Att använda innehållet
Ett av Arkitekturgemenskapens huvudsyften är att accelerera arkitekturarbete genom att utveckla och bidra med återanvändbart material. Detta kan omfatta ett antal olika artefakter som exempelvis referensarkitekturer, processbeskrivningar och lösningsarkitekturer. Det intellektuella kapitalet som Arkitekturgemenskapen utvecklar omfattar också metodbeskrivningar, mallar mm som gör arkitekturarbetet mer effektivt.
Bilden nedan visar aktiviteter som arkitekter utför i sitt arkitekturarbete och hur Arkitekturgemenskapens innehåll kan utnyttjas. En längre videopresentation angående detta hittar du i Arkitekturgemenskapens YouTube-kanal https://youtu.be/Rs39x5vQVcQ
Vanligtvis börjar ett arkitekturarbete med att definiera varför arkitekturen ska göras, vilka intressenterna är och vilken omfattningen är i likhet med projektinitiering eller start av andra typer av utvecklingsaktiviteter.
Nästa aktivitet är att inventera om det redan finns färdigt arkitekturmaterial som kan återanvändas. Detta gör genom att söka i arkitekturbibliotektet . Genom att man i förra steget definierat vilka arkitekturperspektiv (strategi, verksamhet, information etc.) som är relevanta för arkitekturen kan arkitekten söka genom befintligt material på ett strukturerat sätt. Naturligtvis går det också att fritextsöka.
Arkitekturbiblioteket består dels av färdiga arkitekturprodukter, oftast i form av arkitekturdokument eller möjligtvis modeller, men också av kataloger med återanvändbara element, s.k. arkitekturbyggblock. Dessa kataloger kan exempelvis innehålla principer, processer, krav mm.
När arkitekten inventerat biblioteket är det ofta lämpligt att se om det finns några metodvägledningar som kan hjälpa till att strukturera och effektivisera arbetet. Inom Arkitekturgemenskapen utvecklas vägledning för olika typer av metoder. Normalt sett uppfinns inga nya metoder utan vägledningen utgår från befintliga och välbeprövade metoder som kompletteras med aspekter som är specifika för kommuner och regioner eller den begreppsmodell som används inom Arkitekturgemenskapen.
Metodbeskrivningarna innehåller ofta mallar och modelltyper som talar om hur olika arkitekturprodukter kan se ut. Dessa kan också användas fristående om det råkar vara så att arkitekten inte vill använda en speciell metod, men tycker att de diagram och presentationssätt som modelltyperna innehåller passar för att beskriva arkitekturen på ett bra sätt.
Slutligen kan arkitekten använda den begreppsmodell, även kallad metamodell, som finns definierad inom Arkitekturgemenskapen för att definiera hur arkitekturen ska beskrivas. Metamodellen består av ett fyrtiotal centrala begrepp och relationer som används för att skapa en arkitekturmodell vilken möjliggör för arkitekten att själv välja vad som ska beskrivas på en detaljerad nivå.
När stegen ovan utförts är det möjligt att bestämma hur produkterna av arkitekturarbetet ska se ut och arkitekturarbetet kan starta.
När arkitekturarbetet slutförts är det viktigt att föda tillbaks innehåll till arkitekturbiblioteket så att Arkitekturgemenskapens totala intellektuella kapital ökar. Som arkitekt eller ledare för arkitekter är detta oerhört viktigt att komma ihåg. Utan bidrag från medlemmarna kommer Arkitekturgemenskapen inte heller ge någon nytta till medlemmarna.