Se en presentation av nyttokalkylen från Öppen demo 22 januari 2022:
Widget-anslutare | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
|
SammanfattningBakgrund: Under 2022 börjar 10 regioner använda en plattform för symtombedömning och hänvisning som de upphandlat gemensamt via Inera. Syftet med den här nyttokalkylen är att beskriva möjliga nyttor från användningen av plattformen och ge möjlighet att värdera utvalda nyttor och kostnader i pengar för att bättre få en bild av möjliga effekter från förändringen. Jämförelsealternativ: Nyttokalkylen jämför följande alternativ:
Nyttor: Följande nyttor värderas i pengar:
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen:
Kostnader:
Eventuella negativa effekter som inte är värderade i pengar:
Resultat:Här tillhandahåller vi en ‘exempelkalkyl’ som går att anpassa. Det går att hämta hem beräkningsmodellen och anpassa den för att se resultatet för en viss region eller ett visst scenario. Se excelfilen under ‘bilagor’ längst ner. De antaganden som finns just nu är från Region Kronoberg. |
---|
Innehåll
Innehållsförteckning |
---|
Nyttokalkyl för 1177
...
direkt
Bakgrund
Tio regioner planerar att använda en plattform för automatisk symtombedömning, triagering och kontakt, som de har upphandlat gemensamt via Inera. Att använda plattformen innebär förändringar för både invånare och vårdpersonal. Vård i form av telefonsamtal, pappersbrev och fysiska besök kan i hög utsträckning ersättas med digitala kontakter och flera automatiserade moment.
Tjänsten till invånarna heter 1177 Direktdirekt, men i texten nedan används begreppet “symtombedömning och hänvisning”.
Syftet med den här nyttokalkylen är att systematiskt kartlägga möjliga nyttor och kostnader med förändringen, och uppskatta hur stora de skulle kunna vara. Nyttokalkylen är tänkt att vara en “exempelkalkyl”, som kan anpassas och justeras. Du som vill kan ladda ner kalkylen som finns i Bilaga 2 för att justera den med egna värden.
Metod
Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför nytta och kostnad för två alternativ:
...
Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen har arbetats fram stegvis under flera år. Nyttorna har kartlagts och formulerats med hjälp av workshops i regionernas nätverk för symtombedömning och hänvisning och genomgångar av rapporter och studier. Därifrån har ett första utkast på kalkylen arbetats fram och presenterats för olika intressenter.
Faktorer som driver resultatet i kalkylen
Här är några av de viktigaste faktorerna, som påverkar resultatet i kalkylen:
Antalet automatiska egenvårdsråd per år (och vilken typ av kontakt de ersätter, om någon)
Antal asynkrona chattsessioner per år (och vilken typ av kontakt de ersätter, om någon)
Antal videomöten per år (och vilken typ av kontakt de ersätter, om någon)
Tidsåtgång för invånaren att logga in och använda plattformen
Tidsåtgång för ett telefonsamtal
Tidsåtgång för ett fysiskt besök
Tidsåtgång för en asynkron chattsession
Tidsåtgång för ett videobesök
Resekostnad för invånare i snitt
Andel videobesök som hanteras av sjuksköterska respektive läkare
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
Frigjord tid för regionen genom automatiserade egenvårdsråd. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till egenvårdsråd som ges automatiskt, frigörs tid för regionen jämfört med om den skulle ha gett egenvårdsråden i ett telefonsamtal eller vid ett fysiskt besök.
...
Minskade patientavgifter för invånare. Om regionen tar ut andra avgifter, eller inga alls, för digitala vårdkontakter, jämfört med fysiska besök, så skulle invånare kunna ha lägre kostnader för patientavgifter.
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen
Kortare väntetider i första linjens vård för de som behöver kontakt med vårdpersonal. Om plattformen används i full skala, skulle den innebära ett nytt sätt att ge och få vård för både vårdpersonal och invånare. I det nya arbetssättet kan vi förvänta oss att flera olika mekanismer samverkar och påverkar väntetiden. Väntetid påverkas av tre faktorer:
...
Minskade kostnader för personalomsättning. Med ett digitalt arbetssätt ökar möjligheten för regionen att erbjuda medarbetare möjlighet att arbeta hemifrån. Det gör det lättare för medarbetare att kombinera sitt yrkesliv och privatliv och skapa en bättre balans i livet. Det kan förväntas göra regionen till en mer attraktiv arbetsgivare, så att det blir lättare att både rekrytera och behålla personal. Personalomsättning medför ofta stora kostnader för arbetsgivare, så detta skulle kunna vara en finansiell nytta att räkna med.
Risker och eventuella negativa effekter
Uteblivna nyttor men ökade kostnader. För att symtombedömning och hänvisning ska generera de nyttor som beskrivits ovan, behöver flera förutsättningar uppfyllas. Saknas en eller flera av dessa finns risken att nyttorna inte blir verklighet samtidigt som regionerna behöver stå för kostnaden för upphandling, utveckling och införande av symtombedömning och hänvisning – pengar som i så fall hade kunnat göra mer nytta någon annanstans. Viktiga förutsättningar är:
...
utveckling för att styra administrativa frågor till rätt kompetens för att avlasta sjuksköterskor
Kostnader
Kostnaden för att införa tjänsten.
...
Patientavgifter. Regioner kan komma att ta ut patientavgifter för digitala vårdkontakter. Ett utrymme har skapats i kalkylen för att kunna visa upp patientavgifter som en möjlig kostnad för de digitala vårdbesöken, så att nytta och kostnad ur invånarens perspektiv blir synligt.
Resultat från kalkylen
I excelarket nedan finns resultatet från kalkylen som gjorts med data från Region Kronoberg. Det går att hämta hem kalkylen och anpassa dem för att se resultatet i olika scenarier.
Bilagor
1. Effektkedja
Lucidchart | ||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
2. Nyttokalkylen i excel
View file | ||
---|---|---|
|
3. Presentation
Den här presentationen hölls på strategidagen för första linjens vård, 2021-12-10.
...