Metamodell Strategi-OLD
- Arkitekturgemenskapen
Beskrivning | Arkitektur-perspektiv | Verksamhets-område | Publicerad / Version |
|---|---|---|---|
Metamodell för begrepp inom strategisk arkitektur. | Struktur |
| 2020-08-27/34 2019-12-12/27 2018-12-21/10 |
Innehållsförteckning
Ordet strategi kommer från grekiskans strategi’a och betecknar ursprungligen ledning av krig. Under 1900-talet kom begreppet att bli välanvänt i affärskretsar, initialt för att beteckna en företagsövergripande plan – eller konkurrensstrategi – med syfte att nå ett eller flera övergripande och långsiktiga mål.
Strategi kan idag i verksamhetssammanhang sägas innebära att man positionerar sin organisation rätt inför framtiden – i förhållande till omvärlden, exempelvis kunder, brukare, samarbetspartners eller styrande organ. Strategisk planering är arbetet som görs för att utveckla strategin och kan sägas behandla tre frågor:
Var är vi idag?
Vart vill vi vara (önskad framtid)?
Hur tar vi oss dit?
En strategi är ofta svår att uttrycka med få ord vilket gör den mindre lämplig att ha som ett element i en modellbaserad arkitektur. Därför betraktas strategi i detta ramverk som en samling element som tillsammans beskriver var en verksamhet vill vara och vad som krävs för att ta sig dit.
Förslag: En strategi uttrycks ofta genom en längre textuell beskrivning av den önskade riktningen, vilket gör den mindre lämplig att ha som ett element i en modellbaserad arkitektur. Därför betraktas strategi i detta ramverk som ett stöd till en skriven strategi för att med hjälp av en samling element beskriva var en verksamhet vill vara och vad som krävs för att ta sig dit. En övergripande modell om önskad riktning.
En metamodell för strategi definierar de begrepp som kan användas för att beskriva hur en verksamhetsstrategi ser ut och vilka intressenter . I denna metamodell ingår även beskrivningar hur begreppen förhåller sig till varandra.
Med hjälp av metamodellen kan arkitekter från olika organisationer samverka och återanvända arkitektur vilket bidrar till en större effektivitet och ökad kvalitet i samverkansprojekt och lokala förändringsinitiativ.
Versionshistorik
v 10: Första versionen.
v 27: Uppdaterad med nytt element Metamodell Strategi#fas
V 34: Lagt till Standard och Gruppering som nya element. Justerat enligt kommentarer på sidan.
Modelldiagram
Elementdefinitioner
Element | Definition | Exempel | Vägledning | Källor |
|---|---|---|---|---|
framtida idealbild eller tillstånd för en eller flera organisationer att sträva mot | Vision för e-hälsa: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. | En vision bör vara kort, högst två meningar. Försök vara så konkret som möjligt och undvik ord som kan tolkas på fler sätt. Tänk på att visionen ska kunna brytas ner i mål och bör därför vara tidsatt. Visionen bör vara ambitiös, men inte onåbar. | Leading Practice: Vision: The desired future state of the enterprise, an imagination of the future asperational state of how the enterprise could or should be like without regard the how this will be achieved. UAF: Enterprise Vision: A Vision describes the future state of the enterprise, without regard to how it is to be achieved. Norstedts svenska ordbok: Vision: Framtida idealbild (att sträva mot). | |
resultat som ska uppnås vid en viss tidpunkt | Höja produktiviteten genom ökat ärendeflöde från 5 ärenden per dag/medarbetare år 2017 till 7 2018. En sömlös vård och omsorg där medarbetare i vård och omsorg har tillgång till processbaserade verktyg för att stödja smidiga vårdövergångar och kunna kommunicera säkert och digitalt inom och mellan vårdgivare och med myndigheter. Med undermålet: Vid utgången av 2019 har alla Landsting och regioner anslutit sina kärnsystem till elektronisk remiss. | Mål bör ha följande egenskaper: · Specifikt, tydligt och konkret, exempel äta näringsrik frukost varje morgon. · Mätbart, tid, kvantitet och kvalitet, exempel varje frukost ska innehålla gröt. Indikatorer används för mätning. · Accepterat, Jag vill göra det. · Realistiskt, det är möjligt att göra detta för mig. · Tidsatt, realistiska tidsram, exempel jag ska uppnå mitt kortsiktiga mål om 2 veckor och mitt långsiktiga inom 5 veckor. Arkitektur kan innehålla övergripande mål som inte är tidsatta eller mätbara. Dessa används ofta för att beskriva en organisations uppdrag eller mission. Övergripande mål kan brytas ned för att bli mer specifika. Mål kan vara beroende av, eller relatera till varandra. | TOGAF: Goal: A high-level statement of intent or direction for an organization. TOGAF: Objective: A time-bounded milestone for an organization used to demonstrate progress towards a goal; for example, ‘‘Increase capacity utilization by 30% by the end of 2009 to support the planned increase in market share’’. Leading Practice: Goal: A desired result considered a part of the organizational direction, aims, targets, and aspirations. Leading practice: Objective: Time-bounded milestones to measure and gauge the progress towards a strategy or goal. UAF: Enterprise Goal: A statement about a state or condition of the enterprise to be brought about or sustained through appropriate Means. An EnterpriseGoal amplifies an EnterpriseVision that is, it indicates what must be satisfied on a continuing basis to effectively attain the EnterpriseVision. Vägledning för Nyttorealisering: Mål: Ett mål beskriver ett önskat resultat eller tillstånd vid en viss framtida tidpunkt. Mål kan användas för både styrning och uppföljning. Mål kan tydliggöra vad ledningen vill uppnå med verksamheten och användas som instrument för att styra och leda verksamheten. De kan bidra till att skapa en förståelse i organisationen för i vilket sammanhang man ingår. Ett mål kan också fungera som en sporre, en motivation för att göra ett bra arbete. Mål kan dessutom användas i ett kontrollsyfte. Den som delegerar en uppgift har lättare att bedöma om uppgiften är utförd om det finns ett tydligt mål. För att målen ska fungera både som motivation och för kontroll bör de vara formulerade på ett bra sätt. Ett exempel på kriterier som kan användas som ledstjärna vid målformulering är de s.k. SMART-kriterierna. | |
mätbar egenskap eller resultat av en verksamhet | 20 ärenden per dag och person. 90% anslutna system. 87 Nöjd kund index. | Indikatorer används tillsammans med mål för att definiera hur de mäts. Notera dock att det kan finnas mål som inte är mätbara, framförallt om de är mål på hög nivå. Indikatorn talar om hur något mäts, dvs i vilken enhet, och kan också innehålla ett värde/mätetal om Indikatorn är resultatet av en mätning eller definition av ett mål. Indikatorn är en viss egenskap som säger någonting om exempelvis resultat i en verksamhet. Målen innehåller indikatorer vid definierade tidpunkter. Ett vanligt exempel på indikatorer är Key Performance Indicators (KPI), eller Nyckeltal på Svenska. | TOGAF: Measure: An indicator or factor that can be tracked, usually on an ongoing basis, to determine success or alignment with objectives and goals. Leading Practice: Business Measure: Any type of measurement used to gauge some quantifiable component of an enterprise’s performance. Leading Practice: Performance Indicator: Any of a series of metrics used by an enterprise, to indicate its overall success or the success of a particular area in which it is engaged. UAF: Measurement: A property of an element representing something in the physical world, expressed in amounts of a unit of measure. Vägledning för Nyttorealisering: Indikator: En indikator mäter resultat i form av förändrade tillstånd som en verksamhet är tänkt ska bidra till. Indikatorn definierar vad som är viktigt att följa upp. Ska bidra till förståelse för hur väl organisationen lyckats med att realisera verksamhetens mål och strategiska planer. | |
något en verksamhet behöver kunna för att nå önskat resultat | Verksamhetsstyrning och ledning. Krishantering och beredskap. Maskinlärning för diagnosticering. | Förmågor används ofta för att beskriva ett önskat läge, vilket innebär att en verksamhet behöver förändras för att få den nya förmågan. Detta innebär att förmågorna behöver kopplas till mål och indikatorer. Förmågor har också en koppling till den eller de organisationer som behöver förmågan samt de medel som säkerställer att förmågan uppnås, exempelvis processer, tjänster, tekniska system mm. En komplett beskriven förmåga har alltså både indikatorer och kopplingar till andra element som tillsammans berättar hur bra verksamheten är på att utföra förmågan. Förmågor kategoriseras ofta enligt abstraktionsnivå eller vilka medel som används för att uppnå dom. Exempelvis nämns så kallade verksamhetsförmågor eller tekniska förmågor. Detta innebär att förmågor kan relatera till varandra och brytas ner. Förmågor visualiseras ofta i ”förmågekartor” eller ”förmågeträd”. Tänk på att det är viktigast att beskriva förmågor inom de områden som har förändringsbehov. Övriga områden kan lämnas tomma eller bara täckas ytligt. Tänk ”XX behöver förmågan att....” eller ”förmågan till...” när du formulerar förmågor. | TOGAF: Capability: A business-focused outcome that is delivered by the completion of one or more work packages. Using a capability-based planning approach, change activities can be sequenced and grouped in order to provide continuous and incremental business value. Leading Practice: Business Capability: Same definition as TOGAF. UAF: Capability: An enterprise's ability to Achieve a DesiredEffect realized through a combination of ways and means (e.g. CapabilityConfigurations) along with specified measures. SLL [4]: Verksamhetsförmåga: Verksamhetsförmågor beskriver vad en organisation behöver kunna för att klara sitt uppdrag. En verksamhetsförmåga är en del av verksamheten som man kan se på och hantera som en självständig och avgränsad komponent och den byggs upp av ett antal delar: Policy, Organisation, Process, Information, Teknik. | |
individer, team, organisation, eller klasser av dessa, som har intresse av systemet som ska beskrivas med hjälp av ramverket |
ISO 42010: Stakeholder: individual, team, organization, or classes thereof, having an interest in a system. | |||
angelägenhet som är relevant för en eller flera aktörer | Hur säkerställs den enskildes möjlighet att kontrollera sitt journaldata? Hur kan processen för bokning av besökstider förbättras? Hur kan första linjens vård automatiseras med hjälp av AI? Hur uppfylls och rapporteras efterlevnad av kraven i GDPR? Vilken roll bör 1177 Vårdguiden ha i framtidens hälso- och sjukvård och omsorg? Hur säkerställs nationell skalbarhet i den framtida lösningen? | Intressen utformas som frågor som arkitekturen ska svara på. Det kan omfatta både problemställningar och möjligheter, dvs både positivt och negativt laddade frågor. Intressen utformas ofta tidigt i arkitekturprocessen då de hjälper till i arbetet att välja vilka typer av element och vyer som arkitekturen ska omfatta. Intressen hittas ofta i projektdirektiv eller förstudierapporter och är därmed viktiga i kommunikation med projektledare och styrgrupp. | ||
villkor som ska eller bör uppfyllas | Krav används i arkitekturarbete för att textuellt beskriva villkor som är svåra att fånga i modellbaserad form. Exempelvis så kan aktiviteterna och sekvensen i en önskad process beskrivas med en modell, medan villkoren för hur snabbt processen ska utföras, eller när den ska utföras beskrivs med krav. Därmed handlar krav ofta om icke-funktionella aspekter i arkitekturen. Krav beskrivs som modellelement med en titel och beskrivning, samt ytterligare attribut om så önskas. Dessa krav kan sedan relateras till andra element i arkitekturen, såsom processer, tjänster mm. | |||
vägledande uttalande som bör följas | Exempel från eSams Principer för Digital Samverkan: Utgå från medborgarnas livshändelser Delegera mandat och ansvar Låt digitala kanaler vara det primära alternativet Återanvänd redan inlämnad information | En princip har alltid följande attribut: · Titel – Kort namn på principen · Beskrivning – Beskrivande text om vad principen är · Motivering – Text som beskriver syftet med principen · Konsekvens – Text som beskriver vilka konsekvenser principen har för arkitekturen Utöver dessa attribut så kan principen kopplas till olika element i arkitekturen för att indikera var principen gäller. Alla typer av element kan länkas vilket gör att principer kan gälla både strategiska, verksamhet och tekniska element. Om det finns fler konsekvenser som har påverkan på olika delar av arkitekturen så kan dessa representeras som Krav vilka länkas till respektive del. | ||
extern faktor som avgränsar arkitekturen | Lagar och regler såsom GDPR. Finansiella begränsningar såsom maximal budget. Verksamhetsrelaterade begränsningar såsom verksamhetsområden eller aktörer som omfattas/inte omfattas. Tekniska begränsningar såsom maximal bandbreddsutnyttjande eller var data inte får lagras. | Begränsningar avgränsar friheten i utformningen av arkitektur. Begränsningar är oftast givna innan arkitekturarbetet startar och måste beaktas av arkitekter när lösningar beskrivs. Begränsningar beskriver ofta vad arkitekturen inte får innehålla, men lämnar övrigt öppet för arkitekten att utforma. Begränsningar är ofta lika icke-funktionella krav, men formulerade på en övergripande nivå. | ||
mätbar effekt av en förändring vilken uppfattas som positiv av en eller flera intressenter och som bidrar till ett eller flera verksamhetsmål | Exempel från Vägledning för Nyttorealisering: · Kortare ledtider för sökande · Bättre kvalitet i beslutsunderlaget · Frigjord arbetstid · Högre servicenivåer · Bättre informationskvalitet | Termerna Effekt och Effektmål är också tillåtna att använda enligt Rikstermbanken. En nytta har alltid ett kvantifierbart värde uttryckt i pengar, resurser eller kvalitetsmått (tid, volym, nöjd kund etc.). Det kvantifierbara värdet beskrivs med elementet Indikator. Nyttor och Mål är närbesläktade, men representerar perspektiven framtid och nutid. Mål används för att sätta framtida, önskade effekter medan Nyttor används för att beskriva utfallet av en genomförd förändring. | ||
Beskriver ett nuvarande eller framtida tillstånd i en organisationen, av vilken storlek som helst, med människor, organisationer och stödsystem. | Varje ruta i en matrisorganisation kan utgöra en strukturell fas. Ett större initiativ inom en organisation, t.ex. Säker Läkemedelskedja. Större förvaltningsobjekt. Temporal fas: Closed Loop 2021, Closed Loop 2023 | En fas existerar under en begränsad angiven tidsperiod och syftar till en sammanhållen förmågeutveckling under denna period. Fasen knyter ihop vision, mål och förmågor med relevanta delar av lösningsarkitekturen. För arkitekter innebär faser en möjlighet att definiera, planera och följa upp arkitekturens realisering över tid i sk färdplaner (roadmaps). En fas kan brytas ner i temporala och/eller strukturella delar. Temporala del beskriver fasens tillstånd vid en viss tidpunkt. Strukturell del beskriver tillståndet hos en avgränsad strukturell del av fasen. Det existerar inga direkta relationer mellan fas och arbetspaket. Däremot är de indirekt relaterade genom de leveranser som resulterar från arbetspaketen. Leveranserna relaterar till förmågehöjningar som i sin tur relaterar till fas. Det innebär att flera arbetspaket indirekt kan bidra till en och samma fas, men också att flera faser kan uppvisa en ny förmåga som ett resultat av ett och samma arbetspaket. |
Relationer inom lagret
Källelement | Relation | Målelement | Källa |
|---|---|---|---|
vision | bryts ner i | mål | UAF (via Enterprise Phase) |
mål | konkretiserar | vision | UAF (via Enterprise Phase) |
mål | mäts med | indikator | TOGAF (via Objective) |
indikator | mäter | mål | TOGAF (via Objective) |
förmåga | mäts med | indikator | UAF (PropertySet) |
indikator | mäter | förmåga | UAF (PropertySet) |
nytta | mäts med | indikator | Vägledning för Nyttorealisering |
indikator | mäter | nytta | Vägledning för Nyttorealisering |
nytta | har effekt på | aktör | Vägledning för Nyttorealisering |
aktör | upplever | nytta | Vägledning för Nyttorealisering |
intressent | har | intresse | ISO/IEC 42010 |
intresse | relevant för | intressent | ISO/IEC 42010 |
fas | uppvisar | förmåga | UAF (Exhibits) |
fas | stödjer (riktas mot) | vision | UAF |
fas | stödjer (riktas mot) | mål | UAF |
Relationer till andra lager
Källelement | Relation | Målelement | Källa |
|---|---|---|---|
vision | vägleder | aktör | UAF (via Enterprise Phase) |
aktör | strävar mot | vision | UAF (via Enterprise Phase) |
mål | inriktar | aktör | TOGAF (via Driver) |
aktör | sätter | mål | TOGAF (via Driver) |
förändring | leder till | nytta | Vägledning för Nyttorealisering |
förmåga | realiseras av | aktör | UAF (CapableElement) |
aktör | har/behöver | förmåga | UAF (CapableElement) |
förmåga | används av | organisationsenhet | TOGAF |
organisationsenhet | använder | förmåga | TOGAF |
förmåga | operationaliseras av | process | TOGAF |
process | operationaliserar | förmåga | TOGAF |
förmåga | möjliggörs av | verksamhetstjänst | UAF (CapableElement) |
verksamhetstjänst | möjliggör | förmåga | UAF (CapableElement) |
förmåga | levereras av | verksamhetsfunktion | TOGAF |
verksamhetsfunktion | levererar | förmåga | TOGAF |
förmåga | stöds av | informationselement | Detta ramverk |
informationselement | bidrar till | förmåga | Detta ramverk |
förmåga | realiseras av | systemelement | UAF (exhibits) |
Utvecklingsförslag
Här listas förslag på vidareutveckling:
Från Fas behövs relationer till byggblock som utgör den arkitektur som är relevant för fasen.
Referensramverk
TOGAF
Det strategiska lagret går inte att översätta direkt till TOGAF. Det strategiska lagret innehåller element från områdena Architecture Vision, Architecture Requirements och Motivation i TOGAF enligt nedanstående bild.
Värt att notera angående element i området Architecture Vision, där bl.a. Business Strategy, Technology Strategy och Architecture Vision ingår, är att dessa inte är definierade som formella element i TOGAF:s metamodell. För att hantera detta har vissa delar införts som element i EA-ramverkets metamodell, medan andra, såsom Business/Technology strategy, finns representerade som kapitel i olika arkitekturprodukter.