Sidjämförelse

Hitta på sidan

Bakgrund till nyttokalkylen för 1177 direkt

Flera regioner använder en plattform för automatisk symtombedömning, triagering och kontakt, som de har upphandlat gemensamt via Inera. Att använda plattformen innebär förändringar för både invånare och vårdpersonal. Vård i form av telefonsamtal, pappersbrev och fysiska besök kan i hög utsträckning ersättas med digitala kontakter och flera automatiserade moment.

Tjänsten till invånarna heter 1177 direkt, men i texten nedan används begreppet “symtombedömning och hänvisning”.

Syftet med den här nyttokalkylen är att systematiskt kartlägga möjliga nyttor och kostnader med förändringen, och uppskatta hur stora de skulle kunna vara.

Metod

Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför nytta och kostnad för två alternativ:

1. Att erbjuda kontakt i första linjens vård genom telefon och fysiska besök.

2. Att komplettera kontakt via telefon och fysiska besök i första linjens vård med digitala kontaktvägar, automatisk anamnes och triagering samt automatiska egenvårdsråd.

Perspektiv. Nyttokalkylen omfattar hälso- och sjukvårdens och invånarnas perspektiv i första hand. Kalkylen baseras på en region som har Region Kronobergs förutsättningar och befolkningsmängd.

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.    

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.

Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.

Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen har arbetats fram stegvis under flera år. Nyttorna har kartlagts och formulerats med hjälp av workshops i regionernas nätverk för symtombedömning och hänvisning och genomgångar av rapporter och studier. Därifrån har ett första utkast på kalkylen arbetats fram och presenterats för olika intressenter.

Faktorer som driver resultatet i kalkylen

Här är några av de viktigaste faktorerna, som påverkar resultatet i kalkylen:

• Antalet automatiska egenvårdsråd per år (och vilken typ av kontakt de ersätter, om någon)

• Antal asynkrona chattsessioner per år (och vilken typ av kontakt de ersätter, om någon)

• Antal videomöten per år (och vilken typ av kontakt de ersätter, om någon)

• Tidsåtgång för invånaren att logga in och använda plattformen

• Tidsåtgång för ett telefonsamtal

• Tidsåtgång för ett fysiskt besök

• Tidsåtgång för en asynkron chattsession

• Tidsåtgång för ett videobesök

• Resekostnad för invånare i snitt

• Andel videobesök som hanteras av sjuksköterska respektive läkare

Nyttor

Nyttor som värderats i pengar i kalkylen

Frigjord tid för regionen genom automatiserade egenvårdsråd. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till egenvårdsråd som ges automatiskt, frigörs tid för regionen jämfört med om den skulle ha gett egenvårdsråden i ett telefonsamtal eller vid ett fysiskt besök.

Frigjord tid för invånare genom automatiserade egenvårdsråd. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till egenvårdsråd som ges automatiskt, frigörs tid för dem jämfört med om de skulle ha ringt eller besökt vården med sitt ärende.

Frigjord tid för regionen genom asynkron chatt. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till en asynkron chatt med vårdpersonal, förväntas tid frigöras för vårdpersonalen jämfört med om de skulle ha hanterat ärendet via telefon eller vid ett fysiskt besök. Dels går det åt mindre tid för vårdpersonalen att ta del av invånarens anamnes eftersom den har inhämtats automatiskt. Dels behöver vårdpersonalen inte vänta på invånarens svar, utan kan arbeta med andra ärenden medan invånaren förbereder sitt svar (ställer frågor till sin närstående, tar tempen, mäter blodtryck eller inhämtar annan viktig information för samtalet).

Frigjord tid för invånare genom asynkron chatt. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till en asynkron chatt med vårdpersonal, förväntas tid frigöras för invånaren jämfört med om de skulle ha hanterat ärendet via telefon eller vid ett fysiskt besök. De behöver inte vänta i telefonkö eller resa till ett besök. Själva kontakten kan också vara mer effektiv då invånaren kan göra andra saker medan vårdpersonalen förbereder sina svar (till exempel konsulterar kollegor).

Frigjord tid för invånare genom videomöten. När invånare lämnar sin anamnes och triageras till ett videomöte med en sjuksköterska eller läkare, förväntas tid frigöras för invånaren jämfört med om de skulle ha besökt vården fysiskt. Framförallt för att videobesök i snitt verkar vara något snabbare än fysiska besök (Myndigheten för vårdanalys, Region Kronobergs slutrapport). Invånaren sparar också tid genom att inte behöva vänta i telefonköer eller resa till besöket.

Minskade resekostnader för invånare. När invånare kan ersätta fysiska besök i vården med automatiska egenvårdsråd, asynkron chatt och videomöten, sparar de resekostnader.

Minskade patientavgifter för invånare. Om regionen tar ut andra avgifter, eller inga alls, för digitala vårdkontakter, jämfört med fysiska besök, så skulle invånare kunna ha lägre kostnader för patientavgifter.

Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen

Kortare väntetider i första linjens vård för de som behöver kontakt med vårdpersonal. Om plattformen används i full skala, skulle den innebära ett nytt sätt att ge och få vård för både vårdpersonal och invånare. I det nya arbetssättet kan vi förvänta oss att flera olika mekanismer samverkar och påverkar väntetiden. Väntetid påverkas av tre faktorer:

• Bemanning

• Ärendetiden (hur lång tid en vårdkontakt tar)

• Antal ärenden

Nedan går vi igenom hur de tre olika faktorerna skulle kunna påverkas av att använda plattformen för digital symtombedömning och hänvisning:

Bemanning. Vi kan tänka oss att bemanningen inte förändras.

Ärendetiden. Däremot kan vi förvänta oss att ärendetiden för att ta hand om patienter i snitt minskar, eftersom både asynkron chatt och video förväntas ta mindre tid i anspråk än om samma ärende hade hanterats via telefon eller fysiskt. Den kortare ärendetiden representeras i kalkylen som en omfördelningsnytta.

Antalet ärenden När det gäller antalet ärenden går det att tänka sig att det också kan minska, eftersom invånare kan få egenvårdsråd och hänvisning till akut vård automatiskt. Dessa ärenden representeras i kalkylen som en omfördelningsnytta.

Ytterligare en mekanism som kan bidra till att minska antalet ärenden är den ökade tryggheten som invånare kan känna, kanske genom flera mekanismer. De kanske själva har upplevt att de får vård snabbare när det behöver (tack vara den automatiska triageringen som vårdpersonalen använder för att ta hand om dem med störst behov först). De kanske också tycker att det känns tryggt och lätt att oberoende av tid och plats kunna starta kontakten med vården och få en automatisk triagering och hänvisning. Och så kanske de märker att väntetiderna inte längre känns som ett stort hinder, när det nya arbetssättet används i stor skala (som en positiv feedback-loop). Att invånare känner sig trygga med att de skulle kunna få vård när de behöver, kan göra att färre kontaktar vården i förebyggande syfte, eftersom de upplever att det kan vara nästan omöjligt att komma fram till 1177 eller vårdcentralen och få hjälp. Den ökade tryggheten finns inte värderad i pengar i kalkylen.

Slutligen kan det finnas mekanismer som gör att antalet ärenden faktiskt blir högre än det skulle ha blivit vid det traditionella arbetssättet. Med en digital kontaktväg som är oberoende av tid och plats, kan fler personer som inte annars skulle ha kontaktat vården komma att göra det. Det skulle kunna öka antalet ärenden. Dessa ärenden finns med i kalkylen.

Bättre hälsa. Om plattformen används i full skala, skulle den innebära ett nytt sätt att ge och få vård för både vårdpersonal och invånare. Det skulle genom flera olika mekanismer kunna bidra till en bättre hälsa:

• Genom att vårdpersonalen tar hand om dem med störst behov först. När invånare kontaktar vården digitalt, triageras de automatiskt så att vårdpersonalen kan ta hand om de med störst vårdbehov först. Det ökar chanserna för att de med störst vårdbehov ska få vård i tid, och därmed få en bättre hälsa än om de hade behövt vänta längre på vård.

• Genom hänvisning till akut vård direkt. När invånare kontaktar vården digitalt, kan de triageras och hänvisas till akut vård direkt. För de invånare som behöver akut vård är detta den snabbaste möjliga triageringen de kan få, förutom om de skulle ringa 112 eller åka till akutmottagningen direkt. Hade de ringt 1177 eller sin vårdcentral eller mottagning hade de behövt vänta längre på svar och i akuta lägen kan väntetiden vara skadlig för deras hälsa.

• Genom skriftliga egenvårdsråd direkt. När invånare kontaktar vården digitalt, kan de triageras och få skriftliga egenvårdsråd direkt. Detta gör att de snabbare kan börja med sin egenvård jämfört med om de hade fått råden på något annat sätt, så att det snabbare kan må bättre. Att ha egenvårdsråden skriftligt kan också hjälpa dem att i lugn och ro ta dem till sig, vilket kan vara svårare när de behöver komma ihåg vad någon sagt i ett telefonsamtal eller vid ett fysiskt besök.

• Genom högre kvalitet i kontakten i asynkron chatt. När vårdpersonal och invånare chattar asynkront, finns tid för vårdpersonal att ta reda på mer information inför sina svar till invånaren. Det kan ge en högre kvalitet, än när vårdpersonalen behöver svara snabbt för att invånaren väntar i telefon eller vid besöket.

• Genom högre tillgänglighet i första linjens vård överlag. Ett digitalt arbetsätt medför förändringar på en mängd olika sätt, som tillsammans bidrar till att förbättra tillgängligheten i första linjens digitala vård (se nyttan “Förbättrad tillgänglighet”). Med en bättre tillgänglighet kan fler invånare få rätt vård i rätt tid, vilket kan påverka deras hälsa positivt.

Ökad trygghet för invånare. Invånare skulle kunna känna en ökade trygghet, kanske genom flera mekanismer. De kanske själva har upplevt att de får vård snabbare när det behöver (tack vara den automatiska triageringen som vårdpersonalen använder för att ta hand om dem med störst behov först). De kanske också tycker att det känns tryggt och lätt att oberoende av tid och plats kunna starta kontakten med vården och få en automatisk triagering och hänvisning. Och så kanske de märker att väntetiderna inte längre känns som ett stort hinder, när det nya arbetssättet används i stor skala (som en positiv feedback-loop).

Förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonal. Många faktorer påverkar arbetsmiljön, men det finns element i den nya plattformen som skulle kunna bidra till en bättre arbetsmiljö:

• Trygghet i att veta att man hjälper dem som har störst behov först.

• Möjlighet att konsultera kollegor under asynkron chatt.

Minskade koldioxidutsläpp för resor. När invånaren kan ha fler vårdkontakter digitalt istället för att resa till och från ett fysiskt besök, minskar koldioxidutsläppen för resor.

Minskade kostnader för regionen för sjukfrånvaro. Eftersom vårdpersonal skulle kunna ha fler kontakter digitalt, skulle de också kunna arbeta på distans. Det skulle då kunna arbeta istället för att vara sjukskrivna av anledningar som gör att de inte kan vara på arbetsplatsen men fortfarande är arbetsföra, till exempel vid sjukskrivning för ortopediska problem, karantän, eller liknande.

Minskade kostnader för personalomsättning. Med ett digitalt arbetssätt ökar möjligheten för regionen att erbjuda medarbetare möjlighet att arbeta hemifrån. Det gör det lättare för medarbetare att kombinera sitt yrkesliv och privatliv och skapa en bättre balans i livet. Det kan förväntas göra regionen till en mer attraktiv arbetsgivare, så att det blir lättare att både rekrytera och behålla personal. Personalomsättning medför ofta stora kostnader för arbetsgivare, så detta skulle kunna vara en finansiell nytta att räkna med.

Risker och eventuella negativa effekter

Uteblivna nyttor men ökade kostnader. För att symtombedömning och hänvisning ska generera de nyttor som beskrivits ovan, behöver flera förutsättningar uppfyllas. Saknas en eller flera av dessa finns risken att nyttorna inte blir verklighet samtidigt som regionerna behöver stå för kostnaden för upphandling, utveckling och införande av symtombedömning och hänvisning – pengar som i så fall hade kunnat göra mer nytta någon annanstans. Viktiga förutsättningar är:

• En tjänst som fungerar tekniskt

• En tjänst som möter behoven hos invånare och vårdpersonal

• En tjänst med kvalitetssäkrat medicinskt innehåll

• Att regionen ‘konfigurerar tjänsten’ så att den kan möta invånarnas och vårdpersonalens behov.

• Att invånare använder tjänsten.

• Att vårdpersonalen använder tjänsten.

• Att regionens organisation stödjer det nya arbetssättet för vårdpersonalen.

• Att projektledning, förändringsledning, kommunikation, utbildning och uppföljning som stödjer förflyttningen till det nya arbetssättet. 

• Att det finns goda möjligheter att följa upp hur tjänsten fungerar och används.

Försämrad arbetsmiljö för vårdpersonal. En risk är att den nya tjänsten orsakar mer stress för vårdpersonalen, speciellt innan den har integrerats med andra system och tjänster eftersom det då krävs att vårdpersonalen arbetar i flera system och kan behöva dubbelarbeta – exempelvis med tidbokning, journalföring och att hålla koll på flera parallella kösystem med invånare som söker kontakt.

Uteblivna framtida nyttor. Om Inera och regionerna inte utvecklar de tekniska förutsättningar som behövs för att integrera tjänsten med övriga vården uteblir de framtida nyttor som finns med tjänsten. Några exempel är:

• integration med vårdinformationssystem som bidrar till en bättre arbetsmiljö och ett effektivare arbetssätt

• integration med ny tidbokningstjänst som minskar tiden som vårdpersonal och invånare behöver lägga på tidbokning

• integration med hänvisningsstöd som bidrar till att fler kan hänvisas till rätt vård på rätt vårdnivå och möjliggör samverkan mellan regionerna

• integration med tjänsten egen provhantering så att invånare sömlöst kan boka och ta sina prover vilket minskar tid på administration i vården och förenklar för invånare.

• utveckling för att styra administrativa frågor till rätt kompetens för att avlasta sjuksköterskor

Kostnader

Kostnaden för att införa tjänsten.

Mer tid till tidbokning och administration. Eftersom tjänsten inte kommer vara integrerad med vårdinformationssystemen till en början, behöver personal registrera journalanteckningar och information om tidbokning på flera ställen. Det tar mer tid än vad samma moment tar i det traditionella arbetssättet med telefon och fysiska besök.

Patientavgifter. Regioner kan komma att ta ut patientavgifter för digitala vårdkontakter. Ett utrymme har skapats i kalkylen för att kunna visa upp patientavgifter som en möjlig kostnad för de digitala vårdbesöken, så att nytta och kostnad ur invånarens perspektiv blir synligt.

Resultat från kalkylen

Bilagor

Effektkedja