: (B) för bilagor, (E) för elektronisk remiss och (U) för utbudstjänsten.

Nyttor värderade i pengar

(U) Frigjord tid för hälso- och sjukvårdspersonal - hitta, skriva, komplettera. När remisser och bilagor skickas digitalt, frigörs tid för hälso- och sjukvårdspersonal på flera sätt:

• Hittar rätt vårdtjänst snabbare. Idag är det ofta svårt och tidsödande att hitta relevanta vårdgivare att remittera till. Det kan vara svårt att hitta uppdaterad och tillförlitlig information om vilka vårdgivare som är mest relevanta eller geografiskt nära (2). Om läkare får tillgång till utbudstjänstens tillförlitliga, aktuella och totala information via sina vårdinformationssystem eller webbgränssnitt tar det mindre tid att hitta rätt vårdtjänst att remittera till utifrån patientens individuella behov och förutsättningar. Nyttan blir extra stor när det handlar om ny personal ska försöka hitta rätt vårdtjänster, eller när nya verksamheter eller utförare börjar erbjuda en viss vårdtjänst.

• Färre kompletteringar. Idag skickas många remisser tillbaka (1-3). Bland de vanligaste skälen är att:

  • remissen inte innehåll komplett information

  • den remitterande läkaren inte hade tillräcklig information om vårdtjänster som erbjuds på mottagningen

  • för långa väntetider på mottagningen

  Om läkare får tillgång till utbudstjänstens tillförlitliga, aktuella och totala information via sina vårdinformationssystem eller webbgränssnitt kommer fler patienter remitteras till rätt verksamhet och rätt vårdtjänst direkt, så att vårdpersonalen behöver lägga mindre tid på att hantera remisser som skickats till fel mottagare.

• Skriver och skickar snabbare. Idag kan det ta tid och vara svårt att fylla i remisser på det sätt som behövs för att mottagaren ska kunna göra en bedömning. Med Utbudstjänsten går det att länka varje tjänst till en remissanvisning som har information om vilka uppgifter som behöver vara med i en remiss utifrån mottagarens krav. Det kan frigöra tid för remittenten.

(B) Frigjord tid för hälso- och sjukvårdspersonal - undviker undersökningar. Idag saknas bra sätt att skicka bilagor på. Det innebär ofta att bilagor inte skickas, eller att bilagorna skickas men kommer fram för sent. Båda fallen kan leda till att mottagaren saknar information från undersökningar som remittenten gjort och blir tvungen att göra om undersökningarna.

När bilagor skickas digitalt, kan mottagaren få information som göra att de inte behöver göra om undersökningar. Ibland kan de göra bedömningen helt på distans. Detta frigör tid.

(E) Frigjord tid för administrativ personal - posta, scanna, leta. När remisser skickas digitalt, behöver administrativ personal inte skriva ut, vika, kuvertera, frankera och posta remisserna. Administrativ personal hos mottagaren behöver inte öppna kuvert, sortera, och scanna remisserna.

(B) Frigjord tid för administrativ personal - posta, scanna, leta. När bilagor skickas digitalt, behöver administrativ personal inte skriva ut, vika, kuvertera, frankera och posta bilagorna. Administrativ personal hos mottagaren behöver inte öppna kuvert, sortera, och scanna bilagorna. De undviker också tid till att hantera bilagor som skickas på andra sätt, som CD-skivor och USB-minnen. De kan även undvika att behöva leta efter bilagor i olika delar av organisationen.

(EBU) Minskat produktionsbortfall genom kortare ledtider.
Ibland är invånaren som har blivit remitterad så sjuk att hen inte kan arbeta, vilket medför kostnader för samhället i form av produktionsbortfall. Flera aspekter bidrar till att förkorta ledtider, så att invånaren inte behöver vänta lika länge på att få en bedömning och påbörja sin behandling, och därmed också bli frisk snabbare så att hen kan återgå i arbete.

• (U) Färre remisser skickas fram och tillbaka. Om fler invånare remitteras till rätt verksamhet direkt och med komplett information, minskar tiden som invånaren behöver vänta på vård.

• (E) Remisserna kommer fram snabbare. När fler remisser skickas elektroniskt minskar ledtiderna.

• (B) Bilagorna kommer fram snabbare. Ibland behövs bilagorna för att mottagaren ska kunna göra en bedömning, och när de kommer fram lika snabbt som den elektroniska remissen kan väntetiden minskas även för de patienter som har bilagor till sina remisser.

• (B) Färre undersökningar (ej värderad). När fler bilagor skickas, behöver inte patienter göra om undersökningar lika ofta. Det kortar också tiden till att de får rätt behandling.

Nyttor ej värderade i pengar

(B) Bättre hälsa och vård genom förstärkning av kunskap. När fler bilagor skickas, ökar kontakten mellan vårdprofessioner runtom i landet som konsulterar varandra kring bilagorna. Att kunna se samma sak och diskutera tillsammans skapar ett bättre lärande för både mottagande och remitterande personal. Exempelvis kan vårdprofessioner lära sig hur de ska hantera sällsynta fall, så att de inte behöver remittera nästa gång de får ett sådant fall. Det förstärker kunskapen i landet och ger på sikt en bättre hälsa och vård.

(EBU) Bättre hälsa och vård genom snabbare och bättre bedömningar.

• (EBU) Genom snabbare bedömning och behandling.

  • (EB) Remisser och bilagor kommer fram snabbare, när de skickas elektroniskt istället för fysiskt.

  • (U) Färre remisser behöver skickas fram och tillbaka tack vare utbudet i Utbudstjänsten och remissanvisningarna.

• (B) Genom bättre bedömningar. De bilagor som skickas digitalt, som annars inte skulle ha skickats, kan ge information som gör att mottagande hälso- och sjukvårdpersonal bättre underlag för sin bedömning, på flera sätt:

  • Bilagorna ger ett bättre och mer relevant underlag när mottagaren ska hantera frågeställningen i remissen. Det kan exempelvis handla om hur bråttom det är att påbörja undersökning eller behandling. Eller om information som inte längre går att ta reda på (exempelvis om fostret i magen rört på sig).

  • Remitterande och mottagande läkare kan båda se bilagornas innehåll och ha dialog om det, vilket kan bidra till en bättre bedömning.

(B) Frigjord tid för vårdpersonal genom bättre lärande. När fler bilagor skickas, ökar kontakten mellan vårdprofessioner runtom i landet som konsulterar varandra kring bilagorna. Att kunna se samma sak och diskutera tillsammans skapar ett bättre lärande för både mottagande och remitterande personal. Exempelvis kan vårdprofessioner lära sig hur de ska hantera sällsynta fall, så att de inte behöver remittera nästa gång de får ett sådant fall. Det frigör tid för mottagarna.

(E) Frigjord tid för administrativ personal genom färre frågor. När invånare kan följa remissens status på 1177 behöver de inte kontakta vården för att ta reda på hur det går med remissen. Det frigör tid för administrativ personal som behöver ta reda på remissens status och informera invånaren.

(B) Frigjorda materiella resurser i hälso- och sjukvården. På samma sätt som tid frigörs för vårdpersonal, frigörs också andra resurser såsom maskiner, lokaler och förbrukningsmaterial, av minst två orsaker:

• Behöver inte göra om undersökningar (se ovan).

• Genom ett bättre lärande som minskar remissbehovet (se ovan).

(EB) Minskade kostnader för kontorsmaterial. När remisser och bilagor inte skickas fysiskt minskar kostnaderna för kontorsmaterial som papper, material till utskrift, digitala medier och porto.

(B) Frigjord tid för invånare.

• Behöver inte göra om undersökningar. (Se ovan)

• Genom ett bättre lärande som minskar remissbehovet. (Se ovan).

(EBU) Ökad trygghet för invånare. När remisser och bilagor skickas elektroniskt ökar tryggheten som invånaren upplever på flera sätt:

• (EBU) Snabbare bedömning och behandling. Flera faktorer bidrar till att minska väntetiderna, så att fler får vård i rätt tid - vilket ökar tryggheten.

  • Frigjord tid för vårdpersonal (se ovan)

  • Frigjorda resurser (se ovan)

  • Remisser och bilagor kommer fram snabbare

  • Färre remisser behöver skickas fram och tillbaka

• (B) Behöver inte ta ansvar för bilagan. Ibland är det snabbaste sättet att överföra bilagor att be patienten själv bära dem med sig. När de istället skickas elektroniskt, behöver inte patienten ta ansvar för den, vilket kan kännas tryggt.

• (EB) Behöver inte oroa sig för hur det går med remissen och bilagan. När invånare kan följa remissens status på 1177 behöver de inte oroa sig för hur det går med remissen.

• (EB) Behöver inte kontakta vården. När invånare kan följa remissens status på 1177 behöver de inte kontakta vården för att ta reda på det, vilket kan öka tryggheten.

(B) Minskad obehag för patienter. Elektronisk remiss och bilagor kan minska obehag för patienter på flera sätt.

• Behöver inte göra om undersökningar. (Se ovan)

• Genom ett bättre lärande som minskar remissbehovet. (se ovan).

(EB) Ökad informationssäkerhet och integritet. För att ta del av elektroniska remisser och bilagor behöver hälso- och sjukvårdspersonal identifiera sig, och det loggas vem som har sett uppgifterna. Både identifieringen och loggningen- bidrar till att patientuppgifter inte hamnar hos obehöriga, vilket innebär en högre informationssäkerhet och integritet.

(EB) Ökad trygghet för vårdpersonal

• (EB) Genom säkrare leverans. Eftersom elektroniska remisser ofta (alltid?) kommer fram till mottagaren, kan hälso- och sjukvårdspersonal känna sig mer trygga med att remissen kommer fram, jämfört med fysiskt post som ofta (?) strular. Ett skäl till att de kommer fram är att adressen hämtas från HSA, så att remittenten får snabb återkoppling om remissen skulle skickas till en ogiltig adress.

• (EB) Genom hög informationssäkerhet. Eftersom vårdpersonal behöver identifiera sig för att se remissen och bilagor, till skillnad från för material som skickas fysiskt.

• (U) Lätt att göra rätt. Med Utbudstjänstens tydliga utbud och remissanvisningar kan vårdpersonal känna sig tryggare med att de skickar remissen till rätt mottagare och med komplett innehåll.

(EB) Positiv miljö- och klimatpåverkan. När remisser och bilagor inte skickas fysiskt minskar kostnaderna för papper, material och porto.

Kostnader och risker

Kostnader

Finansiella kostnader

• (BU) Fortsatt utveckling (ej värderad i pengar)

• (EBU) Integrera i vårdinformationssystem

• (EBU) Abonnemang för tjänsten (ej värderad i pengar för Bilagor)

• (EBU) Förvaltning av tjänsten regionalt (ej värderad i pengar för Bilagor)

Omfördelningskostnader

• (EBU) Införande (ej värderad i pengar)

• (EBU) Utbildning (ej värderad i pengar)

• (EBU) Förvaltning av tjänsten regionalt (ej värderad i pengar)

Kvalitetskostnader

Inga identifierade.

Miljö- och klimatkostnader

• (EBU) Utsläpp från serverdrift (ej värderad i pengar)

• (EBU) Utsläpp och miljöpåverkan från produktion av hårdvara. (ej värderad i pengar)

Risker

(EBU) Kostnader men ingen nytta. Om regionerna inte ansluter sig till tjänsten, finns en risk att de betalar kostnaderna för utvecklingen, utan att få ut nyttan.

(EB) Risk för ökade klyftor mellan invånare. Känslan av utanförskap för de invånare som inte kan följa status på sin remiss på 1177 skulle öka, om man inte parallellt utformade samma möjligheter för dem att få information också.

Anslutningstakt

I kalkylen antar vi att:

• (E) Regionerna ansluter till Elektronisk remiss under de första två åren.

• (B) Bilagor utvecklas under år ett, och regionerna ansluter under år 2 och 3.

• (U) Fortsatt utveckling av Utbudtjänsten under år ett, och att regionerna ansluter under år 2 och 3.

Vi antar att nyttorna börjar infalla året efter anslutning för respektive region.

Resultat

Nytta från regionernas perspektiv

Givet de antaganden som gjorts förväntas värdet på nyttorna överstiga kostnaderna med 1 019 728 869 kr inom 6 år.

Open

Den största av nyttorna som värderats i pengar förväntas vara från Utbudstjänsten, som bidrar till att vårdpersonal behöver ägna mindre tid åt att hitta rätt vårdmottagning, skriva remisser, och även komplettera remisser som återsänts. Det utgör över hälften av den nytta som värderats i pengar för regionernas räkning. Men även elektronisk remiss och bilagorna förväntas bidra med stor nytta.

Många viktiga nyttor och kostnader har inte värderats i pengar. Skulle dessa värderas i pengar så skulle värdet på nyttorna bli högre.

I osäkerhetsanalysen valde vi att variera användandet av elektroniska remisser, med 2 miljoner som troligt värde, 1 miljon som lägsta och 3 miljoner som högsta. Även med lägre användande av elektroniska remisser och bilagor förväntas nyttan överväga kostnaderna efter 6 år:

Styrkor och svagheter

• Några av de viktigaste nyttorna är inte värderade i pengar, så som bättre vård och hälsa.

• Kostnaderna för utveckling av funktioner för bilagor är inte med i kalkylen.

• När det gäller Utbudstjänsten är nyttorna avgränsade till de som uppstår när den används tillsammans med elektronisk remiss och elektroniska bilagor. Nyttorna som uppstår från användande i andra digitala tjänster, exempelvis för invånare eller andra yrkesgrupper, är inte beskrivna eller beräknade. Nyttorna kopplade till Utbudstjänsten är därför kraftigt underskattade.

Slutsatser

Trots att nyttokalkylen varken värderat alla nyttor eller alla kostnader i pengar, finns starka indikationer att alla tre tjänsterna ger nyttor som överstiger kostnaderna.

Beräkningar i excel

Klicka på filen och sedan på molnet med en liten pil uppe i högra hörnet, för att ladda ner filen.

Open

Referenser

1. Kajfalk, R (2015). Kartläggning av remisshantering på Medicinklinikens mottagningar.

2. Landstingsrevisorerna Stockholms läns landsting (2017). Remisser - en länk mellan vårdnivåer

3. Strånge, U och Hellqvist, A (2017). Granskning av remissprocessen, Region Jönköpings län

4. Hägglund, H, et. al. (2019). Debattartikel: ”Intelligent remittering är en oanvänd miljardbesparing” - Dagens Medicin

5. Haglund, T. (2019). Hur påverkar egen vårdbegäran patientens ställning i vården? En implementeringsstudie ur ett läkarperspektiv

6. Sundberg, A. (2019)- Rätt vård efter behov och brådska. Modell för kostnadsanalys av patientflöden - programmet Första linjens digitala vård.

Open