Inledning

Nedan beskrivs de förmågeområden under vilka vi samlar förmågekartor för kommuner och regioner. I kartan nedan visas en indelning i 3 skikt bestående av Ledning och styrning, Kärnprocesser och Verksamhetsstöd och de utgör en sammanhållen utgångspunkt för de underliggande gemensamma förmågekartor som tas fram för kommuner och regioner. För förmågeområdeskartan har vi utgått från den verksamhetsområdesindelning som finns i Samrådsgruppens klassificeringsstruktur Klassa 2.1 och som täcker hela det kommunala uppdraget d.v.s. både kommuner och regioner.

I nästa nivå indelas förmågekartorna per verksamhetsområde som visas i skiktet Kärnverksamheter nedan, inklusive Ledning och styrning samt Verksamhetsstöd för just det verksamhetsområdet. Vid nedbrytning av skikten Ledning och styrning samt Verksamhetsstöd avses gemensamma förmågor för samtliga Kärnverksamheter. 

Bild: Förmågeområdeskarta

Open

Beskrivning av innehållet i förmågeområdeskartan

1 Ledning och styrning

Det översta skiktet avser regionens eller kommunens ledning och styrning. De olika delarna beskrivs var för sig nedan.

1.1 Ledning

Ledning innefattar Fullmäktige, Styrelse, Nämnd  Kommunallagen (2017:725) 3 kap. Verksamhetsledning i förvaltning Kommunallagen (2017:725) 7 kap samt redovisning Kommunallagen (2017:725) 12 kap. Kommuner och regioner kan välja att organisera sin ledning efter behov men ska enligt lag minst följa ovan nämna ledningsförmågor. 

1.2 Styrning

Kommunallagen styr landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet. En del verksamhetsområden styrs även av speciallagar så som miljöbalken, hälso- och sjukvårdslagen mm.

Fullmäktige ska anta en arbetsordning av vilken det ska framgå vad som i övrigt ska gälla för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärenden Kommunallagen (2017:725) 5 kap Fullmäktige 71 §.

Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer Kommunallagen (2017:725) 6 kap Styrelsen och övriga nämnder 44 §. Reglementen är en samling regler som talar om vilka ansvarsområden myndigheterna inom kommunen och regionerna har, och hur de ska sköta sitt arbete. En del reglementen gäller för alla. Andra reglementen är specifika för styrelsen och de olika politiska nämnderna.

Mer information

• Exempel på arbetsordning för fullmäktige

• Exempel på reglemente för styrelse och nämnder

• Mål och mått  (2017:725) 5 kap Ekonomisk förvaltning 3 §, (2017:725) 6 kap Styrelsen och övriga nämnder 6 §, (2017:725) 11 kap Ekonomisk förvaltning 6 §

• Så styrs kommuner 

• Så styrs landsting och regioner 

1.3 Organisering

Att organisera kommuner och regioners nämnder, styrelser och förvaltningsorganisation för att uppfylla ålagda åtagande i form av lag och andra uppdrag.  

Mer information

• Kommunallagen (2017:725) 5 kap Fullmäktiges uppgifter 1 § punkt 3

1.4 Demokrati och insyn

Att hantera expediering av allmänna handlingar samt sekretessprövning. Offentlig dialog t.ex synpunkter, klagomål, medborgarförslag och medborgardialog. Ordna allmänna val, EU-val och folkomröstningar; Vallag (2005:837) 3 kap 3 §.

2 Kärnverksamheter

Mittenskiktet innehåller en verksamhetsindelning som täcker både regioner och kommuners verksamheter. Utgångspunkten är Klassa 2.0 med en sammanslagning av regionala och kommunala uppdrag inom samma område. Exempelvis så har "Infrastruktur" och "Regional trafik och infrastruktur" slagits samman till "Trafik och infrastruktur" då de berör samma område. Samma tankesätt har lett fram till verksamhetsområdesindelning för "Utbildning", "Kultur, fritid och turism" samt "Hälsa, vård och omsorg".

2.1 Hälsa, vård och omsorg

Regioner svarar för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, sjuktransporter och omhändertagandet av avlidna Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) kap 2. Kommuner svarar för hemsjukvård, social omsorg Socialtjänstlagen (2001:453) kap 2, äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg.

2.2 Näringsliv, arbete och integration

Stödja och främja näringsliv (2017:725) 2 kap Kommunala angelägenheter 8 §, arbetsmarknad och integration i kommun och region.

2.3 Särskilda samhällsinsatser

Viktiga obligatoriska samhällsinsatser men som är av något mindre karaktär och därmed inte utgör ett eget verksamhetsområde enligt Klassa 2.0. De ingående samhällsinsatserna är: Överförmyndarverksamhet, Borgerliga ceremonier, konsumentstöd och budgetrådgivning samt lotteritillstånd.

2.4 Utbildning

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska utveckla kunskaper och bli ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Den ska främja alla barn och elevers utveckling och lägga grunden för ett livslångt till lärande. Omfattar administration och lärande för skolväsendet.

Mer information

• Skolverket, Skollagen och förordningar; https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/skollagen-och-forordningar

2.5 Regional utveckling

Regionala utvecklingsfrågor har en avgörande betydelse för medborgarna. När vi dagligen rör oss över kommun- och länsgränser krävs en planering och beslut som omfattar större områden än kommuner och landsting (SKL). Exempel på regionala utvecklingsfrågor är regionalt tillväxtarbete, länsövergripande bredbandsutbyggnad, EU:s strukturfondsprogram, transportinfrastruktur mm. 

Mer information

• Lag om regionalt utvecklingsansvar

2.6 Kultur, fritid och turism

Främjande av det kulturella utbudet, tillgängliggöra offentlig konst, hantering av fysiskt kulturarv och historiska arkiv. Stödja allmän fritidsverksamhet och drifta sport- och fritidsanläggningar samt främjande av turism. Delar av detta verksamhetsområde hanteras såväl regionalt som lokalt.

2.7 Trafik och Infrastruktur

Hantering av det kommunala ansvaret inom de 4 trafikslagen (vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart) samt övrig infrastruktur i form av energi och värme, vatten och avlopp, avfall och återvinning, transporter, datanät och parkförvaltning.

2.8 Fysisk planering och byggnadsväsen

Planläggning av mark, vatten och byggnationer syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Det är en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Detta omfattar fysisk planering, mark och exploatering, lantmäteri, kartarbete samt lov och tillsyn enligt PBL.

Källa: Plan och bygglagen (2010:900) 1 kap Syfte, innehåll och definitioner 1 §

Mer information

• Boverket, Lag och rätt: https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/

2.9 Miljö och samhällsskydd

Miljö och samhällsskydd handlar om att värna om miljön, människors liv och hälsa och innefattar:

• Samhällsskydd och beredskap ska se till att offentliga verksamheters viktigaste funktioner fungerar också under en kris.

• Miljö- och hälsoskydd utför tillsyn utifrån miljöbalken och livsmedelslagen för att säkerställa att inte någon verksamhet skadar omgivningen genom utsläpp till mark, luft och vatten eller på något annat sätt ger en negativ påverkan på människors hälsa eller miljön.

• Räddningstjänstens ska förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering samt arbeta med att förebygga olyckor genom samverkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Miljö- och hälsoskydd, samhällsskydd och beredskap, räddningstjänst -UPPDELNING ENLIGT Klassa

Källa: Miljöbalk (1998:808) och Livsmedelslag (2006:804) samt Klassa

Mer information

• https://www.msb.se/sv/Om-MSB/

3 Verksamhetsstöd

Det nedersta skiktet utgör de förmågor i form av verksamhetsstöd som är gemensamma för hela organisationen. Om det saknas någon  förmåga i form av verksamhetsstöd så kan de mycket väl återfinnas i nästa nedbrytningsnivå. De verksamhetsstöd som är specifika för ett verksamhetsområde kommer att finnas i nedbrytningen av respektive verksamhetsområde.

3.1 Informationsförvaltning

Informationsförvaltning omfattar hantering av information som en organisation eller en person skapat, mottagit och bevarat som verifiering eller information, för att uppfylla lagstiftningens krav eller i den löpande verksamheten, under hela dess livscykel.

Mer information

• SS ISO 15489-1:2016, IDT (Hantering av verksamhetsinformation)

3.2 Ekonomihantering

Ekonomihantering omfattar budget och redovisning samt fakturering och reskontra. Omfattar även finans dvs. ekonomisk förvaltning och intern finansiering.

3.3 Inköp och inventariehantering

Upphandling och inköp av varor och tjänster samt avtalsförvaltning. Inventariehantering så som anskaffa, vårda och avyttra eller kassera.

3.4 Lokalförsörjning och fastighetsförvaltning

Tillhandahålla lokaler till verksamhet samt förvalta fastigheter.

3.5 Juridikhantering

Verksamhetsnära stöd i juridiska frågor inom kommunens eller regionens områden. Avtalshantering (tecknande, förhandling och tolkning) och rättsprocesser. Bereda förslag, granska, ge anvisningar och rekommendationer i juridiska frågor.

3.6 Information och marknadsföring

Hantera grafisk profil, varumärke, profilprodukter, broschyrer och eget periodiskt tryck. Annonsera. Publicera information internt/externt, hantera releaser och presskontakter. Genomföra marknadsundersökningar.

3.7 Personalhantering

Personalhantering syftar till att säkerställa att organisationen har rätt kompetens både på kort och lång sikt. Genom att arbeta med kompetensplanering och kompetensutveckling i kombination att strukturerat arbeta med arbetsmiljöfrågor, personaladministration och lönehantering ges förutsättningar för en utveckling av såväl individer som organisationen.

3.8 Systemlivscykelhantering

System definieras här som en kombination av samverkande element som organiseras för att uppnå ett eller flera angivna mål. Beskriver bland annat hur IT-nära arkitektur, företagsarkitektur, strategi, verksamhetsprocesser och system mm, förhåller sig till varandra. Används för att kunna analysera och förstå hur förändringar påverkar verksamhetens mål och ett sätt att definiera ett framtida önskvärt läge. 

Klassas ursprungliga benämning: 2.2 Systemförvaltning och arkitektur

Mer information

• SS-ISO/IEC/IEEE 12207 Information technology - Software life cycle processes (kompatibel med ISO 9001, ISO 20000 och ISO 27000)

• SS-ISO/IEC 15288 Livscykelprocesser för system (kompatibel med ISO 9001, ISO 20000 och ISO 27000)

• SS-ISO/IEC/IEEE 42010:2012 System- och programvarukvalitet - Beskrivning av arkitektur

3.9 Förvaltningsstöd

Hantera kontorsstöd och övriga verksamhetsstödjande funktioner ex. bilpool, cykelpool m.m.

3.10 Kris och säkerhet

Förmågan att hantera och leda verksamheten i händelse av kris. Hantering av personalens säkerhet, systematiskt brandskyddsarbete såväl som skalskydd till verksamhetslokaler.

3.11 Hantera förändring

Förmågan att hantera förändringar i organisationen av både mjuk och hård karaktär. Ett exempel kan vara förmågan att hantera projekt.

3.12 IT-leverans

Hantera gemensam IT såsom nätverk, telefoni, lagrings-, server- och klientplattform. Säkerställa att organisationen stödjer, underhåller, vidareutvecklar och supportar de system/applikationer/tjänster inom IT som används för att leverera värde till verksamheten.

Granskningsstatus

Nedan dokumenteras olika organisationers granskningar och beslut angående denna sida. Se även Instruktion för att fylla i granskningsstatus.