Nyttor
Minskade kostnader för upphandling av program. När regioner samarbetar om stöd- och behandlingsprogram behöver färre regioner köpa program på marknaden, vilket minskar deras kostnader.
Minskade kostnader för papper och porto. I stöd och behandling är all information digital, vilket minskar mängden papper som verksamheter skickar eller ger till invånare. Det kan handla om formulär eller information som invånaren ska läsa. Det minskar verksamhetens kostnader för papper och porto.
Minskad miljöpåverkan från papper och transport. När all information är digital minskar miljöpåverkan från papper och transporten av papper.
Frigjord tid för vårdpersonal. Flera delar av stöd och behandling frigör tid för vårdpersonal, jämfört med om de hade arbetat analogt:
Behandlingen tar mindre tid för vårdpersonalen. En digital behandling tar mindre tid jämfört med en analog, eftersom delar av behandlingen är automatiserad
Delar av behandlingen är automatiserad - invånaren läser, tittar på filmer, gör övningar och tar del av sina resultat själv utan behandlarens hjälp.
Vårdpersonal behöver inte administrera papper och pappersutskick, utan kan länka och lägga in dokument digitalt i programmet, vilket går snabbare.
Färre invånare behöver komma tillbaka. När stöd- och behandlingsprogram håller högre kvalitet än analoga program, får fler invånare hjälp och behöver inte komma tillbaka för ny vård.
Färre besök behöver göras om. När invånare har allt samlat digitalt, behöver de inte hålla reda på papper och formulär inför besök. Det leder till att färre besök behöver göras om, vilket frigör tid för vårdpersonalen.
Frigjord tid för invånare. Stöd och behandling frigör tid för invånare jämfört med analoga program på flera sätt:
Inga resor. Invånare behöver inte lägga tid på att resa till behandlingen, eftersom den är digital.
Inga telefonköer. Invånare behöver inte vänta i telefonkö om de har frågor, utan kan istället skicka frågor via meddelanden.
Minskade kostnader för invånare. Eftersom innehållet är digitalt, behöver inte invånare resa till behandlingen. Det minskar deras kostnader för resor. Invånare som arbetar behöver inte heller ta ledigt från jobbet och förlora inkomst från det.
Minskade koldioxidutsläpp från resor. Eftersom innehållet är digitalt, behöver inte invånare resa till behandlingen.
Ökad trygghet för invånare. När de invånare som vill får gå digitala stöd- och behandlingsprogram istället
Innehåll
| Innehållsförteckning | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Bakgrund
Med 1177 stöd och behandling kan vårdgivare utveckla och erbjuda olika internetbaserade stöd- och behandlingsprogram. Invånaren kan påbörja program som en behandlare erbjudit, eller själv påbörja program som en region erbjuder. Invånaren får tillgång till programmen genom e-tjänsterna på 1177. Programmen kan användas enskilt eller som ett komplement till annan behandling. Exempel på möjliga användningsområden är
kognitiv beteendeterapi mot till exempel ångest, depression eller tinnitus
råd och stöd vid exempelvis habilitering
screening för att identifiera alkohol- och drogmissbruk
behandling av beroenden
vård-och omsorgsplanering
utbildning i mindfulness för att hantera stress
Beroende på typ av program kan innehållet bestå av text, film, ljudfiler, övningar och skattningsformulär. Genom tjänsten kan patienten också lämna mätvärden och kommunicera med sin behandlare.
Syfte med nyttoanalysen
Nyttoanalysens syfte är att undersöka nyttorna som finns vid vård och behandling kompletterad med digitala stöd- och behandlingsmöjligheter i tjänsten 1177 stöd och behandling jämfört med traditionell vård och behandling via fysiska möten, telefonkontakt och post.
Nyttoanalysen har tagits fram för att belysa nyttorna som tjänsten möjliggör för användarna. Den kan användas som underlag vid målsättnings- och strategiarbeten samt som underlag vid framtagning av innehåll för specifika målgrupper.
Metod
Typ av analys. Nyttoanalysen beskriver nyttor och kostnader med 1177 stöd och behandling, men värderar dem inte i pengar.
Så togs analysen fram. Analysen har tagit fram med hjälp av Ineras metodstöd för nyttokalkyler under 2022-23. I september 2022 höll Inera en effektworkshop tillsammans med representanter från Region Östergötland, Region Jönköping, Region Kalmar län och Västra Götalandsregionen som på olika sätt arbetar med 1177 stöd och behandling. Samma grupp gick igenom och bearbetade effektkedjan i oktober 2022. Utifrån den arbetade Inera fram de nytto- och kostnadsbeskrivningar som presenteras i den här nyttoanalysen.
Perspektiv. I nyttoanalysen finns perspektiven vårdgivare och invånare i Sverige.
Nyttor. Nyttoanalysen använder fyra kategorier på nyttor enligt tabellen nedan.
När vi skriver | Menar vi |
Finansiell nytta | Värderas och hämtas hem i pengar, kan vara besparingar eller ökade intäkter. |
Omfördelningsnytta | Frigjorda resurser som kan värderas i pengar, men som hämtas hem när de används på nya sätt. |
Kvalitetsnytta | Kvaliteter för individer, som ökad trygghet och bättre hälsa, eller sociala kvaliteter som ökad gemenskap. De värderas inte i pengar, men beskrivs och går att mäta. |
Miljönytta | Effekter som är positiva för miljön som minskade koldioxidutsläpp. Värderas inte i pengar, men beskrivs och går att mäta. |
Kostnader. Kostnader sorteras i samma kategorier som nyttorna. Finansiella kostnader handlar om pengar, omfördelningskostnader om tid och andra resurser. Kvalitetskostnader beskriver försämrade kvaliteter, exempelvis ökad stress hos personalen, och miljökostnader handlar om det som påverkar miljön negativt.
Avgränsningar. Nyttoanalysen beskriver inte de specifika nyttor som enskilda publicerade moment eller program ger, utan beskriver samtliga nyttor som 1177 stöd och behandling möjliggör totalt sett. Den kan utgöra en grund för fortsatt analys av enskilda moment eller program.
Nyttoanalys
Alternativen som jämförs
I analysen jämförs två alternativ:
Vård och behandling via fysiska möten, telefonkontakt och post.
Vård och behandling via fysiska möten, telefonkontakt och post, men även via plats- och tidsoberoende vård, som med tjänsten 1177 stöd och behandling.
Jämförelsealternativen valdes då de bedömdes vara de mest relevanta för regionerna. Mycket vård och behandling ges idag genom fysiska möten, telefonkontakt och post.
Effektkedja
Effektkedjan är den analys som ligger till grund för nyttorna som beskrivs i nyttoanalysen. Den finns bifogad nedan som pdf, men beskrivs också i efterföljande text.
För ladda ner, klicka på filen och sedan på pilen med molnet uppe i högra hörnet.
| View file | ||
|---|---|---|
|
Nyttor
Kvalitetsnyttor
Invånare får bättre hälsa
Flera faktorer bidrar till att stöd- och behandlingsprogrammen kan ge invånare en bättre hälsa än traditionell vård. Det kan hända om programmen ger bättre resultat. Det finns vetenskapliga studier för vissa stöd- och behandlingsprogram som funnit att de haft likvärdig eller bättre resultat än sedvanlig behandling eller väntelista (Utlåtanden, internetbaserade behandlingsprogram | SKR). Bättre hälsa kan också uppstå om behandlingarna ger minst likvärdigt resultat, men att fler invånare fullföljer behandlingarna. Programmen kan också ge invånaren bättre förmåga att hantera sin diagnos så att hen mår bättre. Nedan listas de faktorer som kan bidra till bättre resultat, att fler fullföljer behandlingarna och att invånaren ökar sin förmåga att hantera sin diagnos:
Högre kvalitet på programmen. Stöd- och behandlingsprogrammen kan ha högre kvalitet, på grund av flera faktorer:
Fler kompetenser bidrar. Ett digitalt program möjliggör samarbete mellan flera kompetenser inom olika yrkeskategorier exempelvis designer, sjuksköterska eller dietist. Vilken kompetens som behövs kan variera beroende vilken typ av program som tas fram.
Tid för eftertanke för vårdpersonal. Med ett asynkront arbetssätt får vårdpersonal mer tid för eftertanke innan hen återkopplar till invånaren, så att kvaliteten på återkopplingen blir högre.
Invånaren förstår innehållet bättre. Det finns många aspekter i 1177 stöd och behandling som bidrar till att invånare förstår innehållet bättre jämfört med om det hade presenterats analogt:
Granskas utifrån pedagogik och tillgänglighet. Programmen granskas oftare utifrån pedagogik och tillgänglighet, så att innehållet är lättare att förstå och tillgängligt för fler.
Egen takt. Invånaren kan ta till sig innehållet i egen takt, och repetera hur mycket hen vill, i stället för att ta till sig innehållet på vårdens villkor, exempelvis på en viss plats och vid en viss tid.
Tid för eftertanke för invånare. Invånaren får mer tid för eftertanke mellan kontakter med vårdpersonalen.
Tid för eftertanke för vårdpersonal. Vårdpersonalen får mer tid för eftertanke innan hen återkopplar till invånaren så att kvaliteten på återkopplingen blir högre.
Möjlighet att ställa frågor. Invånaren skickar meddelanden för att fråga om sådant hen undrar över, och ställer frågor som hen kanske inte kommit ihåg att ställa om hen hade väntat till nästa besök eller behövt ringa i telefon.
Genom att invånaren är mer motiverad att fullfölja programmet. Med en bättre förståelse för informationen (se 'Invånaren förstår innehållet bättre), kortare och tätare kontakter där både invånare och behandlare kan följa framstegen, samt tydligare struktur och rutin i planering och kontakt med vården, ökar motivationen att fullfölja programmet.
Genom att vårdpersonal snabbare sätter in förändringar. Eftersom vårdpersonalen kan följa invånarens framsteg och ha tätare kontakt med invånaren, kan hen snabbare märka om någon förändring behövs i behandlingen och sätta in den snabbare.
Genom bättre fysiska besök. 1177 stöd och behandling bidrar på olika sätt till att förbättra även de besök som görs fysiskt, genom att:
Bättre förberedelser - invånare. Invånare får stöd att förbereda sig bättre inför fysiska besök med hjälp av informationen i programmet och kan ställa “rätt” frågor.
Bättre förberedelser - vårdpersonal. Vårdpersonal förbereder sig bättre inför fysiska besök, med hjälp av den information som invånaren gett i programmet.
Glömmer inte. Allt finns digitalt så invånaren behöver inte komma ihåg papper eller formulär inför besöket.
Förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonal
Flera aspekter med tjänsten 1177 stöd och behandling kan bidra till att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonal.
Kvalitetssäkrat arbetssätt. Vårdpersonal har en trygghet i att tjänsten 1177 stöd och behandling innehåller kvalitetssäkrad information och säker kommunikation. Se mer om kvalitet i avsnittet ”Invånare får bättre hälsa”.
Omväxling i arbetet. Vårdpersonal kan arbeta omväxlande med fysiska och digitala behandlingar.
Utveckla digital kompetens. Vårdpersonal får mer träning i att använda digitala verktyg, och många tycker att det är roligt att få utvecklas i sitt arbete.
Arbeta på distans. 1177 stöd och behandling gör det möjligt för vårdpersonal att arbeta på distans. Om arbetsgivaren tillåter det, kan de få en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.
Ta del av ny sakkunskap och områden. Eftersom 1177 stöd och behandling är en digital tjänst kan flera personer och kompetenser enklare samarbeta för att ta fram en behandling. Det gör att kompetenser som annars inte skulle mötas kan träffas och dela kunskap med varandra. Exempelvis kan dietisters kunskap kompletteras med kunskap från experter inom psykisk hälsa.
Fler invånare får hjälp i rätt tid
Invånare som inte annars skulle ha sökt vård kan välja att gå digitala stöd och behandlingsprogram, så att fler invånare får hjälp. Det kan vara personer som arbetar mycket, personer som bor långt bort, personer som inte vill ses fysiskt, personer som inte söker vård på grund av låna köer, och personer som av andra skäl inte skulle ha sökt fysisk vård.
Mer jämlik vård
Att använda stöd- och behandlingsplattformen i stället för ett analogt arbetssätt bidrar till en mer jämlik och strukturerad vård som erbjuds på samma sätt oavsett var invånaren bor. Detta kan exemplifieras på flera sätt:
Fler invånare får tillgång till samma stöd. Oavsett var invånare bor, får de samma stöd om regionerna använder liknande arbetssätt och erbjuder samma stöd- och behandlingsprogram. Behandlingen underlättas oavsett vilken behandlare invånare har tillgång till.
Mer strukturerat arbetssätt. Genom att arbetssättet byggs in i de stöd- och behandlingsprogrammen blir arbetssättet mer strukturerat och lika oavsett verksamhet och vårdgivare. Fler verksamheter kan införa lika rutiner och lära av varandras erfarenheter för att förbättra sitt arbetssätt.
Ökad trygghet för invånare
När de invånare som vill får tillgång till digitala stöd- och behandlingsprogram i stället för analoga, ökar deras trygghet. Flera faktorer bidrar till det:
Mindre tidspress. Eftersom invånarna väljer själva var och när de vill arbeta med programmet, så behöver de inte känna samma tidspress som ibland finns i analoga program. Det ökar tryggheten.
Mer jämlik vård. Att använda stöd- och behandlingsplattformen istället för ett analogt arbetssätt bidrar till en mer jämlik vård, på flera sätt:
Fler invånare får tillgång till samma stöd. Eftersom stöd- och behandlingsplattformen är digital, är det enkelt för verksamheter och regioner att samarbeta om att ta fram och förbättra program, och att dela med sig till varandra av program. Det leder till att allt fler invånare i Sverige kan få samma stöd, oavsett vem behandlaren är eller var i landet de bor.
Mer strukturerat arbetssätt. Med ett analogt arbetssätt kan var och en bestämma lite från gång till gång hur de ska arbeta. Men om en verksamhet ska använda stöd och behandling behöver den bestämma hur den ska arbeta, eftersom att arbetssättet ‘byggs in’ i plattformen. Exempelvis behöver verksamheten bestämma vilka skattningar man ska använda i ett program, vilka rutiner den ska ha kring journalföring och uppföljning, och så vidare. När arbetssättet blir strukturerat, ger det också en mer jämlik vård.
Fler invånare får hjälp. Att använda Stöd och behandling kan leda till att fler invånare får hjälp totalt sett. Stöd och behandling bidrar på flera sätt.
En kanal som passar flera. Invånare som inte annars skulle ha sökt vård kan välja att gå digitala stöd och behandlingsprogram, så att fler invånare får hjälp. Det kan vara personer som arbetar mycket, personer som bor långt bort, personer som inte vill ses fysiskt, eller personer som av andra skäl inte skulle ha sökt fysisk vård.
Kortare väntetider. När verksamheten använder Stöd och behandling frigörs tid för vårdpersonalen (se nyttobeskrivningen för frigjord tid ovan). Den frigjorda tiden kan exempelvis användas till att behandla fler, så att köerna och väntetiderna kortas ner. Det gör att fler invånare får hjälp när de behöver, och minskar risken för att de ska bli mer sjuka eller sjuka på andra sätt.
Invånare får bättre hjälp. Flera faktorer bidrar till att stöd- och behandlingsprogrammen ofta ger invånare bättre hjälp än analoga program:
Högre kvalitet på programmen. Flera faktorer bidrar till att stöd- och behandlingsprogram ofta håller högre kvalitet än analoga program:
Fler kompetenser bidrar. Eftersom programmen är digitala, är det enkelt för flera personer och kompetenser att samarbeta kring framtagandet, så att kvaliteten höjs. Exempelvis är program ofta framtagna i samarbete mellan vårdpersonal med olika expertis, designers och kommunikatörer, som alla med sina olika kompetenser bidrar till att göra programmen bättre.
Granskas oftare. Programmen granskas oftare utifrån begriplighet och tillgänglighet, så att innehållet är lättare att förstå och tillgängligt för fler.
Vårdpersonal har mer tid för eftertanke. Med ett asynkront arbetssätt får vårdpersonal mer tid för eftertanke innan hen återkopplar till invånaren, så att kvaliteten på återkopplingen blir högre.
Invånare förstår innehållet bättre. Det finns många aspekter i stöd och behandling som bidrar till att invånare förstår innehållet bättre jämfört med om det hade presenterats analogt:
Invånaren kan ta till sig innehållet i sin egen takt, och repetera hur mycket hen vill, istället för att ta till sig innehållet på vårdens villkor, exempelvis vid en viss plats och vid en viss tid.
Invånaren får mer tid för eftertanke mellan kontakter med vårdpersonalen.
Vårdpersonalen får mer tid för eftertanke innan hen återkopplar till invånaren så att kvaliteten på återkopplingen blir högre.
Invånaren skickar meddelanden för att fråga om sådant hen undrar över, och ställer frågor som hen kanske inte kommit ihåg att ställa om hen hade väntat till nästa besök eller behövt ringa i telefon.
Invånaren är mer motiverad att genomföra programmet. Med en bättre förståelse för informationen och tätare kontakter med behandlaren, ökar motivationen att fullfölja programmet.
Vårdpersonal sätter snabbare in förändringar. Eftersom vårdpersonalen kan följa invånarens framsteg och ha tätare kontakt med invånaren, kan hen snabbare märka om någon förändring behövs i behandlingen och sätta in den snabbare.
Bättre besök när invånaren besöker vården fysiskt.
Invånare får stöd att förbereda sig bättre inför fysiska besök med hjälp av informationen i programmet och kan ställa “rätt” frågor.
Vårdpersonal förbereder sig bättre inför fysiska besök, med hjälp av den information som invånaren gett i programmet.
Allt finns digitalt så invånaren glömmer inte papper och formulär inför besöket.
Bättre arbetsmiljö för vårdpersonal. Flera aspekter med stöd och behandling kan bidra till att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonal.
Omväxling i arbetet. Vårdpersonal kan arbeta omväxlande med fysiska och digitala behandlingar.
Arbeta hemifrån. Stöd och behandling gör det möjligt för vårdpersonal att arbeta hemifrån eller på distans. Om arbetsgivaren tillåter det, kan de få en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.
Utveckla digital kompetens.
Ta del av ny sakkunskap och områden. Eftersom stöd och behandling är digital kan flera personer och kompetenser samarbeta för att ta fram en behandling. Det gör att kompetenser som annars inte skulle mötas kan träffas och dela kunskap med varandra.
Kostnader
Kostnader som värderas i pengar
För att nyttorna ovan ska uppstå, krävs kostnader för:
Engångskostnader:
Utveckling av program
Införande och förändringsledning
Ta fram rutiner
Löpande kostnader
Stöd och behandlingsplattformen
Förvaltning av program
Stöd för användning
Samordning
Styrning
Efterleva rutiner
Kvalitetssäkring
Risker
Nedan finns risker kopplade till användningen av stöd och behandling.
Invånare får inte den hjälp de behöver. Det finns en risk att stöd och behandling används på sätt som gör att invånare inte får den hjälp de behöver. Det skulle kunna orsakas av flera skäl:
Vårdpersonal startar program utan tillräcklig bedömning. Vårdpersonal startar program utan att ha bedömt invånarens behov tillräckligt, så att invånaren går fel program- exempelvis ett digitalt program där det hade behövts ett fysiskt, eller ett visst program när det hade behövts ett annat. Detta är ganska vanligt och orsakas ofta av att verksamheten har felaktiga förväntningar på stöd och behandling.
Vårdpersonal missar dåligt mående hos patienten. Det kan till exempel handla om att missa brådskande meddelanden som invånaren skickar, eller att det hade behövts fysiska möten för att se, höra och känna på patienten för att uppfatta dåligt mående.
Sämre kommunikation. För många är det en omställning att uttrycka sig i skrift och det kan göra att kommunikationen blir sämre än vid en analog behandling.
Invånare avsätter inte den tid som behövs. När invånare kan arbeta med programmet var och närsomhelst, finns en risk att de inte prioriterar att arbeta med det.
Minskad trygghet för invånare. Flera aspekter kan bidra till att invånare känner en minskade trygghet jämfört med om de erbjudits en analog behandling:
Invånare vill helst ha personlig kontakt. Många invånare uppfattar personlig kontakt och fysiska möten som den bästa formen för behandling. De kan uppleva sig avfärdade av vården när de erbjuds en digital behandling, och det kan minska tryggheten.
Sämre kommunikation. För många är det en omställning att uttrycka sig i skrift och det kan göra att kommunikationen blir sämre än vid en analog behandling.
Hinder för att få större nytta än idag
Nedan är hinder som finns i vissa fall, för att få ut all den nytta som identifierats ovan.
Inte tillgängligt för alla. Idag saknas stöd för andra språk än svenska, tillgänglighetsanpassning för video, och tillgång för personer som saknar e-legitimation, samt för personer som inte är vana vid datorer.
Vårdpersonalen använder inte stöd och behandling. Flera saker kan göra att vårdpersonalen drar sig för att använda stöd och behandling:
Vårdpersonalen vill helst ha personlig kontakt. Många som arbetar i vården uppfattar personlig kontakt och fysiska möten som den bästa formen för behandling och väljer därför att inte använda stöd och behandling.
För lite stöd för digital kompetensutveckling. En del som arbetar i vården är inte vana vid datorer, och får för lite stöd för att börja arbeta med det.
För lite stöd i omställning till helt nya sätt att arbeta. Att arbeta med stöd och behandling handlar inte bara om digital kompetens utan även om att använda helt nya arbetssätt. Om organisationerna inte stödjer en omställning till nya arbetssätt blir det svårt för enskilda att ställa om.
Besvikelse över verktyget. När vårdpersonal har förväntningar på stöd och behandling som verktyget inte möter, kan de bli besvikna och mindre benägna att använda det.
finns bättre underlag för uppföljning, utvärdering och forskning på dessa. Det förväntas leda till mer forskning och utvärdering än vid analoga arbetssätt, så att kunskaper om vilka interventioner som är effektiva ökar i en snabbare takt, och leder till en snabbare utveckling av vård och behandling.
Omfördelningsnyttor
Frigjord tid för invånare
1177 stöd och behandling frigör tid för invånare jämfört med analoga program på flera sätt:
Inga resor. Invånare behöver inte lägga tid på att resa till behandlingen, eftersom den är digital.
Inga telefonköer. Invånare behöver inte vänta i telefonkö om de har frågor, utan kan i stället skicka frågor via meddelanden.
Frigjord tid för behandlare
Att behandla med 1177 stöd och behandling tar mindre tid för behandlare jämfört med en analog behandling. Det ökar möjligheterna för till exempel förändrade arbetssätt. Den frigjorda tiden uppstår av flera skäl:
Enklare administration. Vårdpersonal behöver inte administrera papper och pappersutskick, utan kan länka, dela och tillgängliggöra innehåll digitalt, vilket är ett effektivare arbetssätt.
Invånaren gör mer själv. Invånaren läser, tittar på filmer, gör övningar och utför självskattningar själv utan behandlarens hjälp.
Färre återbesök genom struktur och rutin . När invånare har allt samlat digitalt, behöver de inte hålla reda på papper och formulär inför besök. Det minskar risken att glömma någonting, och gör att färre besök behöver göras om, vilket frigör tid för vårdpersonalen.
Frigjorda resurser i regioner genom samverkan
Tjänsten 1177 stöd och behandling gör det enklare för regioner att utveckla och förbättra processer och arbetssätt tillsammans i stället för att skapa egna. Det frigör resurser i regionerna.
Finansiella nyttor
Minskade kostnader för papper och porto för regioner
I 1177 stöd och behandling är all information digital, vilket minskar mängden papper som verksamheter skickar eller ger till invånare. Det kan handla om formulär eller information som invånaren ska läsa. Det minskar verksamhetens kostnader för papper och porto.
Minskade kostnader för upphandling av program för regioner
När regioner samarbetar om stöd- och behandlingsprogram behöver färre regioner köpa program på marknaden, vilket minskar deras kostnader. Detta förutsätter att regionerna använder samma system för åtkomst till programmen.
Minskade kostnader för resor för invånare
Eftersom innehållet är digitalt, behöver inte invånare resa till behandlingen. Det minskar deras kostnader för resor.
Miljönyttor
Minskad miljöpåverkan från papper och transport
När all information är digital minskar miljöpåverkan från papper och transporten av papper.
Minskade koldioxidutsläpp från resor
Eftersom innehållet är digitalt, behöver inte invånare resa till behandlingen.
Kostnader
För att nyttorna ovan ska uppstå, krävs nedanstående kostnader.
Engångskostnader för:
Utveckling av program
Införande och förändringsledning
Ta fram rutiner
Löpande kostnader för:
Abonnemangskostnad för 1177 stöd och behandling
Förvaltning av program
Stöd för användning
Samordning inom och mellan vårdgivare
Styrning
Efterleva rutiner
Kvalitetssäkring.
Miljökostnader för hårdvara och drift
Risker och hinder
Risker
Nedan finns möjliga risker för oönskade konsekvenser från användningen av 1177 stöd och behandling.
Invånare inte får den hjälp de behöver. Det finns en risk att 1177 stöd och behandling används på sätt som gör att invånare inte får den hjälp de behöver. Det skulle kunna ha flera orsaker:
Vårdpersonal startar program utan tillräcklig bedömning. Vårdpersonal startar program utan att ha bedömt invånarens behov tillräckligt. Detta kan leda till att invånaren får fel program, exempelvis ett digitalt program där det hade behövts fysiska möten, eller att invånaren fått ett visst program när det hade behövts ett annat. Det här är relativt vanligt och orsakas ofta av att verksamheten har felaktiga förväntningar på 1177 stöd och behandling.
Sämre kommunikation. För många är det en omställning att uttrycka sig digitalt i skrift och det kan göra att kommunikationen inte fungerar så att invånaren inte får hjälp.
Vårdpersonal missar försämrad hälsa hos patienten. Det kan till exempel handla om att missa brådskande meddelanden som invånaren skickar, eller att det hade behövts fysiska möten för bedömning av aktuell hälsostatus.
Invånare avsätter inte den tid som behövs. När invånare kan arbeta med digitala program var och närsomhelst, finns en risk att de inte prioriterar detta på det sätt som behövs.
Minskad trygghet för invånare. Flera aspekter kan bidra till risken att invånare skulle känna en minskad trygghet jämfört med om de erbjudits en analog behandling:
Invånare vill helst ha personlig kontakt. Många invånare uppfattar personlig kontakt och fysiska möten som den bästa formen för behandling. De kan uppleva sig avfärdade av vården när de erbjuds en digital behandling, och det kan minska tryggheten.
Svårt att kommunicera. För många är det en omställning att uttrycka sig digitalt i skrift och det kan bidra till en känsla otrygghet.
Hinder
Nedan listas sådant som skulle kunna hindra nyttorna från att uppstå.
Inte tillgängligt för alla
Idag saknar 1177 stöd och behandling stöd för andra språk än svenska, tillgänglighetanpassning för video och tillgång för personer som saknar e-legitimation. Tjänsten är också mindre tillgänglig för personer som inte är vana vid dator- eller mobilanvändning. Bristerna i tillgänglighet hindrar nyttorna att uppstå för de grupperna som drabbas av den.
Vårdpersonalen använder inte 1177 stöd och behandling
Flera faktorer kan medföra att vårdpersonal använder 1177 stöd och behandling i mindre utsträckning än vad som är möjligt.
Vårdpersonal vill helst ha personlig kontakt. Många som arbetar i vården är van vid personlig kontakt och fysiska möten som huvudsakligt arbetssätt för behandling och väljer därför att inte använda 1177 stöd och behandling.
För lite stöd för kompetensutveckling. En del vårdpersonal är mer ovan vid datoranvändning, och får otillräckligt stöd för att börja arbeta med nytt arbetssätt. Detta kan medföra otillräcklig kunskap om 1177 stöd och behandling och den digitala miljön som tjänsten finns och därmed minskad möjlighet till ett digitalt arbetssätt.
Besvikelse över verktyget. När vårdpersonal har förväntningar på 1177 stöd och behandling som verktyget inte möter, kan de bli besvikna och mindre benägna att använda det.
Bristande rutiner. Om rutinerna brister runt det nya arbetssättet så kommer inte verktyget att användas på rätt sätt och effekten uteblir
Bristande mål och styrningsarbete. Om det finns bristeri mål och styrningsarbetet leder det till att olika plattformar upphandlas eller stor variation i utbudet. Det minskar möjligheten att uppnå nyttor som jämlik vård.
Regionerna använder inte varandras program
Om regionerna inte samarbetar kring program utan producerar sina egna, går de miste om nyttor i form av frigjorda resurser och mer jämlik vård.
Kopplingar till nationella mål
De effekter och nyttor som identifierats i nyttoanalysen visar att 1177 stöd och behandling bidrar till de strategiska mål som regioner arbetar mot. Här beskriver vi några av de mest centrala målområdena som tjänsten bidrar till.
Nära vård
1177 stöd och behandling kan bidra till att regionerna når den målbild som finns och är antagen inom hälso- och sjukvården för en nära vård. Nyttoanalysen visar att tjänsten kan bidra till mål som
förbättrad tillgänglighet
utvecklad samordning inom eller mellan vårdgivare
ökad kontinuitet och relationsskapande
hälsofrämjande och förebyggande arbete
underlätta arbete i primärvården i glesbygd.
De program som används inom 1177 stöd och behandling bör ha som målsättning att skapa de nyttor som identifierats i den här nyttoanalysen, för att säkerställa att även målen för nära vård möts.
Överenskommelse om en God och nära vård | SKR
Ökad tillgänglighet
Nyttorna med 1177 stöd och behandling ökar tillgängligheten till vården och möjliggör fler insatser och kommunikationsvägar som en del i invånarens övergripande vårdinsats. Däribland 2024 års överenskommelse mellan regering och SKR för ökad tillgänglighet.
Tillgänglighet i vården, vårdgarantin | SKR
Vision e-hälsa 2025
1177 stöd och behandling bidrar till att möta målsättningar som finns inom Vision e-hälsa 2030, som “individen som medskapare” och “rätt kunskap och information”.
Agenda 2030
1177 stöd och behandling bidrar till målet “god hälsa och välbefinnande” i regeringens handlingsplan Agenda 2030.
Agenda 2030 | Mål 3 | Hälsa och välbefinnande - Regeringen.se
Styrkor och svagheter
En svaghet är att de regionrepresentanter och deltagare från Ineras förvaltning som deltagit i framtagandet alla haft en positiv grundinställning till 1177 stöd och behandling. Det hade varit en styrka att ha med deltagare som var mer avvaktande till att använda tjänsten för att få en ännu bättre förståelse för nyttor och kostnader.
Sammanfattning
I nyttoanalysen identifierades följande nyttor och kostnader med 1177 stöd oh behandling:
Nyttor
Invånare får bättre hälsa
Fler invånare får hjälp i rätt tid
Mer jämlik vård
Ökad trygghet för invånare
Enklare vardag för invånare
Minskad smittspridning
Snabbare utveckling av vård och behandling
Frigjord tid för invånare
Frigjord tid för behandlare
Frigjorda resurser i regioner genom samverkan
Minskade kostnader för papper och porto för regioner
Minskade kostnader för upphandling av program för regioner
Minskade kostnader för resor för invånare
Minskad miljöpåverkan från papper och transport
Minskade koldioxidutsläpp för resor
Kostnader
Utveckling av program
Införande och förändringsledning
Ta fram rutiner
Abonnemangskostnad för 1177 stöd och behandling
Förvaltning av program
Stöd för användning
Samordning inom och mellan vårdgivare
Styrning
Efterleva rutiner
Kvalitetssäkring
Miljökostnader för hårdvara och drift
Risker
Invånare får inte den hjälp de behöver
Minskad trygghet för invånare
Hinder
Inte tillgängligt för alla
Låg användning hos vårdpersonalen
Bristande mål- och styrningsarbete
Regionerna använder inte varandras program
Ladda ner en powerpoint-presentation av nyttoanalysen
Klicka på filen och sedan på pilen med molnet i högra hörnet för att ladda ner.
| View file | ||
|---|---|---|
|