Om Terminologitjänsten (TT)

Hur fungerar Terminologitjänsten? 

Terminologitjänsten fungerar som ett datalager för kodverk, urval och mappningar. Tjänsten har ett användargränssnitt där man kan skapa, söka och hämta hem kodverk. Tjänsten har också ett elektroniskt gränssnitt (api) som kan användas för att söka och hämta kodverk, urval och mappningar från andra IT-tjänster. 

Vem kan använda Terminologitjänsten? 

Tjänsten är öppen för alla att använda och kräver inte inloggning för att söka och hämta hem icke-licensierade kodverk, urval och mappningar. 

För att skapa kodverk, urval och mappningar krävs inloggning, vilket för närvarande är begränsat till de som har ansökt om en sektor. 

De som är intresserade av att använda Terminologitjänsten ansöker om en sektor, utser en sektorsansvarig, det vill säga den person som kommer att förvalta och ansvara för sektorns kodverk, urval och mappningar. Det är också denna person som beslutar om vilka i den egna sektorn som ska ha behörighet att kunna logga in till tjänsten och där editera sektorns kodverk, urval och mappningar.

Hur gör man för att börja använda Terminologitjänsten? 

För att söka och hämta hem kodverk, urval och mappningar krävs inte något avtal, det går bra att använda sökfunktionen på webbsidan direkt. 

För att ha möjlighet att skapa och editera kodverk, urval och mappningar, krävs en beställning Terminologitjänsten via Ineras kundportal, se https://inera.se/kontakta-oss.

I samband med hanteringen av beställningen meddelas även vem som ska vara sektorsansvarig.

Vilken information finns i Terminologitjänsten? 

Terminologitjänsten innehåller kodverk, urval och mappningar: 

• kodverk som är nationella och kommer från myndigheter, exempelvis Snomed CT och ICD-10 

• kodverk, urval och mappningar som skapas och underhålls av enskilda aktörer. Exempelvis regioner, Inera eller andra grupper som ansökt om en sektor.

Hur gör jag för att få behörighet att logga in i Terminologitjänsten? 

Den sektorsansvarige beslutar om vilka som ska ha behörighet till tjänsten och då ha möjlighet att skapa kodverk, urval och mappningar.

Om sektorn utgör en sjukvårdsregion, tar sektorsansvarig tar hjälp av sin lokala HSA-förvaltning för att hantera behörigheterna i tjänsten. Behörigheterna registreras som administrativa medarbetaruppdrag med behörighetsområde Terminologitjänsten och behörighetsområdesegenskapen full behörighet för den egna regionen.

En sektor kan utgöra en geografisk region eller sjukvårdsregion, men en sektor kan likaväl representera ansvarsområden, kommuner, avdelningar, företag, privat aktör etc. Det viktiga är att det finns ett utpekat ägarskap för sektorn med förvaltare och innehållsansvarig.

Det viktiga är att en sektor har en ansvarig för tilldelning av behörigheter inom sektorn. Det är den som ansökt om sektorn som avgör vad som ska ingå i sektorns arbetsområde.

Hur gör vi för att koppla upp oss och läsa Terminologitjänsten elektroniskt? 

Först måste organisationen ha ett ramavtal med Inera och därefter ha tecknat ett abonnemang på Terminologitjänsten. Efter det ansöker man om elektronisk anslutning. Detta förfarande innebär att man beskriver sin uppkopplade miljö, genomför tester av sina anrop och gör konfiguration av sin anslutande miljö enligt anvisning från Inera. Därefter kan anrop mot Terminologitjänstens produktionsmiljö göras. Beskrivning och formulär för ansökan om anslutning finns här: Teknisk anslutning

Behöver en sektor vara en region? 

En sektor kan utgöra en geografisk region eller sjukvårdsregion, men en sektor kan likaväl representera ansvarsområden, kommuner, avdelningar, företag, privat aktör etc. Det viktiga är att det finns ett utpekat ägarskap för sektorn med förvaltare och innehållsansvarig.

Det viktiga är att en sektor har en ansvarig för tilldelning av behörigheter inom sektorn. Det är den som ansökt om sektorn som avgör vad som ska ingå i sektorns arbetsområde.

Hur många förvaltare kan vi ha i en sektor? Och vem bestämmer vilka dessa ska vara samt vad de ska heta? 

För respektive kodverk, urval eller mappning i Terminologitjänsten är det viktigt att det finns en utpekad och namngiven förvaltning, samt en innehållsansvarig. Terminologitjänsten styr inte vilka och hur många som kan skapa och editera inom en sektor eller deras benämning. Innehållet, inklusive vilka som ska få redigeringsbehörighet i en sektor, är därför mycket upp till på den som har ansökt om en sektor. För varje artefakt är det obligatoriskt att ange vem som är förvaltare och innehållsansvarig för artefakten (detta görs i artefaktens ‘Metadataflik’).

Att använda Terminologitjänsten (TT)

Hur lägger jag till enstaka koder till ett urval om koderna inte finns i kodverken?

Ett urval är just ett urval. Dvs, det använder delar ur ett befintligt kodverk. Om det saknas koder i kodverken som man vill ha med i urvalet, skall de antingen tillfogas i befintliga kodverk först, eller ett nytt kodverk skapas. Ett urval kan också göras ur flera kodverk.

Går det att arbeta tillsammans med andra regioner (eller sektorer)?

Ja, det kommer att gå att samarbeta på många olika sätt:

• Terminologitjänsten kommer förutom regionspecifika sektorer också ha möjlighet att sätta upp sektorer som kan delas mellan flera regioner som vill arbeta tillsammans med vissa kodverk, urval och mappningar. En sådan sektor kommer fortfarande behöva ha en utsedd förvaltare och innehållsansvarig.

• Tjänsten uppmuntrar till återanvändning av kodverk, urval och mappningar. Det kommer därför gå att söka, titta på och granska andra regioners kodverk, urval och mappningar. En region kan således använda andra regioners eller aktörers kodverk.

Kan jag använda andras kodverk, urval och mappningar?

Ja, alla artefakter i Terminologitjänsten kommer att vara synlig för alla användare. Det går även att bygga egna urval på andras kodverk. Och skapa egna mappningar mellan andras (eller egna) urval.

Hur påverkas ett urval av att kodverken som jag hämtat kodposter ifrån får nya versioner?

Ett urval byggs upp mha kodposter från valda versioner av kodverk. Urvalets använder kodposter från de versioner av kodverket som användes vid skapande av urvalet. Underliggande kodverk kan alltså få nya versioner utan att urvalet ändras/påverkas. Detta för att urvalen ska vara pålitliga och ej oavsiktligen röra på sig. Integrationer och tillämpningar som använder ett specifikt urval fortsätter att fungera på samma sätt. Att ändra ett urvals innehåll till att använda andra versioner av underliggande kodverk kräver således en aktiv handling. Det är bra att bygga urval på versioner som har versionsstatus ‘Aktiv' då de inte ändrar på sig. Versioner med versionsstatus 'Utkast’ kan fortfarande förändras.

Är det möjligt att ha exempelvis 'yrkeskodverk' i TT? Dvs, andra kodverk än hälso- och sjukvårdsrelaterade. Exempelvis kodverk relaterade till länstrafiken.

Ja, det finns inga tekniska begränsningar i TT att lägga in andra kodverk. Snarare är det en förvaltningsfråga då det alltid ska finnas någon som är ansvarig för innehållet och dess förvaltningen.

Kommer det gå att sätta kategorier även vid mappning mellan kodposter? Exempelvis i mappningar med förhållanden [1..n] eller [n..1]?

Kategorierna är en vanlig del av klassificeringen inom det kodverket som man mappar till. Kategorier i kodverken kan i framtiden kunna editeras i samband med att man arbetar med kodverken som är underlag till urval och mappningar, men under själva mappningen så editeras inte ingående kodverk.

Det hittas löpande fel i nya versioner av kodverk som ICD-10 och KVÅ. Kommer Inera testa och kvalitetssäkra nya versioner?

Terminologitjänsten ger teknisk möjlighet att hålla kodverk, urval och mappningar. Alla dessa artefakter kommer att ha en förvaltare och en innehållsansvarig som står för kvalitetssäkringen. Inera kommer att ta ansvar för de artefakter som Inera producerar. I de fall ex. ett kodverk inte är Ineras egna produkt ligger kvalitetsansvaret på den producerande organisationen. I fallet ICD-10 och KVÅ är det Socialstyrelsen som skapar dessa kodverk och kvalitetsfrågor gällande tester, förändringar och rättningar kommer att behöva tas upp med Socialstyrelsen som producent.

Det finns tidigare dokumenterade behov av systemstöd för kvalitetsmärkning av exempelvis kodverk. Behöver vi ha kvalitetsindikatorer som är förvaltade och sökbara i TT?

Frågan togs upp en första gång i referensgruppen 2022-12-14 som konstaterade att det är en ganska stor utmaning att åstadkomma detta på ett bra sätt. Bedömningen om ett kodverks innehåll håller hög eller låg kvalitet ligger till stor del i konsumentens syfte med användandet. Ett och samma kodverk kan vara av hög kvalitet för ett användningsområde/syfte, och av låg kvalitet i ett annat användningsområde/syfte. Detta gör att bedömningen lätt uppfattas som subjektiv.

Större kodverk som Snomed och ICD-10 kan generellt antas komma med en viss kvalitetsnivå då de genomgår en kvalitetsprocess.

Lösningskommentar: Alla kodverk (och andra artefakter) i TT kommer ha en förvaltare och en innehållsansvarig med kontaktuppgifter, samt en möjlighet att i TT beskriva syftet med respektive kodverk och dess versioner. Varje version kommer också att ha en versionsstatus motsvarande Utkast, Aktiv eller Avställd.

Hur ser relationerna ut vid mappning mellan urval i det utvecklade gränssnittet?

Följande riktlinjer används inom Terminologitjänsten (TT) vad gäller relationer mellan artefakter:

• Ett Urval i TT är just ett urval av kodposter från 1..n kodverk inlagda i TT

• Urval avses ej kunna göras på annat urval

• En Mappning kan ske:

  • Källa/Från kodposter i 1st urval som finns inlagt i tjänsten

  • Mål/Till 1..n antal kodposter tagna från 1st urval

  • Alla kodposter som används i mappningen skall tas från urval redan inlagda i TT. Det kommer inte gå att lägga till 'lösa' kodposter vid själva mappningen som inte redan ligger i källan eller målet.

  • Alla kodposter i källan (eller målet) behöver inte användas i den färdiga mappningen. En färdig mappning kan innehålla/använda en delmängd av källans (och målets) kodposter.

Hur fungerar versioner och vilka ska jag använda?

TT arbetar med något som vi kallar versionsstatus. För en version av ett kodverk, urval eller mappning kan versionsstatus ha något av följande status/tillstånd, där en version kan jämföras med en utgåva av en bok.

Bokens utgåva (version) är densamma under resan från Utkast, Aktiv och till att den blir Avställd. Men senare kan utgivaren (i vårt fall förvaltaren) vilja ge ut en ny utgåva (version) av boken och påbörjar då en ny version som då har versionsstatus ‘Utkast’.

Utkast

När en ny artefakt (kodverk, urval eller mappningsspecifikation) skapas får den versionsstatus ‘Utkast’. Detta är ett tillstånd för utveckling. Här kan den som producerar artefakten göra ändringar i namnsättning, kontaktuppgifter till förvaltaren och innehållsansvarig mm. Här kan även artefaktens innehåll editeras. Exempelvis ett kodverks kodposter kan läggas till, ändras eller tas bort.

Ur ett konsumentperspektiv är innehållet rörligt och ej ‘färdigt’. För att uppfylla kraven på tjänsten om möjlighet att följa, granska och återanvända andra aktörers utvecklingsarbete, går det även att söka fram egna och andras utkast.

Som en liknelse är det som en bok (som en eller flera) fortfarande håller på att skapa. Detta kan fortgå under en lång tid.

För att undvika överflöd av utkast i tjänsten finns det en begränsning för varje artefakt att bara kunna ha ett utkast i taget (en version är utkast). När utkastet blivit aktivt eller avställt kan en ny version skapas (som då blir ett nytt utkast.

Aktiv

När den aktuella versionen är färdig kan den som producerar och äger en artefakt sätta artefakten som ‘Aktiv'. Det betyder att utgivaren (i vårt fall förvaltaren) anser den är avsedd att användas. Versionen är nu ej längre möjlig att editera. Ungefär som att skicka boken till 'tryck’. Ur producentperspektiv är den lämplig att distribuera vidare i sin organisation eller till andra intressenter.

Ur ett konsumentperspektiv är innehållet garanterat orörligt. Det betyder att det går att lita på att denna version ej ändras, vilket är viktigt för att kunna använda den i konsumerande system, integrationer, etc.

Om utgivaren (i vårt fall förvaltaren) vill göra ytterligare förändringar (i boken som nu är skickad till tryck), så får dessa göras i nästa ‘upplaga'. Dvs, då kan denna ‘Aktiva’ artefakt användas för att skapa ett nytt 'Utkast’ (en ny version/utgåva).

Avställd

När den aktuella versionen av olika skäl inte är lämplig att användas (utdaterad, ej supportad, ej längre aktuell osv.) kan den som producerar och äger en artefakt sätta artefakten som ‘Avställd'. Det betyder att utgivaren (i vårt fall förvaltaren) anser att den INTE är avsedd att användas längre.

Som liknelse anser producenten att det finns bättre böcker eller senare utgåvor som är bättre lämpade, men precis som gamla utgåvor av böcker, kan producenten inte veta om de ändå fortfarande läses och används.

I TT går det fortfarande att söka och titta på avställda artefakter, samt även senare att plocka upp en gammal avställd artefakt för att skapa ett nytt utkast. Då skapas en ny version för detta.

Open

Hur ändrar jag versionsstatus från ‘Utkast’ till ‘Aktiv’ för en version?

Om du är inloggad och du har behörighet att redigera artefakten så kan du ändra en artefakt från ‘Utkast’ till ‘Aktiv' och sedan när den inte ska användas längre vidare till 'Avställd’.

1. Logga in

2. Välj din artefakt så att du får upp flikarna nedan som används för att hantera artefakten

3. Välj att ‘Redigera’ artefakten

4. Välj fliken ‘Versionsinformation’

5. Tryck på knappen ‘Aktivera..’

Open

Kom ihåg! Om det finns fel eller varningar vad gäller metadata eller innehåll i artefakten kan tjänsten förhindra en aktivering.

Vilka filformat fungerar vid import av kodverk?

I denna stund (aug-2023) avses endast kodposter tas från fil vid import. Övrig metadata förutsätts läggas till manuellt vid skapande av det kodverk som avses importeras till.

Initialt filformat är Excelfiler (*.xlsx). Andra filformat kan tillkomma senare.

Varje rad i filen ska innehålla:

1. kod

2. klartext

3. beskrivning

Om någon annan användare förändrat en artefakt i min sektor, går det då att se någon historik-logg på vem som gjort vad?

För att kunna följa vad som hänt i en artefakt, finns en versionshantering med versionsbeskrivningar (fliken ‘Versionsinformation’, samt versionsbeskrivningar från tidigare versioner i fliken ‘Versionshistorik’. Det kan även finnas ‘Orsak till avställning’, när den senast ändrades osv.

Ovanstående ändringar avser avsiktliga transparenta förändringar från ansvarig förvaltare och innehållsansvarig.

Begränsningar gällande GDPR: Terminologitjänsten har haft förfrågningar på loggning av aktivitet kopplad till användare. Här finns GDPR-relaterade risker i samband med GUI och API:er. Lösningstankar finns, men just nu finns ingen möjlighet för en användare att se vilken person som gjort förändringar.

Kommer jag bli uppmärksammad på om någon har gjort förändringar i de kodverk som jag har gjort urval och mappningar på?

I vår lösning kommer också ha något som kallas syndikerings-API. Detta API kommer att kunna utnyttjas för att själv tekniskt bevaka och analysera förändringar som sker i kodverk, urval och mappningar.

Det är dock en god förutsättning att i dialog följa de förändringar som sker med de aktörer som förvaltar de kodverk och urval som man själv använder.

Frågor aktualiserade vid prioritering av inkomna behov

Vad är mappning?

De artefakter som avses användas i tjänsten server är kodverk, urval och mappningar (ibland kallade mappnings-specifikationer). Vår tjänst har dock ännu ej möjligheten att lägga in mappningar. Meningen är att man ska kunna lägga in mappningar mellan kodposter i två urval. Det kommer med tiden gå att mappa både manuellt eller importera färdiga mappningar via fil.

Se även andra punkter som handlar om mappning längre upp på denna sida.

Exempelvis: Vanliga frågor och svar | Hur ser relationerna ut vid mappning mellan urval i det utvecklade gränssnittet?

Vad menas med export av urval till fil?

Ett urval är en vald delmängd av kodposter från ett kodverk som en inloggad användare i tjänsten kan skapa. Det går exempelvis att skapa ett urval av kodposter ur Snomed CT. Ibland vill man även kunna ta ut sitt urval till en Excel-fil. Detta går redan vad gäller sina skapade kodverk. Med denna funktion kommer man också kunna få ut ett av sina egna eller andras urval till fil.

Vad menas klickbara titlar på huvudsöksidan?

Tanken är att man kan klicka på titeln istället för länken till höger på sökträffarna som heter ’-> Mer information’ för att det ska vara mer intuitivt. Det kan hända att båda behålls.

Vad menas med beskrivnings-ID för termer i SCT?

I Snomed CT browser (bild nedan) går det se ID:n även på termer och synonymer som hör till ett begrepp. Detta går idag inte i Termonologitjänstens användargränssnitt. Införande av denna funktionalitet kan bli aktuell om behov finns att kunna se och på olika sätt använda dessa ID:n.

Vad är fördelen med att använda egna Ontoservers i regionerna?

Det kan ha ett värde för de regioner som vill ha en kopia på innehållet i Ineras Terminologitjänst och som vill använda sin Ontoserver till mer än vad Ineras tjänst används till.

Exempelvis om man lokalt vill ha hög prestanda för att kunna göra uppslagningar eller verifieringar av koder i realtid med en högre anropsfrekvens än vad Ineras server är dimensionerad för.

Det kan också finnas säkerhetsmässiga skäl att ha en server skyddad innanför sina egna brandväggar och för att kunna fortsätta arbeta lokalt om man utsätts för yttre påverkan på samhällsfunktioner eller tappar Internetuppkoppling av någon anledning.

Vad är syndikering?

Syndikering avser synkronisering av förändringar i Ineras Ontoserver. Dvs att maskinellt kunna följa förändringar som sker på Ineras server. Det kan också användas för att lagra och uppdatera en lokal kopia på förändrat innehåll i Ineras tjänst (se frågan ovan om egen Ontoserver)