| Status | ||||
|---|---|---|---|---|
|
Vad blir nytt med framtidens 1177 för vårdpersonal?
Se filmen (10 min)
Se filmen för att förbereda dig inför workshopen för nyttoanalysen för 1177 för vårdpersonal. I filmen berättar vi om hur arbetet med nyttoanalysen går till, och om de största skillnaderna mellan dagens läge och framtidens 1177 för vårdpersonal.
Tabell. Detaljerad jämförelse: vad blir annorlunda?
Alternativ 0 Nuläget, 2024 | Alternativ 1 Nyläget, 2030 | |
Söka kunskapsstöd | ||
Vårdpersonal söker kunskapsstöd | Vårdpersonal söker ofta med en sökmotor på internet. | Vårdpersonal går till 1177 för vårdpersonal för att söka. |
Vårdpersonal ser träffarna från sökningen | Sökmotorn visar en mängd träffar, som ofta har följande egenskaper: | 1177 för vårdpersonal visar en mängd träffar, som har följande egenskaper: |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
Vårdpersonal tar del av resultatet | Vårdpersonal behöver ofta klicka sig in på flera olika träffar och försöka bedöma vilken avsändare och vilken information hen ska använda sig av. | Vårdpersonal ser tillräcklig information om avsändare och innehåll i träffarna för att kunna välja vilken information hen ska klicka på och använda sig av, utan att behöva klicka sig in på de olika träffarna. |
Vårdpersonal söker regionala riktlinjer | Vårdpersonal söker ofta regionala riktlinjer med en sökmotor på internet eller genom att klicka sig fram på sin regions webbplats. | Vårdpersonal går till 1177 för vårdpersonal för att söka. 1177 för vårdpersonal är inställd på den region som vårdpersonalen arbetar i, och visar upp de regionala riktlinjerna för den regionen. |
Arbeta med en patient | ||
Vårdpersonal får kännedom om Ineras inloggade tjänster | Vårdpersonal behöver känna till de inloggade tjänster som finns, och kunna tjänsternas namn “Pascal”, “NPÖ”, “Personalverktyget” samt veta vad de kan göra i respektive tjänst. | Vårdpersonal kan se alla inloggade tjänster på den inloggade sidan på 1177 för vårdpersonal. Det framgår vad vårdpersonal kan göra i tjänsten utan att vårdpersonal måste lära sig namnet på tjänsten. |
Vårdpersonal använder Ineras inloggade tjänster | Vårdpersonal behöver gå till respektive tjänsts sida och logga in separat i varje tjänst. Gränssnitten för inloggningssidorna ser ofta olika ut. Några exempel på inloggningssidor:      | Vårdpersonal loggar in på 1177 för vårdpersonal. I det inloggade läget kan vårdpersonalen välja vilken tjänst hen ska använda, utan att behöva logga in igen. Gränssnittet för den inloggade sidan liknar det för 1177 för invånare. Skiss på hur den inloggade sidan skulle kunna se ut:  |
Vårdpersonal kommunicerar med patienten eller med andra parter om patienten | När integrationer saknas mellan tjänster och regionens vårdinformationssystem, behöver vårdpersonal använda en mängd olika tjänster för att kommunicera med patienten och med andra parter om patienten. Några exempel är
För kommunikation med andra parter kan vårdpersonal behöva använda
| Vårdpersonal kommunicerar med patienten och med andra parter om patienten via en samarbetsyta i den inloggade läget på 1177 för vårdpersonal. Där visas alla ärenden i ett samlat läge oavsett vilken digital tjänst som används för kommunikationen. Skiss på meddelandesida:  I de fall fax, e-post, telefon och brev används för kommunikation behöver de användas även i nyläget. |
Kontakt
Om du har frågor om nyttoanalysen för 1177 för vårdpersonal, kontakta annika.liljegren@inera.se eller emilia.virhage@inera.se.. |
Effektkedjor
Workshopdeltagarnas tankar kring positiva och negativa effekter grupperades och analyserades i två effektkedjor, en för det öppna läget och en för det inloggade läget.
Effektkedjan kan ses som hypoteser med antaganden om hur det nya 1177 för vårdpersonal skulle kunna skapa effekter. I verkligheten är det inte givet att alla dessa effekter uppstår.
Du hittar effektkedjorna i filerna nedan. Klicka på filerna och på pilen med molnet uppe i högra hörnet för att ladda ner.
Krav och önskemål på framtidens 1177 för vårdpersonal
Ett resultat från effektworkshoparna var att det kom fram många önskemål eller krav på hur tjänsten behöver vara och fungera.
Många av dessa krav och önskemål är omformulerade från farhågor som kom upp vid frågan “vilka negativa effekter riskerar vi med 1177 för vårdpersonal?”. Många hade då farhågor att 1177 för vårdpersonal inte skulle fungera tillräckligt bra eller ha det innehåll som behövs för att det ska vara användbart. Dessa farhågor omformulerades till krav i analysen. Exempelvis har vi skrivit farhågan att “för svårt att navigera” som kravet “enkelt att navigera”.
| Panel | ||
|---|---|---|
| ||
Öppet läge - krav och önskemålAnvändarvänlighet
Funktioner
Innehåll
Implementering
|
| Panel | ||
|---|---|---|
| ||
Inloggat läge - krav och funktionerAnvändarvänlighet
Funktioner
Kommunikation
Funktioner som invånare behöver
Implementering
|
Nyttor med framtidens 1177 för vårdpersonal
Öppet läge - nyttor
Ökad transparens i vården. När invånare enkelt kan hitta den information som vårdpersonalen använder, blir vården mer transparent.
Ökad delaktighet för invånare. När invånare enkelt kan hitta den information som vårdpersonalen använder, får invånare och vårdpersonal samma kunskapsgrund i högre utsträckning. Invånare får också en ökad medvetenhet om vad de kan förvänta sig. Det gör det lättare för vårdpersonal och invånare att prata om vården, så att invånaren blir mer delaktig i sin egen vård.
Ökad trygghet för invånare. När invånare blir mer medvetna om vad de kan förvänta sig, och enklare kan prata med vårdpersonalen om vården (se 'ökad delaktighet'), känner de sig också tryggare med den vård de får. Invånare blir också tryggare om 1177 för vårdpersonal bidrar till att regionerna ger vård på mer likartade sätt, så att de slipper oroa sig över skillnader i vården mellan olika regioner.
Mer jämlik vård. Vården förväntas bli mer jämlik av flera skäl:
När vårdpersonal i hela landet och inom både vård och omsorg använder samma kunskapsstöd blir vården mer lik.
Mindre regioner som inte har råd med egna kunskapsstöd får bättre tillgång till det senaste och bästa.
Det faktum att all information finns på samma plats gör skillnader mer uppenbara så att kommuner, regioner och myndigheter “tvingas” samarbeta mer och arbeta igenom sin information så att den blir mer samstämmig.
Frigjord tid för vårdpersonal. Flera olika saker förväntas göra att 1177 för vårdpersonal frigör tid för vårdpersonalen:
Vårdpersonal behöver inte söka på många ställen. Vårdpersonalen behöver inte gå in på en mängd olika sidor för att hitta den information de söker, eller värdera och tolka information från olika sidor.
Färre lokala och regionala riktlinjer. Regioner och vårdenheter behöver inte lägga lika mycket tid på att ta fram eget material när det som behövs är lätt att hitta på 1177 för vårdpersonal.
Färre diskussioner med invånare om skillnader i vård. När vårdpersonal i hela landet använder samma information som grund för vården, blir vården mer lika i hela landet. Invånare som får vård i flera regioner behöver inte möta lika stora skillnader i vården och behöver inte oroa sig lika mycket för vilken region som gör “rätt”. Invånare behöver inte diskutera skillnader mellan regioner med vårdpersonalen lika ofta, vilket frigör tid.
Frigjord tid vid nyrekryteringar. När all vårdpersonal använder samma källa oavsett var i landet de är, behövs inte lika mycket tid till introduktioner vid byte av arbetsplats.
Bättre vård för invånare. När vårdpersonal lättare hittar det de söker, och när de alltid hittar den senaste och bästa informationen, minskar risken att vårdpersonal använder gammal eller felaktig information. Det blir också lättare att prata med kollegor när alla använder samma kunskapskälla. Detta gör att det blir lättare för vårdpersonal att göra “rätt” saker så att vården för invånare blir bättre.
Ökad trygghet för vårdpersonal. Flera saker kan bidra till att öka tryggheten för vårdpersonal.
När det är lättare att göra rätt saker och ge bättre vård (se “Bättre vård för invånare”) känner sig vårdpersonalen tryggare
När vårdpersonal vet att den information de använder är kvalitetssäkrad, det senaste och det bästa känner de sig tryggare.
När olika vårdenheter eller regioner inte behöver diskutera eller “träta” om olika kunskapsstöd och riktlinjer kan vårdpersonal känna sig tryggare
Minskade kostnader i kommuner och regioner - färre egna stöd. I vissa fall kan kostnader och regioner spara pengar genom att inte längre behöva ta fram och förvalta lokala och regionala riktlinjer och rutiner.
Inloggat läge - nyttor
Frigjord tid för vårdpersonal. Med mer digital kommunikation mellan invånare och vårdpersonal tappar invånaren inte bort informationen lika ofta och behöver kontakta vården igen.
Ökad trygghet för invånare. Med mer digital kommunikation mellan invånare och vårdpersonal tappar invånaren inte bort informationen lika ofta. Dialogen med patienten blir också bättre när det finns bra digitala verktyg för kommunikation, vilket ökar tryggheten. Det blir lättare för invånaren att kommunicera med just “sin” vårdpersonal när vårdpersonalen har bra verktyg på sin ände.
Frigjord tid för vårdpersonal / regionens personal. Med bättre verktyg för kommunikation med invånaren skickas färre pappersbrev, vilket kan frigöra tid för vårdens personal.
Minskade kostnader för fysiska brev i regionen. Med bättre verktyg för kommunikation med invånaren skickas färre pappersbrev, vilket minskar kostnaderna för dem i regionen.
Snabbare och bättre vård för invånare. Många faktorer förväntas påverka vården som invånare får:
Det är lättare att kommunicera via huvudmän, vilket förbättrar utbytet mellan vården och skolan och omsorgen, gör överlämningar enklare, gör det enklare att koordinera vården och att exempelvis ha SIP-möten, så att invånare får en mer sammanhållen vård, och därmed en bättre vård.
När alla Inera-tjänster finns samlade under en inloggning behöver vårdpersonal inte logga in på flera olika ställen för att få en överblick över informationen för en viss patient. Risken att någon information ska försvinna minskar, och det bidrar till en bättre vård.
Att slippa logga in många gånger och bevaka olika platser för information frigör också tid för vårdpersonalen, och den frigjorda tiden kan användas för en bättre vård.
Frigjord tid för vårdpersonal. Vårdpersonal sparar tid genom att slippa inloggningar på olika ställen, slippa röra sig mellan många olika verktyg, slippa bevaka flera olika ställen. För fasta vårdkontakter blir det enklare att se helheten och ha överblick över patienten, så att det blir lättare att klara sitt uppdrag.
Bättre arbetsmiljö för vårdpersonal. Att slippa många olika verktyg och inloggningar minskar den kognitiva belastningen för vårdpersonal och ger en bättre arbetsmiljö.
Nyttorna från Ineras tjänster blir verkliga i högre utsträckning. När Ineras tjänster finns tillgängliga via en inloggning förväntas fler i vården använda tjänsterna oftare, så att nyttorna som tjänsterna skapar blir verkliga i högre utsträckning.
Kostnader för framtidens 1177 för vårdpersonal
Följande kostnader har identifierats som sådant som kommer krävas för att nyttorna ska uppstå.
Kostnad för utveckling
Kostnad för förvaltning
Eventuella kostnader för kommuner och regioner att anpassa och ansluta tekniskt (exempelvis att ansluta till SITHS för kommuner)
Löpande resurser från kommuner och regioner för dialog och förankring kring innehållet
Tidsåtgång för att förändra arbetssätt i regioner och kommuner
Kostnad för teknisk drift med hög tillgänglighet och säkerhet
Tidsåtgång för att informera och utbilda
För regioner som idag har en tydlig vårdgivarwebb kan det upplevas som negativt när det kommer en nationell “konkurrent” (en kvalitetskostnad)
Risker med framtidens 1177 för vårdpersonal
Öppet läge - risker
Dubbel- eller trippelpublicering av information
Blir det svårare att justera regionala tillägg?
Vården implementerar inte det som kunskapsstöden förespråkar - invånaren blir besviken
Invånare förstår inte vad de läser på 1177 för vårdpersonal, och upplever ökad oro
Invånare lägger all sitt fokus på att kontrollera att vårdpersonalen följer allt som står och gör många avvikelseanmälningar - ökad tidsåtgång för vårdpersonal?
Inloggat läge - risker
Dubblering av arbete som görs i vårdinformationssystem
Risk att det blir ytterligare en ingång (om man misslyckas med funktionalitet, innehåll och implementering)
Risk för undanträngning av invånare som inte är så digitala när mer kommunikation sker digitalt
Risk för att bra tjänster som inte finns i gränssnittet inte används - minskad nytta från dem
Risker vid IT-haverier - katastrof om sajten går ner!
Sammanfattning
