Status | ||
---|---|---|
|
...
Sammanfattning
Bakgrund:
Jämförelsealternativ:
Nyttor:
Kostnader:
Resultat:
Styrkor och svagheter:
Innehåll
...
...
...
...
Metod
Jämförelsealternativ. I kalkylen jämförs alternativet att använda ett nytt verksamhetsstöd så som det planerats i projektet, med ett fiktivt scenario där dagens Rådgivningsstöd skulle fortsätta användas. I det fiktiva scenariot bortser vi från att ett fortsatt användande av Rådgivningsstödet inte är realistiskt - vi utgår istället från att Rådgivningsstödet skulle fortsätta fungera så som det fungerat när det fungerar bra, utan driftstörningar och tekniska problem. Syftet med att jämföra användandet av ett nytt verksamhetsstöd med ett fiktivt scenario är att kalkylen ska hjälpa till att identifiera och visa de nyttor och kostnader som det nya verksamhetsstödet bidrar till.
Perspektiv. Hela Sverige? En region?
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
Frigjord tid för mottagande vårdpersonal. När fler invånare hänvisas rätt vid första besöket, kan den mottagande vårdpersonalen ägna mindre tid åt att:
ta hand om invånare som hade kunnat omhändertas på en lägre vårdnivå
hänvisa invånare vidare
...
...
...
...
...
...
...
ett bättre samarbete och samsyn mellan verksamheten 1177 Vårdguiden på telefon och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter i regionen.
ökad samsyn mellan sjuksköterskorna på 1177 och hälso- och sjukvårdpersonal som tar emot (det förutsätter att regionerna gör ett utökat förankringsarbete med de mottagande enheterna).
ökad samsyn mellan regioner.
Samsynen kan bidra till bättre kontakt och samarbete, något som är viktiga aspekter av arbetsmiljön.
...
...
Tar emot rätt patienter. När fler invånare hänvisas rätt vid första besöket, kan den mottagande vårdpersonalen fokusera på dem och lägga mindre energi på att …
Bättre samarbete. Eftersom stödet för hänvisning används av all vårdpersonal som arbetar med hänvisning, ökar samsynen på flera sätt:
...
mellan all hälso- och sjukvårdspersonal som hänvisar
...
mellan hälso- och sjukvårdpersonal som hänvisar och hälso- och sjukvårdpersonal som tar emot
...
Ökad trygghet för invånare. Vetskapen om att man sannolikt kommer att hänvisas rätt vid första försöket, att man sannolikt skulle ha fått samma hänvisning även om man hade vänt sig någon annanstans, och att vårdpersonalen på de olika vårdenheterna har en samsyn om vart man ska, ökar tryggheten för invånaren.
Jämlik vård. När vårdpersonal i allt högre utsträckning använder stödet för hänvisning, så att invånare får samma hänvisning oavsett kontaktväg, blir vården mer jämlik.
Bättre krisberedskap. Med bättre funktioner för notiser och kommunikation inom sjukvårdsrådgivningen är det lättare att kommunicera vid kriser.
...
...
Bättre kontakt i samtalet. När verksamhetsstödet gör det lätt att följa arbetssättet behöver sjuksköterskan inte koncentrera sig lika mycket på vad hen ska göra på datorn utan kan ha fokus på samtalet.
...
Rätt hänvisning direkt. När stödet för hänvisning används hänvisas fler invånare rätt vid första försöket och får rätt vård i rätt tid.
...
...
...
...
...
Risker och eventuella negativa effekter
Projektet levererar inte på tid. Om verksamhetsstödet blir försenat.
Projektet levererar inte på resultat. Verksamhetsstödet fungerar inte så bra som utlovats. Några exempel på risker som tagits upp är:
Det är svårt att releasa så ofta som önskats, på grund av exempelvis beroenden med journalsystem.
Det uppstår olika tekniska problem på grund av de regionala integrationerna.
Utvecklingen tar för lång tid och invånarnas och sjuksköterskornas krav och behov hinner förändras.
stödet för hänvisning fungerar inte som tänkt utan blir istället ett ‘adminmonster'.
Ojämlik vård. Det finns flera risker för en mer ojämlik vård än idag:
Om verksamhetsstödet fungerar olika bra i olika regioner, på grund av olika regionala skillnader. Om olika journallösningar används kan det blir större skillnader på hur väl verksamhetsstödet fungerar i olika regioner jämfört med Rådgivningsstödet.
Det arbete som krävs för att få samsyn kring hänvisningar i stödet för hänvisning görs inte fullt ut, så att hänvisningarna ändå skiljer sig stort i olika delar av landet.
De olika tjänsterna byggs inte ihop, så att invånare kommer olika långt beroende på vilken tjänst de väljer (exempelvis Symtombedömning och hänvisning, ringa 1177, använda en regional tjänst).
Ökade förvaltningskostnader. Verksamhetsstödet kan kosta mer att förvalta än vad dagens Rådgivningsstöd gjort, exempelvis om journalföringen ska ske i olika system.
Risker vid uppstart. Följande risker har identifierats vid uppstarten:
Sjuksköterskorna känner sig osäkra och ovana med det nya verksamhetstödet - det kan leda till längre samtal och tröttare / frustrerad personal
Instabil drift
Tekniska problem
Frustration hos mottagande enheter som inte längre kan “önska” kring hänvisningar på samma sätt som idag.
...
Ökade möjligheter till utveckling. Den modulära arkitekturen kan göra det möjligt att skapa sammanhängande tjänster, både med andra nationella tjänster och med regionala tjänster. Det kan också göra det möjligt att utveckla helt nya tjänster som skapar nytta, som inte är möjliga idag.
...
...
...
Katalogadministratörer - hänvisningsinformation. Katalogadministratörer kommer att behöva administrera regelmotorn för hänvisning. Till stöd kan det finnas en regional arbetsgrupp som delas med 1177 Direkt.
Resultat
Osäkerhetsanalys
Styrkor och svagheter
Slutsatser
Bilagor
Nyttokalkylen i excel
⬇ Klicka på filen nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet. ⬇
Effektkedja
...
...
...