Äldreomsorg: mobila trygghetslarm
- Amanda Sundberg
Sammanfattning
Bakgrund: Många äldre vill röra sig i vardagen men oroar sig för att det ska hända dem något när de är utanför hemmet, och att de inte skulle kunna kontakta någon för att få hjälp. Även närstående oroar sig. Med ny teknik kan äldre att bära med sig ett litet mobilt trygghetslarm, exempelvis som ett armband, som kan kopplas till en larmcentral eller till vårdpersonal så att de kan larma efter hjälp om det behövs. Jämförelsealternativ: Nyttokalkylen jämför två alternativ. Alternativet att kommunen inte erbjuder äldre mobila trygghetslarm, eller alternativet att den erbjuder äldre mobila trygghetslarm. Perspektiv: Kalkylen inkluderar nyttor och kostnader för brukare, närstående, kommunen och polismyndigheten. Kalkylen är en exempelkalkyl som utgår från demografin i Övertorneå kommun. Nyttor:
Kostnader:
Resultat: De nyttor som värderats i pengar överstiger kostnaderna. Nyttorna är omfördelningsnyttor. Viktiga nyttor som hälsa och trygghet är inte värderade i pengar.  Nyttokalkyl för mobila trygghetslarm i en kommun med 210 invånare 65+ som får hemtjänst.  |
|---|
Mobila trygghetslarm
Många äldre vill röra sig i vardagen men oroar sig för att det ska hända dem något när de är utanför hemmet, och att de inte skulle kunna kontakta någon för att få hjälp. Även närstående oroar sig. Med ny teknik kan äldre att bära med sig ett litet mobilt trygghetslarm, exempelvis som ett armband, som kan kopplas till en larmcentral eller till vårdpersonal så att de kan larma efter hjälp om det behövs.
Metod
Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför två alternativ:
Kommunen erbjuder inte äldre mobila trygghetslarm. För att skapa trygghet erbjuder den istället stationära trygghetslarm i hemmet, utökad hemtjänst eller hemsjukvård, eller flytt till ett särskilt boende.
Kommunen erbjuder äldre mobila trygghetslarm. Ett mobilt trygghetslarm, även kallat GPS- eller positioneringslarm, fungerar utanför hemmet till skillnad från ett stationärt trygghetslarm. Personer kan ha det med sig i form av ett halsband, armband, en skosula eller ett bälte. När personen trycker på larmet får hemtjänsten/särskilda boendet/larmgruppen ett meddelande och kan bege sig till platsen som larmet finns på.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Perspektiv. Kalkylen är beräknad från Övertorneå kommuns perspektiv.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.
Osäkerhetsbedömning. En enklare osäkerhetsbedömning har gjorts i kalkylen. Osäkerhetsbedömningen har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader påverkas i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen har arbetats fram stegvis utifrån Ineras modell för nyttokalkyler.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar
Frigjord tid inom hemtjänsten genom minskat behov av ledsagning. När brukare känner sig trygga med att göra mer själva, till exempel promenera eller handla, minskar deras behov av ledsagning från hemtjänsten. Det frigör tid i kommunen som kan användas där det behövs.
Frigjorda resurser inom särskilt boende. När användare rör sig mer själva för att de känner sig trygga, kan de bibehålla sin hälsa så att de inte behöver flytta till särskilt boende. Det frigör resurser i kommunen som kan användas där det behövs.
Frigjorda resurser inom polisen genom färre sökinsatser. När brukare som gått ut på egen hand skadat sig eller gått vilse kan de använda det mobila trygghetslarmet, så att personal eller närstående enkelt kan hitta dem. Sannolikt bidrar därför trygghetslarmen till att minska antalet polisiära sökinsatser, jämfört med ett scenario där de inte skulle ha använts.
Frigjord tid för närstående genom färre sökinsatser. När brukare som gått ut på egen hand skadat sig eller gått vilse kan de använda det mobila trygghetslarmet, så att personal eller närstående enkelt kan hitta dem. Sannolikt bidrar därför trygghetslarmen till att minska tiden som närstående lägger på att leta, jämfört med ett scenario där de inte skulle ha använts.
Frigjord tid för kommunens personal genom färre sökinsatser. När brukare som gått ut på egen hand skadat sig eller gått vilse kan de använda det mobila trygghetslarmet, så att personal eller närstående enkelt kan hitta dem. Sannolikt bidrar därför trygghetslarmen till att minska tiden som kommunens personal lägger på att leta, jämfört med ett scenario där de inte skulle ha använts.
Nyttor som inte värderats i pengar
Brukare bibehåller sin hälsa. När brukare känner sig mer trygga med att röra sig ute på egen hand, kan de i större utsträckning fortsätta delta i samhällslivet och i sina sociala nätverk, motionera mer och klara saker som att handla på egen hand. Det leder till än bättre psykisk och fysisk hälsa än vad de skulle ha haft om de inte känt sig trygga med att gå ut.
Brukare känner sig mer trygga. Med mobila trygghetslarm vet användarna att de kan få hjälp om de behöver när de går ut, vilket gör att de känner sig mer trygga.
Närstående känner sig mer trygga. När närstående vet att att brukarna kan få hjälp om de behöver när de går ut, behöver de inte oroa sig för att det ska hända något och känner sig mer trygga.
Frigjord tid för närstående genom minskat behov av ledsagning. När brukare känner sig trygga med att göra mer själva, till exempel promenera eller handla, minskar deras behov av ledsagning från närstående. Det frigör tid för närstående.
Frigjorda resurser inom hemsjukvården. När användare rör sig mer själva för att de känner sig trygga, kan de bibehålla sin hälsa så att de inte behöver hemsjukvård i samma utsträckning. Det frigör resurser i kommunen som kan användas där det behövs.
Frigjorda resurser inom räddningstjänsten genom färre sökinsatser. När brukare som gått ut på egen hand skadat sig eller gått vilse kan de använda det mobila trygghetslarmet, så att personal eller närstående enkelt kan hitta dem. Sannolikt bidrar därför trygghetslarmen till att minska antalet sökinsatser som kräver räddningstjänst, jämfört med ett scenario där de inte skulle ha använts. De försvinnanden med äldre eller personer med demens som kräver räddningstjänst är endast cirka 240 per år i Sverige (Hjälpmedelsinstitutet 2013). Dock kräver de stora resurser med poliser, hemvärnet, ideella krafter, bilar och helikoptrar, och slutar i dödsfall i 10 procent av fallen (Hjälpmedelsinstitutet 2013).
Risker och eventuella negativa effekter
Brukare skadar sig eller far illa. Det finns en risk att brukare skadar sig på sätt som de inte skulle gjort om de inte haft mobila trygghetslarm. Exempelvis om brukaren ger sig ut på egen hand, men glömmer att ta med sig larmet. Samma risk uppstår om tekniken inte fungerar så bra eller är så säker som den behöver vara för att larmet alltid ska fungera.
Kostnader
I kalkylen ingår följande kostnader:
Kostnader för att införa ny teknik och nytt arbetssätt i kommunen, inklusive arbetstid för personal.
Hyra för de mobila trygghetslarmen
Kostnader för att hämta brukare som larmar
Utbildning för närstående
Resultat
Kalkylen visar
Osäkerhetsanalys
I kalkylen har alla värden hållits konstanta, utom andelen brukare som skulle kunna minska användningen av ledsagning.
Slutsatser och reflektioner
Nyttokalkylen visar att nyttorna med mobila trygghetslarm kan överstiga kostnaderna. Nyttorna är omfördelningsnyttor, vilket innebär att ingen intressent bör förvänta sig att se skillnad i budget på kort sikt. Däremot bör intressenterna kunna se en skillnad i vad de använder sin tid och sina resurser till.
De viktiga nyttorna i form av hälsa och trygghet är inte värderade i pengar i kalkylen. Likaså finns ett antal omfördelningsnyttor som inte är värderade i pengar, där en stor sådan nytta är färre sökinsatser med räddningstjänsten.
Bilagor
De kompletta beräkningarna i excel
Effektkedja