Sammanfattning Bakgrund: Jämförelsealternativ: Perspektiv: Nyttor: Kostnader: Resultat: Styrkor och svagheter: |
|---|
...
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor via Sil 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekord Rekommenderad lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO) . År 2025 tar Sil in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, som regionen också väljer att integrera i sitt vårdinformationssystem.
En region i Sörmlands storlek integrerar direkt mot 4 källor själv 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekord och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO). År 2025 tar regionen in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, genom att integrera direkt mot källägarenoch det gör de själva. Regionen bygger även de verktyg som behövs för att kvalitetssäkra informationen och för att administrera sin rekommenderade lista.
Ett realistiskt scenario är att regionen har fler källor än de fyra - Sörmland har i verkligheten 12 källor.
Perspektiv. Kalkylen utgår från regionens perspektiv och inkluderar nyttor och kostnader med integration av källor i vårdinformationssystemen. Nyttor och kostnader för andra intressenter än regionen är inte inräknade i kalkylen. Nyttor och kostnader med att använda Sil i vården är inte inräknade - se Nyttokalkyl - användning av Sil för en sådan kalkyl.
...
Kundservice för Sil | 50 000 kr/år för Inera. En region skulle behöva en egen kundservice och support, men nog till en lägre kostnad - kanske 25 000 kr / år? för att upprätthålla en ingång |
Kostnad för ärenden | Sil har 2 timmar / ärende och 150 ärenden per år. En region skulle ha färre ärenden - säg 150 / 21 regioner 4 källor = 7 38 ärenden per år. Med 2 timmar per ärende blir det 14 76 timmar per år. |
Undviker kostnader för NMI-hantering. Sil klassas som ett nationellt medicinsk informationssystem (NMI) vilket innebär att det behöver anpassas enligt europeiska regelverk. Sil tar hand om alla NMI-frågor. Det innebär att Sil anmäler alla källor till Läkemedelsverket och tar fram den dokumentation som behövs. Inera hanterar även NMI-ärenden som kommer in. Om regionerna integrerade direkt till källan, skulle de behöva göra ett likvärdigt arbete.
...
Mer jämlik tillgång till information om läkemedel. Genom Sil kan regioner dela med sig av källor de utvecklat till andra regioner. Ett exempel är källan ePed, som började utvecklas av Sachsska- och Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2005 men som idag är integrerad i de flesta vårdinformationssystem genom Sil.
...
I verkligheten är det inte ett alternativ för många regioner att integrera en ny källa till en kostnad på 3 000 000, utan det är mer sannolikt att regionen inte skulle göra integrationen alls, vilket innebär en mycket större alternativkostnad än 3 000 000 då det minskar tillgången till aktuell och kvalitetssäkrad information om läkemedel i vården.
10 regioner går ihop för att ta in en källa själva | ||
Utveckling av källan - exempelvis API | 2 800 000 kr (engångskostnad), som kanske kan delas på om fler regioner vill använda källan: 2 800 000 / 10 = 280 000 per region om 10 region delar på kostnaden. (Ta bort 500 000 för kommunikation - 250 000 istället) | |
Anpassningar av egna system och gränssnittför att producera läkemedelsdatabasen och ett API | 2 700 000 kr (engångskostnad) som varje region måste stå för | |
Kostnad för en region att ta in källan själv om 10 regioner delar på den | 280 000 + 2 700 000 = 2 980 000 kr | |
10 regioner går ihop för att ta in en källa via Sil | ||
Kostnad för en region att ta in källan via Sil om 10 regioner delar på den | 2 700 000 + 2 800 000 = 5 500 000 kr (engångskostnad). 5 500 000 / 10 = 550 000 kr / region om 10 regioner delar på kostnaden. Kostnad för en region | |
Resultat | ||
Kostnader regionen undviker genom att ta in källan via | SIl Sil om 10 regioner | delar på den280 000 + 2 700 000 = 2 980 000 kr |
Kostnader regionen undviker genom att ta in källan via Sil | 2 430 000 | |
gör det, istället för att gå ihop 10 stycken och ta in den själva | 2 430 000 | |
Istället kanske man inte skulle göra detta som region utan överlåta till till journalsystemet att ta in informationen - som sedan skulle öka sitt pris gentemot regionen. Men även då skulle det ändå bli höga kostnader, eftersom det finns många journalsystem - och idag har varje region åtminstone 5 system som skickar recept, och varje system skulle behöva göra samma sak i så fall. Så det går inte bara att ge det i uppdrag till ett system. | ||
Högre kvalitet i källorna. Som räkneexemplet ovan visar så blir kostnaderna för att dela utveckling mellan regioner lägre med hjälp av Sil. När fler källor används nationellt, blir det också möjligt för fler att bidra till källans utveckling och innehåll och utveckling. Det ökar kvaliteten på källorna, jämfört med om de hade fortsatt utvecklas och användas av en enskild region.
...
Den nyttan är svårt att uppnå utan Sil eller en organisering av releaser som liknar den som Sil gör idag. Om endast en region anslöt direkt mot källan de kanske kunna anpassa sina releaser till källans och snabbt kunna föra ut förbättringar till vårdpersonalen. Men om många eller alla regioner skulle integrera direkt mot källorna istället för via Sil, skulle det trots avstämningar vara svårt att synkronisera releaserna på det sätt som Sil gör idag, eftersom regionerna skulle behöva synkronisera releaseplanering dels med källägarna, och dels med varandra. Möjligtvis skulle regioner med samma huvudsystem kunna synkronisera sig - men det skulle vara svårt att uppnå den jämlikhet i tillgång till information som Sil bidrar med.
Tillgång alla Sils källor. Tillgång till alla källor utan extra kostnad..
Risker och eventuella negativa effekter
...