Att samla krav i en katalog ger bra förutsättningar för återanvändning av krav. Många organisationer gör redan detta och det sker en del utbyten av krav mellan organisationer. Att samla kraven i en gemensam kravkatalog ökar återanvändningen och nyttan avsevärt.
Katalogen ska INTE ses som den kompletta mängden krav utan som en delmängd som kan fylla olika stora delar av behoven av krav för olika sammanhang. Det kan även finnas behov av omformulering av vissa krav för att passa en enskild användning av kravet.
Så kan du bidra med krav till katalogen
Kravkatalogen har en aktiv förvaltning och beskrivningen av denna finns här: /wiki/spaces/AIA/pages/2718105601
Katalogen byggs upp av medlemmars bidrag med krav som de tagit fram och/eller använt i sin verksamhet. Initialt fokus ligger på Funktionella- och Icke-funktionella IT krav samt Säkerhetskrav då återanvändbarheten och nyttan med dessa bedöms som högst. Instruktion för hur du går till väga finns i undersidan /wiki/spaces/AIA/pages/2275443792.
Aktiviteter som vidtas vid hantering av mottagna krav.
Förvaltningsgruppen jobbar “lågintensivt” med de förslag på krav som kommer in från medlemmarna. Målsättning är att publicera nya och uppdaterade krav några gånger per år så länge som det finns inlämnat material att jobba med. Vid varje publicering så kommer en notering att göras i /wiki/spaces/AIA/pages/2745107482 för att underlätta spårbarhet.
Vägledning för att hantera en lokal kopia av kravkatalogen
För att etablera en lokal kopia så rekommenderas att du laddar ner den senaste versionen av Kravkatalogen. Det är en en Excel-fil som du hittar längst ner på den här sidan eller i Teamskanalen Kravkatalog.
Kravkatalogen kommer att uppdateras löpande med nya krav och därmed så kommer du troligtvis att vilja uppdatera även din lokala katalog. Då är Krav-ID (kolumn A i excel-filen) som är ett löpnummer lämpligt att ha som referenspunkt för att identifiera vilka nya krav som tillkommit. De nytillkomna raderna kan då kopieras in i din lokala kravkatalog.
Vissa krav kommer även att ändras/uppdateras vilket även det kan vara en anledning till att vilja uppdatera sin lokala kravkatalog. Då är Ändringsdatum (kolumn B i excel-filen)lämpligt att hålla koll på för att identifiera vilka krav som du behöver uppdatera i din lokala katalog.
Förklaring av färgkodningen
Grå: Den del av kravet som främst intresserar verksamheten i kravställningsarbetet.
Blå: Arkitektens värdebidrag till kravet.
Röd: Används i den lokala hanteringen av kravkatalog. Dessa kolumner är normalt tomma i den nationella instansen av kravkatalogen (om det inte finns en rekommendation) och fylls på vid lokal användning av krav.
Förklaring till ordval i katalogen
UM (Upphandlande Myndighet) används för att referera till den organisation som ställer kravet. UM kan med fördel bytas ut till den egna organisationens namn.
Varför har vissa krav-ID även bokstäver?
Vissa krav-ID har samma nummer men med en avslutande bokstav. Anledningen till detta är att kraven med samma nummer “hör ihop” och i de flesta fall så skärper (eller bygger vidare på) ett krav med ett “b” krav med samma nummer som har ett “a”. Som användare av kravkatalogen så behöver man alltid läsa och förstå kraven och använda de som är lämpliga för just ert behov.
Senaste version av kravkatalogen