Status | ||
---|---|---|
|
...
Sammanfattning
Bakgrund:
Jämförelsealternativ:
Nyttor:
Kostnader:
Resultat:
Styrkor och svagheter:
Innehåll
...
...
...
...
Metod
Jämförelsealternativ. I kalkylen jämförs alternativet att använda ett nytt verksamhetsstöd så som det planerats i projektet, med ett fiktivt scenario där dagens Rådgivningsstöd skulle fortsätta användas. I det fiktiva scenariot bortser vi från att ett fortsatt användande av Rådgivningsstödet inte är realistiskt - vi utgår istället från att Rådgivningsstödet skulle fortsätta fungera så som det fungerat när det fungerar bra, utan driftstörningar och tekniska problem. Syftet med att jämföra användandet av ett nytt verksamhetsstöd med ett fiktivt scenario är att kalkylen ska hjälpa till att identifiera och visa de nyttor och kostnader som det nya verksamhetsstödet bidrar till.
Perspektiv. Hela Sverige? En region?
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
Med ett hänvisningsstöd som gör att invånare hänvisas rätt vid första försöket, behöver samma invånare inte ringa flera gånger. (Detta kan också gälla för annan vårdpersonal som använder hänvisningsstödet).
Frigjord tid för katalogadministratörer. Katalogadministratörer på 1177 Vårdguiden på telefon kan få frigjord tid dels genom att det är lättare för dem att uppdatera informationen i hänvisningsstödet än i dagens katalog. Tid skulle också frigöras om ansvaret för att hålla informationen uppdaterad flyttas från 1177 till vårdenheterna själva (dock skulle eventuellt lite mer tid krävas från personal vårdenheterna).
Frigjord tid för mottagande vårdpersonal. När fler invånare hänvisas rätt vid första försöket, innebär det att vårdpersonal som tar emot invånarna som hänvisats kan lägga mindre tid på att hänvisa vidare och mer tid på att hjälpa de som de kan hjälpa. Det ökar tillgängligheten hos den mottagande vårdpersonalen.
Frigjord tid för invånare. När fler invånare hänvisas rätt vid första försöket, behöver de lägga mindre tid på att försöka hitta rätt vårdnivå eller vårdmottagning.
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
Mer delaktiga. Verksamhetsstödets webbaserade gränssnitt gör att det går att göra snabba releaser och åtgärda fel snabbare, så att sjuksköterskor kan vara med och påverka utvecklingen mer direkt än vad de kan med dagens Rådgivningsstöd.
...
...
...
...
...
Bättre kontakt i samtalet. När verksamhetsstödet gör det lätt att följa arbetssättet behöver sjuksköterskan inte koncentrera sig lika mycket på vad hen ska göra på datorn utan kan ha fokus på samtalet med invånaren.
...
Ökad trygghet för invånare. Vetskapen om att man sannolikt kommer att hänvisas rätt vid första försöket, att man sannolikt skulle ha fått samma hänvisning även om man hade vänt sig någon annanstans, och att vårdpersonalen på de olika vårdenheterna har en samsyn om vart man ska, ökar tryggheten för invånaren.
Jämlik vård. När vårdpersonal i allt högre utsträckning använder stödet för hänvisning, så att invånare får samma hänvisning oavsett kontaktväg, blir vården mer jämlik.
Bättre krisberedskap. Med bättre funktioner för notiser och kommunikation inom sjukvårdsrådgivningen är det lättare att kommunicera vid kriser.
...
...
...
...
...
Risker och eventuella negativa effekter
Projektet levererar inte på tid. Om verksamhetsstödet blir försenat.
Projektet levererar inte på resultat. Verksamhetsstödet fungerar inte så bra som utlovats. Några exempel på risker som tagits upp är:
Det är svårt att releasa så ofta som önskats, på grund av exempelvis beroenden med journalsystem.
Det uppstår olika tekniska problem på grund av de regionala integrationerna.
Utvecklingen tar för lång tid och invånarnas och sjuksköterskornas krav och behov hinner förändras.
Hänvisningsstödet fungerar inte som tänkt utan blir istället ett ‘adminmonster'.
Ojämlik vård. Det finns flera risker för en mer ojämlik vård än idag:
Om verksamhetsstödet fungerar olika bra i olika regioner, på grund av olika regionala skillnader. Om olika journallösningar används kan det blir större skillnader på hur väl verksamhetsstödet fungerar i olika regioner jämfört med Rådgivningsstödet.
Det arbete som krävs för att få samsyn kring hänvisningar i hänvisningsstödet görs inte fullt ut, så att hänvisningarna ändå skiljer sig stort i olika delar av landet.
De olika tjänsterna byggs inte ihop, så att invånare kommer olika långt beroende på vilken tjänst de väljer (exempelvis Symtombedömning och hänvisning, ringa 1177, använda en regional tjänst).
Ökade förvaltningskostnader. Verksamhetsstödet kan kosta mer att förvalta än vad dagens Rådgivningsstöd gjort, exempelvis om journalföringen ska ske i olika system.
...
Ökade möjligheter till utveckling. Den modulära arkitekturen kan göra det möjligt att skapa sammanhängande tjänster, både med andra nationella tjänster och med regionala tjänster. Det kan också göra det möjligt att utveckla helt nya tjänster som skapar nytta, som inte är möjliga idag.
...
...
Kostnader
Utveckling
Resultat
Osäkerhetsanalys
Styrkor och svagheter
Slutsatser
Bilagor
Nyttokalkylen i excel
⬇ Klicka på filen nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet. ⬇
Effektkedja
...
...
Frustration hos mottagande enheter som inte längre kan “önska” kring hänvisningar på samma sätt som idag.
...
...