Begreppslista

Översiktlig beskrivning

Inledning

Syftet med en nationell PU-tjänst är att skapa en gemensam tjänst för landsting, regioner och system inom vården, där de personuppgifter som behövs inom verksamheten finns att tillgå. Främsta anledningen till detta är att kostnaden för att hämta personuppgifter från skatteverket idag är hög för regionerna, då var och en måste hämta dessa från skatteverket. En gemensam personuppgiftstjänst ämnar minska dessa kostnader då man kan minska antalet lokala PU-tjänster i landet. Det finns även andra anledningar till en nationell PU-tjänst.

• Kunna tillgodose hög tillgänglighet - Skatteverket lämnar inga SLA:er på Navet.
• Svarstider - Skatteverket lämnar inga garantier på svarstider.
• Aktualitet - Nationell PU-tjänst kan ha hög aktualitet på personuppgifter.
• Möjliggöra personsök och uttag av data givet olika parametrar.
• Stöd för nationella och lokal reservidentiteter.
• Stöd för individens kontaktuppgifter.

Det har gjorts en förstudie kring behovet av en gemensam PU-tjänst av Inera, där det genomförts intervjuer med bl.a. SLL, Skåne, VGR, Skatteverket och Datainspektionen. Utöver förstudien har regelbundna referensgruppsmöten genomförts där landstingen inkommit med krav och verksamhetsspecifika behov. Denna PU-tjänst är resultatet av detta förarbete. Fortsatt utveckling av tjänsten sker genom samarbete mellan Inera och landstingen.

Sammanfattning

En nationell personuppgiftstjänst som alla regioner och landsting ska kunna nyttja behöver en arkitektur som kan hantera personuppgifter för alla personer i hela landet. Den måste vara redundant för att kunna hålla hög tillgänglighet, skalbar för att kunna hålla bra svarstider och kunna nyttja navets aviseringsfiler samt hämta enskilda personposter för att ha hög aktualitet på personuppgifterna. Gällande regelverk kräver att den nationella PU-tjänsten behöver ett avtal per region/landsting, vilket innebär att nationella PU-tjänsten får hämta en aviseringsfil per region/landsting (totalt 21 beställningar gentemot SKV).

Konsument

Konsumenter för PU-tjänsten kan vara vård- och omsorgssystem som hanterar patienter/invånare, men kan även vara system som hanterar medarbetare, katalogsystem, identitetshanteringssystem etc. Dessa finns både som Nationella och lokala/regionala e-tjänster.

Regional PU-tjänst

Arkitekturen tillåter lokala/regionala PU-tjänster, även om det kostnadsmässigt vore optimalt med enbart den nationella PU-tjänsten. Dock vore det önskvärt att dessa PU-tjänster fyller sina mellanlager med data från den nationella PU-tjänsten istället för via Navet för att minska kostnader. Nationell PU-tjänst tillhandahåller aviseringsfiler till Regional PU-tjänst enligt SKV's aviseringsschema. Detta för att kunna genomföra en gradvis övergång från nuläge till önskad målbild.

Nationell PU-tjänst

Den gemensamma PU-tjänsten kan nyttjas av både nationella samt regionala konsumenter. Arkitekturen på nationella PU-tjänsten är sådan att den klarar en redundant uppsättning, dvs minst 2 applikationsservrar och 2 databasservrar. Arkitekturen på tjänsten stödjer även att skala upp antalet servrar på applikation och databasnivå.

Målbild och principer

Verksamhetsmässiga mål

• Minska kostnad för personuppgifter hos regioner och landsting.
• Öka den tekniska tillgängligheten på personuppgifter.
• Säkerställa god aktualitet på personuppgifter.
• Personuppgifter ska kunna hämtas via ett webbaserat användargränssnitt eller via integration mot webbtjänstegränssnitt.
• Inloggade användare ska vara starkt autentiserade med hjälp av SITHS/EFOS-kort.
• Tillhandahålla aviseringsfiler för fortsatt nyttjande av regionala tjänster
• Tillhandahålla stöd för reservidentiteter på både nationellt och lokala format
• Tillhandahålla stöd individens egna kontaktuppgifter
• Tillhandahålla stöd för koppling av identiteter
• Tillhandahålla stöd för identitetsstyrkning via bilagor

Arkitekturella mål

Övergripande mål

• Följsamhet mot Nationella IT-strategin.
• Följsamhet mot RRR:er från Arkitekturledningen.
• Samverkan med externa system ska så långt som möjligt utformas i enlighet med gällande versioner av tekniska anvisningar såsom T-bokens referensarkitektur, tekniska målbilder för nationella tjänster och RIV tekniska anvisningar.
• Återanvändning av nationellt framtagen och driftsatt infrastruktur maximeras.
• Samverka mellan flera datakällor med olika informationsägare

Specifika mål

• Nationella PU-tjänsten ska klara en hög belastning och kunna leverera bra svarstider, och skalas upp vid behov.
• Tjänstegränssnitt (tjänstekontrakt) för all extern funktionalitet utan krav på specifik lokalt installerad programvara (Software Development Kit, SDK).
• RIVTA2.1 Säkerhetsmodell ska gälla för tjänstegränssnitten.
• Tillhandahålla personuppgifter till konsumenter genom RIV tjänstekontrakt och aviseringsfiler enligt SKV-format.

Planerade avsteg

Inga planerade avsteg.

Prioriterade områden

Den nationella PU-tjänsten ska klara en hög belastning, leverera data med bra svarstider och ha hög teknisk tillgänglighet. Det ska även vara möjligt att skala upp driftsmiljö om belastningen påverkar svarstider. Därför skall systemet utvecklas med tekniker som kan klara en hög belastning samt vara skalbara.

PU-tjänsten skall logisk särskilja personuppgifter utifrån vilken region/landsting som är PuA för den aktuella uppgiften. Detta då SKV ej tillhandahåller personuppgifter till Inera som kund, utan enbart till Landsting (PuA) där Inera får agera biträde (PuB).

Avgränsningar

Inga planerade avgränsningar.

Teknisk lösning

Översikt

Nationella PU-tjänsten implementeras i samma plattform som Säkerhetstjänster, detta för att återanvända funktionalitet för redundans och skalbarhet. Notera att detta INTE innebär att PU-tjänsten är hårt kopplad till Säkerhetstjänsten. Deployment kan ske som en del av säkerhetstjänstens driftmiljö, eller som en separat installation.

I plattformen ingår grundläggande teknik såsom autentisering, webbtjänstestack, loggning och persistenshantering. På plattformen läggs sedan den den nationella verksamhetsmodulen för PU-tjänsten. Följande skiktning gäller: 

• Persistenslagret: Hanterar hämtning av data från databaser.
• Tjänstelagret: Hanterar autentisering, behörighetskontroll, validering, loggning, transaktionshantering, verksamhetslogik samt kommunikation mot Navet.
• Webbtjänstelagret:
  • SOAP: Transformerar XML-data till tjänsteobjekt och vice versa.
  • REST: Hanterar GET/POST/PUT/DELETE för tillgängliga REST-tjänster.
• GUI-lagret: Hanterar SAML-autentisering och webbsidor för slutanvändare.

Arkitekturellt signifikanta delar av lösningen

Autentisering via SAML 2.0 och SITHS/EFOS certifikat

PU-tjänstens webbapplikation använder SAML 2.0 och SITHS/EFOS certifikat som autentiseringsteknik. Autentisering utförs gentemot Ineras nationella autentiseringstjänst (med mål att framtida federation av autentiseringstjänster skall kunna nyttjas). I användarens SAML-intyg lagras certifikatsuppgifter och egenskaper från HSA-katalogen som användaren fått vid autentiseringen. Dessa uppgifter följer användaren under dennes HTTP-session. 
Då slutanvändare skall autentisera sig mot webbapplikation samt då en systemkonsument skall anropa webbtjänstegränssnittet måste dessa klienter presentera sitt certifikat. Certifikaten som används måste vara utfärdade av SITHS/EFOS. Ett mjukt funktionscertifikat för systemkonsumenter och ett SITHS/EFOS-kort för slutanvändare av PU-tjänstens webbapplikation.

Auktorisation

Åtkomst från systemkonsument via tjänstekontrakt styrs genom att man i tjänsten konfigurerar vilka certifikat som är behöriga. Auktorisation kan även hanteras i Tjänsteplattform om tjänster konsumeras via sådan.

HSA Webbtjänst (HSA-WS)

PU-tjänstens webbapplikation kräver att användare finns upplagda i den HSA-katalog som den använda autentiseringstjänsten är kopplad till. Användarens HSA-id från dennes SITHS/EFOS-kort måste vara åtkomligt i HSA-katalogen och finnas upplagd med rätt systemroll för att användaren skall ges åtkomst till användargränssnittet. Det förutsätts att användaren arbetar inom ett medarbetaruppdrag då uppgifter om aktuell vårdgivare är en del av uppföljningsdata.

Webbtjänster

Integrerande systemkonsument kan anropa personuppgiftstjänsten med SOAP-WS. Denna teknik följer RIV 2.1-standarden, se referens B2.

Hantering av bilagor

PU-tjänsten hanterar uppladdning samt nerladdning av binära filer genom en kombination av SOAP-WS och REST API i enlighet med ARK_0038, se referens R4. Hantering av bilagor dokumenteras under egen avdelning, se 3.0 Filhantering.

Huvudidentitet och koppling av identiteter

Då flera personidentiteter kan identifiera samma identitet (reservidentitet, sammordningsnummer, personnummer o.s.v.) har PU-tjänsten stöd för koppling av personidentitet. När identiteter kopplas så kommer alltid en identitet vara den som anses vara den nu gällande, och denna identitet får då begreppet Huvudidentitet.

Se vidare under Användningsfall Koppla personidentiteter.

OSGi

Den Java-plattform som personuppgiftstjänsten bygger på är i botten en OSGi-lösning som medger löst kopplade komponenter, så kallade bundlar, som kan uppgraderas individuellt. Det är också möjligt att på ett smidigt sätt växla mellan olika implementationer av samma gränssnitt. Detta skapar en mycket flexibel och pluggbar plattform. För vidare information om de ingående delarna i denna plattform hänvisas till /wiki/spaces/SAK/pages/3397194054 [R3].

Logisk arkitektur

Se Sammanfattning

Användargränssnitt

Användargränssnitt för hälso- och sjukvårdspersonal

Användargränsnittet är framtaget med ramverket Google Web Toolkit 2.6 (GWT) och är kompatibelt med alla de större webbläsarna på marknaden idag.

Utformning av användargränssnitt (UX)

Användargränsnittet innehåller tre huvudområden enligt figuren nedan. 1 är menyn för funktionsval, 2 är toppmenyn med allmän information och 3 är vyn som visar information beroende på funktionsval. 

Kravbild för tillgänglighetskrav

Tack vare användandet av GWT-tekniken så är användargränssnittet kompatibelt med alla dagens webbläsare. Följande kombination av klient-programvara har använts i nuvarande tester:
Internet Explorer 11
SITHS-programvara som testats är Net iD 6.1.x på Windows 7. 
Framtida versioner av SITHS-programvara, webbläsare och operativsystem måste kvalitetssäkras löpande.

PU-tjänsten har som mål att följa de riktlinjer som tas fram inom e-klient.

Känd problembild vid autentisering

Den nationella autentiseringstjänster hanterar läsning av användarens SITHS/EFOS certifikat via plugin (NetId) till browsern. I dagsläget minskar stöd för sådan plugins, och nuvarande status är att Chrome och Internet Explorer kan användas för inloggning, men inte nyare versioner av Firefox, eller Microsoft Edge. Då PU-tjänsten nyttjar nationell Autentiseringstjänst så kommer den få ta del av den utveckling som sker inom denna och när ny funktionalitet som tillkommer i denna, har PU-tjänsten direkt möjlighet att nyttja densamma.

Användningsfall

PU-tjänstens användningsfall finns realiserad som webbtjänster och som en del i tjänstens webbapplikation. Den finns även tillgänglig i användargränssnittet.

Hämta personuppgifter för person utifrån personidentitet

1. Användare jobbar med en eller flera personer i e-tjänst. E-tjänsten behöver personuppgifter på dessa.
2. 
   
   1. E-tjänsten begär personuppgifter via webbtjänstegränssnitt. 0 till 500 personidentiteter kan efterfrågas i samma fråga.
   2. Användaren loggar in i PU-tjänstens webbapplikation för att manuellt hämta personuppgifterna till e-tjänsten.
3. PU-tjänsten söker fram och returnerar matchande identiteter. Beroende på sökvillkor returneras antingen efterfrågad identitet eller dess matchande huvudidentitet.

Sök personuppgifter utifrån parametrar

Synkront

Används då en aktör är i behov av att söka rätt på en persons identitet utifrån givna parametrar. Exempelvis namn och adress. Resultatet begränsas i antal och det efterfrågade uppgifterna returneras direkt i tjänstens svar till aktören.

1. Användaren jobbar med en person i en e-tjänst, men saknar korrekt personidentitet på denne. Övrig information om personen finns.
2. Antingen söker e-tjänsten personuppgifter via webbtjänstegränssnitt (2a) eller så får användaren logga in i PU-tjänstens webbapplikation (2b) för att söka personuppgifterna till e-tjänsten.
   1. Via PU-tjänstens webbapplikation sker sökning genom att fylla i 1..n fördefinierade textfält.
   2. Via WS-gränssnitt sker sökning i enlighet med tjänstens tjänstekontrakt. Inparameter för fråga sker enligt syntax definierad i 3.0 SimpleQL.

Asynkront

Används främst för att göra urval där ett större sökresultat förväntas. Exempelvis "alla män mellan 40 och 50 år inom Region Östergötland". Resultat returneras i form av ett orderid som används vidare i flöde för hämtning av filer.

1. Användaren jobbar i en e-tjänst, och behöver identitetsdata för ett urval av parametrar.
2. Via WS-gränssnitt sker sökning i enlighet med tjänstens tjänstekontrakt. Inparameter för fråga sker enligt syntax definierad i 3.0 SimpleQL.
3. PU-tjänsten skapar ett orderId för beställningen och returnerar till frågande part.
4. PU-tjänsten söker ut data och skapar en XML-fil.
5. E-tjänsten frågar efter färdiga filer för tidigare erhållet orderId
6. PU-tjänsten returnerar uppgifter om var färdig fil kan hämtas.
7. E-tjänst hämtar beställd fil

Aviseringar

1. En konsument (med rättighet att avisera på data) vill ta del av "sina" personuppgifter och gör en begäran om att läggas upp som aviseringskund i PU-tjänsten. Som aviseringkund kan man få grunddata och aviseringsfiler för urvalet 0..n landsting samt 0..n kommuner.
2. Efter beställning skapar PU-tjänstens filer med bestämt intervall som konsumenten kan hämta enligt beskrivning 3.0 Filhantering

Bilagor

PU-tjänsten hanterar uppladdning, hämtning, samt borttag av bilagor till en given identitet. Bilagor hanteras via REST-tjänst och kräver direktanslutning gentemot PU-tjänsten (dvs NTjP kan ej användas).

För vidare information om hantering av bilagor, se 3.0 Filhantering.

Hämta kontaktuppgifter för person utifrån personidentitet

En identitets kontaktuppgifter går att erhålla via tjänst för att hämta personuppgifter, men detta användningsfall finns till för att tillgodose behov där en konsument har rätt att hämta kontaktuppgifter, men ej personuppgifter.

1. Användare jobbar med en eller flera personer i e-tjänst. E-tjänsten behöver kontaktuppgifter på dessa.
2. 
   
   1. E-tjänsten begär kontaktuppgifter via webbtjänstegränssnitt.
   2. Användaren loggar in i PU-tjänstens webbapplikation för att manuellt hämta kontaktuppgifter till e-tjänsten.
3. PU-tjänsten söker fram och returnerar matchande kontaktuppgifter.

Som alternativ till ovan flöde kan det vara individen själv som vill hämta sina lagrade kontaktuppgifter. Detta kan erbjudas via en vårdportal (såsom 1177) där individen själv har möjlighet att se sina lagrade kontaktuppgifter.

Uppdatera reservidentitet

Uppdatering av personuppgifter för en given reservidentitet kan ske både via WS-tjänst, samt via PU-tjänstens tillhandahållna GUI. Indata till den uppdaterande tjänstens är alltid totalen av hur de nya uppgifterna skall se. Dvs det är inte förändringarna som skickas in, utan hur man vill att det nya resultatet skall se ut. Att inte skicka in en uppgift innebär att den uppgiften skall raderas. Samma tjänst används för att följande flöden:

Skapa ny Nationell reservidentitet

1. Aktör loggar in PU-tjänsten eller ansluten e-tjänst.
2. Aktör anger optionellt födelsedatum samt optionellt kön
3. PU-tjänsten skapar ett ny nationellt reservidentitet som returneras.

Lägg till befintligt Lokal reservidentitet

1. Aktör loggar in PU-tjänsten eller ansluten e-tjänst.
2. Aktör anger lokal reservidentitet samt OID för dess domän.
3. PU-tjänsten sparar befintlig lokal reservidentitet och returnerar resultatet.

Uppdatera reservidentitet

1. Aktör loggar in PU-tjänsten eller ansluten e-tjänst.
2. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill uppdatera.
3. PU-tjänsten returnerar tidigare sparade uppgifter
4. Aktören ändrar/tar bort/lägger till uppgifter och skickar in den totala personuppgiftsposten till PU-tjänsten
5. PU-tjänsten sparar uppgifterna.

Uppdatera kontaktuppgifter

En identitets kontaktuppgifter skall uppdateras. Detta kan ske av personal som nyttjar e-tjänst, eller av individen själv via en vårdportal (såsom 1177).

1. Aktören loggar in i en tjänst för att uppdatera kontaktuppgifter. Detta kan vara e-tjänst för vård och omsorg eller en vårdportal för individen själv.
2. Tidigare lagrade kontaktuppgifter söks fram och presenteras.
3. Uppgifterna förändras, och den totala datamängden för kontaktuppgifter skickas till PU-tjänsten.
4. PU-tjänsten sparar uppgifterna och returnerar resultat från operationen.

Koppla personidentiteter

Användningsfallet består av 2 delar. Koppling av personidentiteter samt isärkoppling av personidentiteter.

Koppling av personidentiteter kan ske enligt följande:

PNR → PNR. SKV

SNR → SNR: SKV

SNR → PNR: SKV

NRID → NRID: Vården

NRID → SNR: Vården

NRID → PNR: Vården

LRID → NRID: Vården

Förenklat gäller alltså följande kedja för kopplingar: LRID → NRID → SNR → PNR

Kopplingar sparar ingen hierarkisk information, utan enbart enligt en platt struktur. Nedan bild symboliserar hur ett resultatet av ett flöde av kopplingar ser ut.

Koppla identitet

1. Aktör loggar in PU-tjänsten eller ansluten e-tjänst.
2. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill koppla annan identitet till.
3. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill koppla till tidigare sökta identitet.
4. Aktör begär koppling
5. PU-tjänsten utför koppling

Koppla isär identitet

1. Aktör loggar in PU-tjänsten eller ansluten e-tjänst.
2. Aktören söker fram uppgifter för den identitet som man vill koppla isär en identitet ifrån.
3. Aktören anger den kopplade identitet som man vill koppla ifrån.
4. Aktör begär isärkoppling
5. PU-tjänsten utför isärkoppling

Upprätthålla lokalt mellanlager av SKV-data

PU-tjänsten skall upprätthålla ett lokalt mellanlager av personuppgiftsdata från SKV. Ett lokalt mellanlager krävs för att PU-tjänsten skall kunna tillgodose de krav som ställs gällande tillgänglighet och svarstider. Ett lokalt mellanlager är även ett krav för att kunna tillhandahålla funktionalitet såsom personsök och urval.

Nyttja Navetavisering (SKV)

För att kunna upprätthålla ett internt, och så när till komplett mellanlager av SKV data, skall PU-tjänsten hämta och läsa in navet-aviseringar med högsta tillgängliga frekvens. Detta kräver att PU-tjänsten har tillgång till navet-aviseringar för hela landets befolkning. Dagens avtalsmässiga lösning bygger på 21st avtal, ett med varje landsting/region. PU-tjänsten hämtar således 21st grunddataladdningar primärt, och sedan 21st aviseringsfiler "dagligen". Aviseringsfiler från SKV är s.k. "totalfiler" och vid förändring av en post tillhandahålls hela den nya posten, istället för alternativet med Δ-poster.

SKV tillhandahåller aviseringsfiler via ett "fråga-hämta" flöde. PU-tjänsten försöker hämta tillgängliga filer utifrån ett konfigurerbart intervall. När filer finns att tillgå laddar PU-tjänsten ner dessa och läser in datat till lokalt mellanlager. Vid felaktig inläsning markeras status för aviseringar som FAILED. Notera att avsaknad av filer ej räknas som ett fel då detta kan ske från SKV's håll. Innan status sätts till FAILED gör PU-tjänsten upprepade försök (konfigurerbart antal) att läsa in filen/filerna. PU-tjänstens förvaltning blir notifierade om felaktiga inläsningar och hanterar dessa manuellt för att återställa aviseringsstatus till SUCCESSFUL.

När en personpost inkommit via navet-avisering märks posten med orderID för den PuA som posten inkom för. Enbart poster som inkommit via navet-avisering har detta fält satt.

Direktuppslag

Om en efterfrågad personpost (lookup) saknas, utför PU-tjänsten ett direktuppslag mot Navet för att söka, och vid träff, lagra posten lokalt. Om direktuppslag returnerar en post sparas denna lokalt. Om en post som hämtats via direktuppslag senare inkommer via Navet-avisering, skrivs den befintliga posten över med det data som kommer via aviseringen.

Exempel:

• Samordningsnummer. Dessa kommer aldrig via Navet-avisering, och kommer således alltid leda till direktuppslag vid första sökningen.
• Nyfödda. Dessa kommer saknas i lokalt mellanlager innan de inkommit via Navet-avisering. Söker man på en nyfödd person innan den aviserats kommer en direktslagning göras mot Navet och tillgängliga uppgifter hämtas och sparas lokalt. När aviseringar börjar inkomma för den aktuella posten skrivs tidigare data över med det som nu kommer i de kontinuerliga aviseringarna.

Flöde för aktualitet

När en sökning (lookup) görs på en personpost kontrollerar PU-tjänsten om posten inkommit via avisering.

• Via avisering: Den lokalt sparade posten returneras, då poster som ingår i aviseringar uppdateras kontinuerligt.
• Ej via avisering: Ifall posten aldrig inkommit via avisering (exempelvis samordningsnummer), kontrolleras när posten senast uppdaterades mot Navet direktslagning. Om denna uppdatering är äldre, än ett i PU-tjänsten konfigurerbart antal dagar, sker en ny direktslagning mot navet. Om senaste uppdatering däremot inte är äldre är värdet returneras den lokalt mellanlagrade kopian.
• Då navet är otillgängligt returneras alltid den lokalt lagrade kopian, oavsett när senaste uppdateringen skedde.

Kön

Det schema som Personuppgiftstjänsten använder, och tillhandahåller sitt data enligt, har sin grund i det schema som SKV/NAVET använder. Detta schema har modfierats med tillämpningar och utökningar som ger dess konsumenter det verksamhetsstöd som de behöver, samtidigt som det skall följa RIV-TA.

En av dessa utökningar berör kön. Personuppgiftstjänsten tillhandahåller uppgift om kön som ett eget element i sitt schema. Uppgift om kön är dock inget som SKV tillhandahåller explicit i det data som kommer från NAVET. Personuppgiftstjänsten måste således beräkna detta utifrån en individs person- eller samordningsnummer.

För definitionen av personnummer (och samordningsnummer) se [R5].

Följande regelverk gäller för de olika identitetstyperna.

• Personnummer (PNR)
  • När data för en person inkommer från NAVET till Personuppgiftstjänsten utför personuppgiftstjänsten en beräkning för att avgöra kön. Detta sker utifrån den definition av personnummer som refererats tidigare. Värde för kön sparas som ett eget element (i enlighet med gällande kodverk) och tillhandahålls till personuppgiftstjänstens konsumenter utifrån dess egna schema. Uppgift om kön kan inte uppdateras manuellt, utan är helt beroende av det personnummer som låg till grund för beräkningen.
• Samordningsnummer (SNR)
  • Samma som för PNR
• Nationell reservidentitet (NRID)
  • När en ny NRID begärs av en aktör så skapas denna utifrån angivet födelsedata och kön. Dessa värden sparas explicit som egna element, men kodas även in i den NRID som skapas. Uppgifter som kön och födelsedata kan ändras vid ett senare tillfälle, men detta kommer inte påverka den NRID som skapats. Pga detta är rekommendationen att kön och födelsedata för NRID alltid skall utläsas ur dess egna element.
• Lokal reservidentitet (LRID)
  • Dessa skapas inte av Personuppgiftstjänsten, men kan matas in för att koppla tidigare lokala identiteter gentemot nationella. Kön anges som ett eget element, vilket kan ändras vid senare tillfälle. Formatet på LRID har Personuppgiftstjänsten inget ansvar för.

Sekretessmarkering / Skyddad Folkbokföring

Uppgifter hos SKV kan ha skyddsbehov och kan ha tillförts en markering för sekretess alternativt markering för Skyddad Folkbokföring. När någon av dessa markeringar är satt hanterar personuppgiftstjänsten datat kopplat till individen på ett skyddat sätt. Data filtreras innan utlämning till tjänstekonsument. Se detaljerad information i TKB V3 [T1].

Testmarkering

Personuppgiftstjänsten har funktion för att tillföra en datamängd för testidentiteter. Dessa är baserade på en lista med identiteter som SKV tillhandahåller och där Inera testorganisation kan lägga till data kopplat till identiteten. Dessa identiter markeras med testflagga. Enbart identiteter som finns i lista från SKV kan tillföras som testidentitet.

Om undantagsfallet med att en tidigare testidentitet kommer som en riktig identitet från SKV så ersätts datat i personuppgiftstjänsten med det riktiga SKV datat, och identiteten upphör vara testidentitet.

Testidentiter är logiskt separerade från riktiga SKV-identiteter i en egen databaskollektion.

Uppfyllande av icke-funktionella krav

Icke-funktionella krav från verksamheten

Svarstider

95% av svaren ska tillhandahållas på under 50ms vid fråga på en personpost. Undantag kan tex vara att personposten inte finns i mellanlager och måste hämtas från Navet eller att personposten inte uppdaterats i mellanlagret på ett tag så att den måste hämtas på nytt från Navet.

Svarstider tar inte hänsyn till latency i näverk (transporttider till och från klient), eller overhead som uppstår vid nyttjande av 1..n tjänsteväxlar (exempelvis NTjP)

Tillgänglighet

Nationella PU-tjänsten ska ha en tillgänglighet på 99,9% i snitt över året.

Volymskrav

Nationella PU-tjänsten ska kunna hantera alla regioner eller landstings behov av personuppgifter. I Stockholms läns landsting handlar det om ca 2 miljoner slagningar per dygn.

Icke-funktionella krav från Systemägaren/Förvaltaren

Test

Specifika krav överenskommes i avtal om drift av tjänst.

Konfigurationsstyrning

Specifika krav överenskommes i avtal om drift av tjänst.

SLA-övervakning

Specifika krav överenskommes i avtal om drift av tjänst. PU-tjänsten skall, i enlighet med RIVTA 2.1 tillhandahålla tjänsten "PingForConfiguration", som kan nyttjas för övervakning.

Säkerhet

Infrastruktursäkerhet

Infrastrukturen för personuppgiftstjänsten kräver att full tillgång till applikationsserver och databasserver begränsas. Om tillgång ges till någon av dessa kan användaren komma åt systemloggar samt personuppgifter och förvanska dessa. Att begränsa åtkomsten löses normalt sett med en brandvägg samt att servrarna skyddas med användarnamn och ett starkt lösenord.

Riskanalys

Genomförd och tillhandahålls efter begäran.

Riskminimering i den tekniska lösningen

Framtagna konstruktionsriktlinjer för Java används för all konstruktion, i dessa ingår bland annat förhindrande av "SQL injection". I användargränssnittet används webbteknik (GWT) som förhindrar bland annat cross-site-scripting och postning av felaktiga formulär, m.m.

Givna riktlinjer i enlighet med RIV standard uppfylls.

Intrångsskydd

Fysiskt och logiskt intrångsskydd hanteras av driftleverantör.

Insynsskydd (kryptering)

All transport från/till PU-tjänsten är skyddad med kryptering (SSL/TLS).

Transportförvanskning

Alla klienter som ansluter till PU-tjänsten måste presentera ett signerat X509-certifikat för legitimering. Dessa certifikat ingår i den krypterade TLS-kommunikationen till/från personuppgiftstjänsten. Förvanskning av TLS-trafiken resulterar i ogiltigt data som i så fall avbryter kommunikationen.

Dataintegritet (Oförvanskat över tid), riktighet

Data i PU-tjänsten är indelat i 3 olika informationsägarkategorier.

• SKV
  • Äger allt data som inkommer från Navet. Detta kan inte förändras av aktör i tjänsten utan enbart via uppdateringar från SKV (Navet)
• Vården
  • Äger allt data rörande reservidentiteter. Detta data kan förändras av vårdaktör i tjänsten.
• Individen
  • Äger allt data rörande egna kontaktuppgifter. Detta data kan förändras av vård- samt individ-aktör i tjänsten.

Autentisering ("stark" vid behov enligt infoklassning)

Alla klienter som ansluter till personuppgiftstjänsten måste presentera ett signerat X509-certifikat för legitimering. Vilka certifikatsutfärdare som tillåts i PU-tjänsten kan konfigureras av PU-tjänstens förvaltningsorganisation.

Implementerad Signering

Ej aktuellt.

Spårbarhet (loggning)

Felmeddelanden loggas och möjlighet till att slå på ökad trace-loggning finns. Dvs att default loggas inte all aktivitet utan man man kan slå på extra loggning för felsökning. Systemloggar sparas i 90 dagar.

Datamodell

För information om datatyperna, se tjänstekontrakt [T1].

Driftaspekter

Tjänsten är skalbar vertikalt och horisontellt, för att möjliggöra kapacitetsökning vid behov.

Tjänsten kan installeras och driftas med RedHat version 6 eller senare.

Fysisk miljö

Driftsmiljön för Nationella PU-tjänsten ska sättas upp så den är redundant, dvs minst 2 applikationsservrar och 2 databasservrar.

Applikationsservrarna behöver även en delad diskarea för konfiguration. Plattformen som PU-tjänsten nyttjar använder sig av Infinispan för att dela bl.a. sessionsdata, som ligger i minnet.

PU-tjänsten ska finnas tillgänglig både på SJUNET och på INTERNET. Webbtjänstekontraktet tillgängliggörs på båda genom NTjP som finns på både SJUNET och INTERNET. GUI instans behövs dock installeras på både SJUNET och INTERNET.

PU-tjänsten exponerar REST-tjänster både på SJUNET och INTERNET för hantering av filer.

Programvaror

Personuppgiftstjänsten kräver följande programvara:

• Java SE 8 – 64 bit
• MongoDB 3.4
• MySQL 5.7

Detaljerad information

Ej specificerat

Produktionssättning och överlämning till förvaltning

Driftsättning sker i samarbete mellan objektansvarig, driftleverantör samt förvaltningsorganisation.
 

Följsamhet mot T-bokens styrande principer

Referenser

Styrande dokument

Stödjande dokument

Nyttjade integrationstjänster

Nyttjade plattformsfunktioner