Informationsblad - Patient
- Malin Lindberg (Deactivated)
- Björn Skeppner (Unlicensed)
- Helen Ferm (Unlicensed)
| Information till Patient | |
|---|---|
Patientjournal | När du besöker oss som patient registrerar vi uppgifter om dig i en patientjournal. Det är uppgifter om exempelvis dina besök i vården, diagnoser, mediciner, undersökningar, operationer, behandlingar och annat som kan vara viktigt att känna till för att vi ska kunna ge dig god och säker vård. |
Åtkomst till din journal | All hälso- och sjukvårdspersonal omfattas av sekretess och har tystnadsplikt. Personalen har tillgång till journalen utifrån tilldelad behörighet. Endast personal som deltar i vården av dig eller de som av annat skäl behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete inom hälso- och sjukvården har rätt att ta del av din journal. |
Patientdatalagen | Hur vi i vården hanterar dina uppgifter styrs bland annat av Patientdatalagen (PDL 2008:355). Syftet med lagen är att skydda din integritet, öka patientsäkerheten och ge vårdgivare möjlighet att ta del av varandras patientjournaler i en så kallad Sammanhållen journal. |
Sammanhållen journalföring | Sammanhållen journalföring innebär att en vårdgivare med ditt samtycke kan få ta del av andra vårdgivares journaluppgifter på dej. Genom att journaluppgifter görs tillgängliga elektroniskt mellan olika vårdgivare, kommer det att vara enklare och snabbare för läkare och övrig vårdpersonal att få en mer heltäckande bild av din vårdhistoria, oavsett var i landet du får vård. Med vårdgivare menas regioner, kommuner och privata vårdaktörer. |
NPÖ – Nationell patientöversikt | Nationell Patientöversikt, NPÖ, är ett IT-stöd för Sammanhållen journal. Med hjälp av NPÖ kan vårdpersonalen snabbt få en samlad bild över din vårdhistoria och ditt vårdbehov. I systemet kommer det att gå att ta del av journalinformation som exempelvis diagnoser, undersökningsresultat, läkemedelslistor och laboratoriesvar. Uppgifterna hämtas från olika vårdgivares journalsystem och sammanställs i NPÖ. |
| Samtycke till sammanhållen journalföring | Du måste tillfrågas och ge ditt samtycke innan vårdpersonal får ta del av dina uppgifter hos en annan vårdgivare. Det är bara den vårdpersonal som deltar i din vård och som är säkert identifierad (med tjänstelegitimation via datorn) och som har behov av uppgifterna, som får ta del av dina journaluppgifter. |
Loggutdrag | Varje gång som vårdpersonal tar del av journaluppgifter registreras det i en så kallad logg. Det betyder att det i efterhand går att spåra vem som läst, vid vilken vårdenhet och tidpunkt. Du kan själv begära att få ta del av den informationen (loggutdrag) hos din vårdenhet. Vissa vårdgivare presenterar även sina loggar för Journalen, vilka du som patient då kan få åtkomst till genom att logga in via 1177 Journalen. Alla vårdgivare är skyldiga att följa upp loggar. |
| Spärr av patientjournal | |
| Inre spärr | Du kan spärra på vårdenhetsnivå, inre spärr, så att personal på övriga vårdenheter inte har direktåtkomst till din journal. Detta innebär att endast personal på den vårdenheten du valt att spärra kan se din journal. Du kan endast spärra journalinformation från de vårdenheter du har besökt. Spärren kan även vara tidsbegränsad. |
| Yttre spärr | Du kan spärra uppgifter mellan vårdgivare (t.ex. andra landsting, privata vårdgivare etc.), dvs att det bara är personal inom den spärrade vårdgivaren som kan få tillgång till din journal. Spärren kan även vara tidsbegränsad. |
Medicinska konsekvenser | En spärr kan försvåra en bedömning och innebära olägenhet och direkt fara när vårdpersonal inte har tillgång till undersökningsresultat, information som allergier, blodgruppstillhörighet eller medicinering. Den spärrade journalen kan innehålla en sjukhistoria, som du själv glömt bort eller inte är medveten om har betydelse för den aktuella situationen. Om du väljer att spärra din journal är det viktigt att tänka på att vårdpersonalen inte kan göra en fullständig bedömning av ditt hälsotillstånd. Det är särskilt viktigt för dig som:
Du ansvarar själv för att informera personalen om det de behöver veta om du valt att spärra din journal. |
| Undantag | Spärren gäller enbart vårdpersonalens åtkomst till patientens journal. Den information som finns tillgänglig till dej som patient via 1177 Journalen påverkas inte av spärrar. Du kan som patient undanta information om läkemedel och uppmärksamhetsinformation, t.ex information om vilka läkemedel som du står på samt information om allergier etc från att bli spärrade. |
Barns journaler | Om du är vårdnadshavare har du inte rätt att begära spärr för ditt barns journal. Barn under 18 år kan i takt med stigande ålder och mognad själv begära spärr av sina journaluppgifter. Med mognad menas att barnet kan anses förstå innebörden och konsekvenserna av att spärra sin journal. Behandlande vårdpersonal beslutar när barnet anses uppnått mognad för handlingen. |
| Nödöppning av spärr inom vårdgivaren | Vårdpersonal kan vid en nödsituation tillfälligt ta bort din spärr utan att du ger ditt samtycke. Anledningen är att man i vissa fall måste få tillgång till medicinsk information. Det kan till exempel gälla då patienten är medvetslös. |
| Nödöppning av spärr hos annan vårdgivare | Spärrar hos andra vårdgivare kan inte överskridas. I dessa fall måste vårdgivaren kontakta den andra vårdgivaren som i sin tur kan häva spärren via samtycke eller nödsituation, eller på annat sätt delge den information som krävs i det akuta läget. Hur bemanning och tillgänglighet för detta moment ser ut varierar mycket hos olika vårdgivare. |
| Behörighet att spärra | Bara du som patient kan spärra din journal. Det är viktigt att du är tydlig i din beskrivning vilken/vilka vårdenheter du vill spärra. Om det finns information som du vill spärra hos andra landsting eller privata vårdgivare, får du vända dig direkt till dem. Journalinformation från vårdgivare utomlands finns ej tillgängliga i Sammanhållen journal, du kan därför ej spärra journaler utanför Sverige. |
Termer och begrepp
| Begrepp | Innebörd |
|---|---|
| Vårdenhet | Organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Vårdenhet kan vara till exempel vårdcentral, sjukhus, klinik, basenhet, mottagning, vårdavdelning eller motsvarande. [1] |
| Vårdgivare | Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård om myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). [2] |
Referenser
| Nr | Referens |
|---|---|
| 1 | Socialstyrelsens termbank |
| 2 | Patientdatalag (2008:355) |