Gå till slutet av bannern
Gå till början av bannern

Invånarens samtycken på 1177.se

Hoppa till slutet på meta-data
Gå till början av metadata

Du visar en gammal version av den här sidan. Visa nuvarande version.

Jämför med nuvarande Visa sidhistorik

« Föregående Version 5 Nästa »

Sammanfattning

Bakgrund: Under 2021 utreder Inera möjligheterna att visa invånarens samtycken för sammanhållen journalföring på 1177.se. I första hand tittar Inera på hur invånaren ska få en överblick över sina tidigare samtycken. I andra hand tittar Inera på om det är möjligt för invånaren att också hantera (modifiera) sina samtycken. Syftet med nyttokalkylen är att undersöka nyttor och kostnader med att utveckla möjlighet för invånare att ta del av sina samtycken digitalt via 1177.se.

Perspektiv: Kalkylen utgår från Västra Götalandsregionen, och är avgränsad till ett hälso- och sjukvårds- samt invånarperspektiv.

Jämförelsealternativ:

  1. Att regionen fortsätter som tidigare, utan möjlighet för invånare att överblicka sina samtycken för sammanhållen journalföring digitalt.

  2. Att regionen utvecklar och erbjuder invånaren möjlighet att överblicka sina samtycken för sammanhållen journalföring digitalt.

Nyttor:

Kostnader:

Resultat:

Styrkor och svagheter:

Innehåll

Version

Version

Datum

Författare

Kommentar

0.9

2021-12-14

Amanda Sundberg

En första version med nyttor. En version med kostnader planerad till jan 2022.

Nyttokalkyl för invånarens samtycken på 1177.se

Bakgrund

Invånare som har kontakt med vården får ofta frågan om de samtycker till att vårdpersonalen får ta del av deras journal från andra vårdgivare. Det kallas för sammanhållen journalföring. Om invånare vill veta vilka samtycken de gett behöver de själva hålla reda på det.

Under 2021 utreder Inera möjligheterna att visa invånarens samtycken för sammanhållen journalföring på 1177.se. I första hand tittar Inera på hur invånaren ska få en överblick över sina tidigare samtycken. I andra hand tittar Inera på om det är möjligt för invånaren att också hantera (modifiera) sina samtycken.

Syftet med nyttokalkylen är att undersöka nyttor och kostnader med att utveckla möjlighet för invånare att ta del av sina samtycken digitalt via 1177.se.

Metod

Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför nytta och kostnad för två alternativ:

  1. Att regionen fortsätter som tidigare, utan möjlighet för invånare att överblicka sina samtycken för sammanhållen journalföring digitalt.

  2. Att regionen utvecklar och erbjuder invånaren möjlighet att överblicka sina samtycken för sammanhållen journalföring digitalt.

Perspektiv. Kalkylen utgår från Västra Götalandsregionen, och är avgränsad till ett hälso- och sjukvårds- samt invånarperspektiv.

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Utöver dessa beskrivs också möjliga nyttor och kostnader/risker som inte värderats i pengar.

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.

Så togs kalkylen fram. Kalkylen togs fram under hösten 2021, i samverkan med samtyckesgruppen i Västra Götalandsregionen.

Viktiga antaganden

Antal samtycken. En viktig faktor i kalkylen är hur många samtycken som Västra Götalandsregionen kommer att ha i framtiden. Det är en faktor som påverkas av flera saker:

  • Vårdgivare. Samtycken behövs för att dela information över vårdgivargränser. I Västragötalandsregionen finns regionen som vårdgivare, men också alla kommuner och många privata vårdgivare. I primärvården utförs cirka hälften av all vård av privata utförare. Invånare med större vårdbehov rör sig sannolikt mellan alla tre aktörer, och därför finns stora behov av samtycken för sammanhållen journalföring.

  • Metod för åtkomst av journalinformation. I Västragötalandsregionen idag används NPÖ för sammanhållen journalföring, vilket kräver samtycke. Under 2021 har vårdpersonal i regionen tagit del av journalinformation i NPÖ för över 530 000 invånare. Men utöver NPÖ används också utlämnande av journalanteckningar. Utlämnande innebär att journalen skrivs ut och faxas eller postas mellan vårdgivare, vilket görs utan ett explicit samtycke från invånaren. De här metoderna förväntas dock bytas ut, eftersom Västra Götalandsregionen kommer byta vårdinformationssystem. Efter bytet kommer alla vårdgivare (regionen, kommuner och privata vårdgivare) använda samma system istället för många olika. Det innebär att vårdgivarna kommer kunna ta del av journalinformation genom direktåtkomst i vårdinformationssystemet istället för via NPÖ eller utlämnande. När det som idag görs med hjälp av utlämnande i framtiden görs genom direktåtkomst, kommer behovet av samtycken att öka i regionen.

  • Äldre och befolkning med ökat vårdbehov. Samtycken är aktuella framförallt för de personer som ofta behöver besöka vården, och som kanske rör sig mellan kommunen, primärvården och specialiserad vård. Vi vet att dessa personer bli fler och fler varje år, på grund av både demografi och vårdens utveckling.

Medvetna om dessa faktorer, har vi resonerat kring hur vi skulle kunna uppskatta antalet samtycken i framtiden:

Antagande: Vi kanske kan anta att alla som besöker vården ofta kanske rör sig över vårdgivargränser varje år och därför behöver ge samtycken. Statistik från regionen visar att vårdkonsumtionen ökar markant från 65 år och uppåt, med cirka 11-12 besök per invånare 2019. Ett rimligt antagande är kanske att alla invånare över 65 behöver i snitt behöver ge samtycken varje år. I Västragötlandsregionen fanns 339 787 invånare över 65 år 2020 (Källa: SCB). Om vi tänker oss att alla rör sig över vårdgivargränserna kommun, region och privat, skulle de behöva ge tre samtycken varje år: *3 = 1 019 361 samtycken. I verkligheten är det såklart inta alla över 65 som konsumerar vård, och dessutom flera i andra åldersgrupper, men överskattningen som görs för 65+ i detta antagande kanske får antas täcka underskattningen för de andra åldersgrupperna.

Antal samtycken som kan ges digitalt. Det är inte alla invånare som kan och vill ge samtycken digitalt. Den stora undersökningen Svenskarna och internet 2021 visade exempelvis att cirka hälften av de över 65 anser att digitala tjänster underlättar för dem, och att 61 % av pensionärer har någon gång loggat in på 1177. Och bara 52 % av pensionärerna har gjort det utan hjälp från någon annan. Västra Götalandsregionens befolkning verkar följa den nationella trenden: genom Ineras statistiktjänst kan vi se att 61 % av regionens befolkning över 65 har loggat in på 1177 under 2021.

Antagande: Baserat på att 61 % av befolkningen över 65 år kan logga in på 1177.se, är det kanske rimligt att anta att 61 % av de samtycken som ges under ett år skulle kunna ges digitalt på 1177.se. 1 019 361 * 0,61 = en potential på 617 096 samtycken som invånare skulle kunna hantera digitalt varje år.

Ökad användning av sammanhållen journalföring. En effekt från att invånare får möjlighet att själva hantera sina samtycken digitalt är användningen av sammanhållen journalföring skulle kunna öka ytterligare, utöver de faktorer som påverkat antagandet om antalet samtycken ovan. Det finns två positiva effekter som kan bidra till ökningen:

  • Bättre efterföljande av lagen. Eftersom samtyckeshantering idag är krångligt, händer det ibland att personal inte ber om samtycke eller inte gör det på ett korrekt sätt, utan istället tittar på journalen ändå. Det är dataintrång. Om fler invånare ger digitala samtycken skulle sannolikt det dataintrånget minska.

  • Ökad användning av sammanhållenjournalföring. Vårdpersonal vittnar om att svårigheterna kring samtycken idag (tidskrävande, krångligt) kan göra att man inte alltid ber om samtycke och använder sammanhållen journalföring trots att det skulle bidra till en bättre vård. Med digitala samtycken skulle en effekt kunna vara att fler använder sammanhållen journalföring eftersom de redan har fått samtycke från invånaren digitalt, än vad som görs idag.

Om invånarens samtycken bidrar till en ökad användning av sammanhållen journalföring på detta sätt de också skulle bidra till att förstärka nyttorna som beskrivs nedan ytterligare.

Nyttor

Nyttor som värderats i pengar i kalkylen

Frigjord tid under vårdmötet för vårdpersonal och invånare(som kan leda till ökad patientsäkerhet och bättre hälsoutfall). Den viktigaste nyttan med invånarens samtycken är sannolikt att invånare kan ge sitt samtycke digitalt inför ett vårdmöte, istället för att ge det under vårdmötet. Då kan mycket av samtyckeshanteringen tas bort från mötet mellan invånare och vårdpersonal. Om invånare ger samtycken innan vårdmötet på 1177.se, och vårdpersonal i högre utsträckning än idag förbereder sig genom att ta del av journalen i förväg, så behöver inte mötes ägnas åt att:

  • Personalen ber om samtycke

  • Personalen förklarar vad samtycke innebär

  • Invånaren behöver berätta sin sjukdomshistoria igen

I kalkylen värderar vi den tid som frigörs för vårdpersonal och invånare med lönekostnaden per timme. Men detta är sannolikt en underskattning av effekten från digitala samtycken, eftersom just tiden för möte mellan vårdpersonal och invånare är en stor bristvara och en viktig faktor för patientsäkerhet och hälsoutfall. Enligt Socialstyrelsen kan brister i bemötandet mellan patient och personal leda till brister i kommunikation och information, vilket i sin tur kan leda till patientsäkerhetsrisker, till exempel att:

  • personalen inte uppfattar patientens eller de närståendes oro och missar en risksituation

  • personalen inte får en klar bild av patientens symtom och sjukdom och därför genomför åtgärder som inte är adekvata

  • patienten inte följer ordinationer och behandlingsrekommendationer

  • patienten inte återkommer trots att hens tillstånd kräver det

  • patienten eller personalen inte uppfattar väsentlig information

Om digitala samtycken frigör tid i vårdmötet, bidrar det sannolikt till att undvika situationerna ovan åtminstone några fall, och ökar på så sätt patientsäkerhet och förbättrar hälsoutfallet.

Frigjord tid för administrativ personal. Om invånaren gett sitt samtycke på en blankett, tar administrativ personal hand om blanketten, ger den ett försättsblad och förbereder den för scanning. Sedan transporteras blanketten med samtycket till ett arkiv, där den scannas och kopplas som en bilaga till invånarens journal.

Frigjord tid för vårdpersonal. Om invånaren har gett ett muntligt samtycke, dokumenterar vårdpersonalen samtycket i vårdinformationssystemet efter mötet med patienten.

Västra Götalandsregionens samtyckesgrupp uppskattar att båda dessa processer sannolikt kan ta ungefär 5 minuter för personalen att göra. Om invånare istället ger samtycken digitalt, frigörs den tiden för personalen.

Minskade kostnader för papper för regionerna. När invånare hanterar sina samtycken digitalt behövs inte längre de blanketter som ofta används idag för att inhämta invånarens samtycke. Det minskar materialförbrukningen i regionen.

Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen

Ökad trygghet för invånare. Två aspekter av invånarens samtycken på 1177.se skulle kunna bidra till att patienter upplever en ökad trygghet:

  • Trygghet gällande samtycken. När invånare förstår och hanterar sina samtycken med hjälp av1177.se, kan deras hantering av samtycke bli en mer medveten och aktiv handling än idag när de ibland behöver ge samtycken i pressade situationer. Det ökar deras delaktighet i den egna vården och därmed även tryggheten de känner kring samtycken.

  • Trygghet gällande vården. När mindre tid och fokus behöver gå åt till samtycken under vårdmötet, och mötet i högre utsträckning kan handla om patientens behov, kan de även känna sig tryggare med den vård de får.

Trygghet för vårdpersonal. Två aspekter av invånarens samtycken på 1177.se skulle kunna bidra till att vårdpersonalen upplever en ökad trygghet:

  • Trygghet gällande samtycken. När invånare förstår och hanterar sina samtycken med hjälp av1177.se, kan vårdpersonalen känna sig trygga med att invånaren har fått bra information om samtycken och att de följer patientdatalagen.

  • Trygghet gällande vården. På samma sätt som invånare kan känna sig trygga med sin vård, kan även vårdpersonal känna att de kan förbereda sig med hjälp av invånarens journal och ha bättre fokus på invånaren under mötet - och på så sätt känna sig mer trygga med den vård de ger.

Ökad integritet. Invånarens samtycken kan bidra till en ökad integritet på flera sätt:

  • Samtycke på egna villkor. Invånarna kan i lugn och ro överväga och ge sitt samtycke, istället för att ge det under tidsbrist vid vårdmöten eller utan tillräcklig information.

  • Ge och dra tillbaka samtycken. När invånaren kan överblicka, ge och ta tillbaka samtycken har hen mycket större möjlighet att bestämma vilken information de vill eller inte vill dela.

  • Bättre efterföljande av lagen. Eftersom samtyckeshantering idag är krångligt, händer det ibland att personal inte ber om samtycke eller inte gör det på ett korrekt sätt, utan istället tittar på journalen ändå. Det är dataintrång. Om fler invånare ger digitala samtycken skulle sannolikt det dataintrånget minska.

Jämlik vård. Flera aspekter av invånarens samtycken på 1177.se förväntas bidra till en mer jämlik vård.

  • Jämlik tillgång till information om samtycken. Alla invånare som använder 1177.se tillgång till samma allmänna och lättförståeliga information om vad ett samtycke är. Idag utformas informationen på olika sätt i olika delar av landet.

  • Jämlik möjlighet att hantera samtycken. Alla invånare som använder 1177.se samma möjlighet att överblicka sina samtycken och på så sätt bli mer delaktiga i sin egen vård.

  • Minskad skillnad i vård när invånaren passerar vårdgivargränser. När samtyckeshanteringen blir enklare så att användningen av sammanhållen journalföring ökar, minskar också skillnaderna i utsträckningen som personal har tillgång till relevant information för invånare som rör sig över vårdgivargränser.

Risker och eventuella negativa effekter

Svårt att ge precisa samtycken. Om invånare kan ge väldigt ‘breda’ samtycken, för exempelvis en hel vårdgivare för ett år framöver, samtycker det till saker som inte har hänt än. Det skulle kunna påverka integritet och trygghet negativt.

Invånare ger samtycke utan att tänka efter. En möjlig negativ effekt skulle kunna vara att det blir så lätt för invånare att ge samtycke att de gör det utan att fundera över innebörden av samtycket. Det skulle kunna påverka integritet och trygghet negativt.

Fler invånare nekar sammanhållen journalföring. En motsatt risk till de ovan skulle kunna vara att med mer lättförståelig information om samtycke, större möjlighet att överväga samtycket i lugn och ro, och möjlighet att själv hantera sina samtycken, kanske fler invånare gör informerade val att inte lämna samtycken. Dock bedöms risken som liten, om invånare får korrekt information. Möjligheten att lämna samtycke muntligt kommer också att finnas kvar.

Kostnader

Kostnaderna kommer arbetas fram i januari 2022.

Resultat från kalkylen

Resultaten från kalkylen omfattar just nu bara värderingen av nyttorna. Kostnaderna är inte beräknade än.

Styrkor och svagheter

Lyft fram kalkylens styrkor och svagheter. Exempelvis:

  • Är alla eller de viktigaste nyttorna identifierade?

  • Är de viktigaste nyttorna värderade i pengar?

  • Vilka intressenter har kalkylen inte beaktat? Hur påverkar det resultatet?

  • Finns det några antaganden som är extra betydelsefulla eller osäkra?

Slutsatser

Att… …innebär en positiv/negativ nettonytta (nytta minus kostnader) … för

Osäkerhetsanalysen visar att…

Bilagor

Presentation

Effektkedja

Nyttokalkylen i excel

  • Inga etiketter