Sil - hämta information via Sil eller direkt från källägaren
Hitta på sidan
Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Sil används bland annat av läkare och andra förskrivare som beslutsstöd, och för att skapa e-recept.
När en region vill tillhandahålla information om läkemedel till hälso- och sjukvårdspersonal, kan den själv hämta information från källägaren och kvalitetssäkra den, eller så kan den hämta informationen från Sils server (se hur det går till på bilden nedan). Den här nyttokalkylen jämför nyttor och kostnader mellan de två alternativen.
Metod
Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför två alternativa scenarier. Syftet med scenarierna som valts är att uppskatta storleken på nyttan i att använda Sil jämfört med att inte göra det. Därför utgår scenarierna från ett fiktivt fall där en region står inför beslutat att börja använda källor om läkemedel i vården med hjälp av Sil, eller att göra det på egen hand.
Scenarierna är inte realistiska eftersom alla regioner redan använder många källor var i vården, både via Sil eller på egen hand och redan har tagit kostnaderna förknippade med det. Men de fiktiva scenarierna behövs för att uppskatta nyttan för regionerna i att samarbeta kring information om läkemedel jämfört med att var och en behöver göra arbetet själv. De två scenarierna vi använder är:
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor via Sil 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Sörmlands rekommenderade lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO) . År 2025 tar Sil in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, som regionen också väljer att integrera i sitt vårdinformationssystem.
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor själv 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Sörmlands rekommenderade lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO). År 2025 tar regionen in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, och det gör de själva. Regionen bygger även de verktyg som behövs för att kvalitetssäkra informationen och för att administrera sin rekommenderade lista.
Perspektiv. Kalkylen utgår från regionens perspektiv och inkluderar nyttor och kostnader med integration av källor i vårdinformationssystemen. Nyttor och kostnader för andra intressenter än regionen är inte inräknade i kalkylen. Nyttor och kostnader med att använda Sil i vården är inte inräknade - se https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/OINK/pages/2616492104 för en sådan kalkyl.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Finansiell nytta. Alla nyttorna i kalkylen presenteras som finansiella nyttor. Det innebär att nyttorna består av minskade kostnader som skulle gå att följa upp i budgeten. Nyttorna kategoriserar som finansiella efter som de bedöms vara utgifter som regionen annars hade behövt ta om den inte hämtat information via Sil.
Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen har arbetats fram under våren och hösten 2021 av Sils förvaltning på Inera, utifrån Ineras modell för nyttokalkyler.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
Undviker kostnader för kvalitetssäkring. Information om läkemedel är snabbrörlig. Nya läkemedel tillkommer, gamla läkemedel tas bort, och kunskapen om läkemedel och hur de bör användas uppdateras hela tiden. För att alltid ha den senaste informationen, hämtar Sil in alla källor på nytt varje vecka, och bygger upp en ny databas för regionerna att hämta information från. Detta görs varje vecka, året om.
Innan databasen publiceras, granskar och kvalitetssäkrar specialistkompetens i Sils förvaltning all information från alla källor med stöd från specialutvecklade verktyg. Sil granskar innehåll, struktur, söker efter fel och kontrollerar att all information är samstämmig i de olika källorna.
Om en region istället ansluter till en källa direkt via källägaren, behöver regionen göra ett likvärdigt arbete. Sil har kartlagt kostnaderna som Sil har för kvalitetssäkring, och antagandet i kalkylen är att regionen undviker att själv bära motsvarande kostnader när den integrerar källan via Sil. Sil har identifierat följande kostnader:
Utveckling av verktyg för kvalitetssäkring för 5 källor (fyra inledningsvis) | 6 - 7000 timmar (engångskostnad) |
Förvaltning och utveckling av verktyget för kvalitetssäkring | Minst 500 timmar / år |
Löpande kvalitetssäkring. Detta görs varje vecka | 8 timmar / vecka, alla årets veckor |
Löpande tekniskt arbete kopplat till kvalitetssäkring | 4 timmar / vecka, alla årets veckor |
Sil har också identifierat följande kostnader kopplade till kvalitetssäkring, som inte räknats in i kalkylen:
Bygga upp kompetens för kvalitetssäkring - det tar tid att lära sig och sätta bra rutiner
I vissa fall krävs fler än en produktion, och då ökar kostnaderna
Undviker löpande kostnader för omvärldsbevakning. Sil omvärldsbevakar och har ständigt aktuell kunskap om källorna för att vara förberedda på förändringar och uppdateringar i befintliga källor. Sil följer också och har dialog med presumtiva nya källor. Om en region istället ansluter direkt via källägaren, bedömer Sil att den skulle behöva göra ett likvärdigt arbete.
Omvärldsbevakning för 4 källor | 1 timme / vecka, utom 2 månader under sommaren |
Ta emot och sammanställa information från källägarna om förändringar | 1 timme / vecka, utom 2 månader under sommaren |
Undviker kostnader för att anpassa system till källornas förändringar. Källorna gör löpande uppdateringar och releaser av sin teknik, vilka innebär att Sil behöver göra anpassningar i sina system.
Sils kostnader för att anpassa sina system till källornas förändringar består dels av regelbundna avstämningar med källägare vilket bidrar till att Sil är väl förberedda inför förändringarna, vilket minskar risken för fel och för kostnaderna för att rätta till dem. Om regionerna istället skulle integrera direkt mot källan, tror Sil att de skulle behöva liknande avstämningar för att undvika fel.
Sil kan göra många anpassningar i sina system utan att det påverkar regionerna. På så sätt kan anpassningarna göras endast en gång i Sil. Om regionerna istället skulle ha integrerat direkt mot källan, skulle varje region behöva göra likvärdiga anpassningar i sina system.
Sil gör årliga Sil SOAP API-releaser för att få ut ny information från befintliga källor och få med nya källor. Om regionerna skulle hämta informationen själva direkt från källan skulle de behöva göra en likvärdig uppdatering av sitt API.
Regelbundna avstämningar med källägare för 4 källor | 1 timme / vecka utom 2 månader under sommaren |
Anpassa systemen till källornas förändringar för 4 källor. Detta har kostnader i form av mötestid, planering, byggande av ny databas och tester, som kräver både teknik- och verksamhetsresurser. | 1000 timmar / anpassning. Uppskattningen baseras på att VARA är en av källorna som kräver anpassningar varje år. |
Årlig release Sil SOAP API | 750 timmar / år |
Undviker kostnader för eget verktyg för rekommenderade listor. I Sil ingår källan Rekommenderade läkemedel, som innehåller listor med vilka läkemedel den lokala läkemedelskommittén rekommenderar i varje region. Regionerna skapar listorna med hjälp av ett verktyg som Sil tillhandahåller, RekOrd. Sil förvaltar verktyget och kvalitetssäkrar samtliga listor, och kontaktar läkemedelskommittéerna om något blivit fel. Om en region inte skulle använda RekOrd, skulle den behöva bygga ett likvärdigt verktyg för att hantera sina listor, samt lägga tid på att kvalitetssäkra sin lista varje vecka.
Bygga en enklare lösning likvärdig Rekord | 1 000 timmar, engångskostnad |
Kvalitetssäkra listan | 1 timme / vecka, alla årets veckor |
Undviker kostnader för avtal. För varje ny källa i Sil upprättar Inera ett avtal med källägare, som sedan revideras i genomsnitt vart femte år. Om regionen integrerar källan direkt från källägaren behöver regionen upprätta och revidera avtalen själv.
Upprätta ett avtal med källägaren | 320 timmar, engångskostnad |
Revidera avtalet | 120 timmar, vart femte år. |
Undviker kostnader för support. Inera tillhandahåller support för alla Sils källor och tjänster, så att kunder kan kontakta Ineras kundservice oavsett vilken källa eller tjänst de behöver hjälp med.
Support | Supporten för Sil kostar 50 000 kr/år, men en region skulle kanske kunna upprätthålla en support för 25 000 kr / år. |
Kostnad för ärenden | Sil har 2 timmar / ärende och 150 ärenden per år. En region skulle kanske ha färre ärenden - säg 150 / 4 källor = 38 ärenden per år. Med 2 timmar per ärende blir det 76 timmar per år. |
Undviker kostnader för NMI-hantering. Sil klassas som ett nationellt medicinskt informationssystem (NMI) vilket innebär att det behöver anpassas enligt ett nationellt regelverk. Sil tar hand om alla NMI-frågor. Det innebär att Sil anmäler sin databas och sitt SOAP API till Läkemedelsverket och tar fram den dokumentation som behövs. Sil hanterar även NMI-ärenden som kommer in. Om regionerna integrerade direkt till källan, skulle de behöva göra ett likvärdigt arbete.
Anmälan av systemet till Läkemedelsverket. Teknisk dokumentation för systemet samt dokumentation för 4 källor. | 320 timmar (engångskostnad) |
Lägga till en källa | 80 timmar / källa (engångskostnad) |
Årliga revisioner för teknik och 4 källor | 40 timmar / källa och år (kanske är mer) |
Utöver kostnaderna ovan finns också kostnader för att hantera NMI-ärenden, men de bedömdes så små att de inte togs med (11-16 timmar per region och år).
Möjlig framtida nytta - undvika kostnader för drift. Idag driftar regioner och system egna Sil-servrar, med ett Sil SOAP API. Man läser in databaserna från Sils server, dagligen eller på veckobasis. Sil tittar just nu på möjligheten att ha en central drift av en Sil-server, vilket eventuellt skulle minska driftskostnaderna för regionerna. Regionerna skulle inte heller behöva ta hänsyn till och förvalta kunskap om de teknologier som Sil är byggt med, utan skulle bara behöva ha kännedom om gränssnittet mot tjänsten. | |
|---|---|
Sätta upp en Sil-server | 500 000 (engångskostnad) |
Kompetens kring teknik och databaser | ? |
Licenskostnader för produkter som behövs för Sils databas (Microsoft SWL server) | ? |
Löpande drift | 300 timmar / år |
Driftorganisation för att hantera incidenter | ? |
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen
Mer jämlik tillgång till information om läkemedel. Genom Sil kan regioner dela med sig av källor de utvecklat till andra regioner. Ett exempel är källan ePed, som började utvecklas av Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2005 men som idag är integrerad i de flesta vårdinformationssystem genom Sil.
Om regionernas källägare inte använde Sil för att dela med sig av vad de utvecklat, skulle de kunna komma överens och skriva avtal bilateralt, och integrera direkt mot varandras källor. Dock skulle kostnaderna sannolikt vara högre, eftersom varje region skulle behöva stå för kostnaderna för anpassning av sina system till källan - och eventuellt också för delar av kostnaderna för att utveckla källan. Dessutom skulle kostnaden för en källa antagligen vara högre, då färre regioner skulle dela på det.
Räkneexemplet nedan utgår från de kostnader som identifierats med att ta in Blandbarhetsdatabasen i Sil. I exemplet antas att 10 regioner skulle vara med och finansiera utvecklingen hos källan. Om en region integrerade direkt mot källan, skulle kostnaden ligga på nästan 3 000 000 kr, jämfört med 550 000 kr om regionen gjorde det via Sil.
Räkneexemplet används inte i nyttokalkylen eftersom många regioner inte skulle ha råd att hämta in nya källor till en kostnad på 3 000 000 kr. Några alternativa scenarier är att regionerna skulle:
överlåta till vårdinformationssystemen att ta in informationen - som sedan skulle öka sina priser gentemot regionen. Även då skulle det bli höga kostnader, eftersom det finns många vårdinformationssystemen - idag har varje region åtminstone 5 system som skickar recept, och varje system skulle behöva göra samma arbete.
inte ta in källan alls. Regionen skulle då undvika kostnader för att ta in källor om läkemedel, men minska tillgången till aktuell och kvalitetssäkrad information om läkemedel i vården, med ökade risker för sämre läkemedelsbehandling och patientlidande med höjda kostnader som följd.
Scenario 1: 10 regioner går ihop för att ta in en källa tillsammans (men inte via Sil) | |
Utveckling av källan - exempelvis API | 2 300 000 kr (engångskostnad som regionerna kan dela på) 2 300 000 / 10 = 230 000 kr (engångskostnad för varje region) |
Anpassningar av egna system för att producera läkemedelsdatabasen och API | 2 700 000 kr (engångskostnad för varje region) |
Summa | 230 000 + 2 700 000 = 2 930 000 kr (engångskostnad per region) |
Scenario 2: 10 regioner går ihop för att ta in en källa via Sil | |
Utveckling av källan - exempelvis API inklusive kostnader för kommunikation (500 000) | 2 800 000 kr (engångskostnad för Sil) |
Anpassningar av Sils system för att producera läkemedelsdatabasen och API | 2 700 000 kr (engångskostnad för Sil) |
Summa | 5 500 000 kr (engångskostnad för Sil) |
Kostnad per region | 5 500 000 / 10 = 550 000 (engångskostnad per region) |
Resultat | |
Kostnader regionen undviker genom att ta in källan via Sil om 10 regioner gör det, istället för att gå ihop 10 stycken och ta in den själva | 2 930 000 - 550 000 = 2 380 000 (engångskostnad som varje region undviker)
|
Jämlik tillgång till de mest aktuella versionerna. Sil har regelbundna avstämningar med alla källägare för att synkronisera källägarnas releaseplaner så att de är väl anpassade till Sils releaseplan. Det gör att det finns en förutsägbarhet för alla aktörer som är involverade i arbetet med läkemedelsinformation. Både källägare och regioner vet när Sils releaser kommer och anpassar sig till dem. Det gör att hälso- och sjukvårdspersonalen kan ta del av förbättringarna så snabbt som möjligt, och tillgången till förbättringarna blir jämn i hela Sverige.
Den nyttan är svårt att uppnå utan Sil eller en organisering av releaser som liknar den som Sil gör idag. Om endast en region anslöt direkt mot källan skulle de kanske kunna anpassa sina releaser till källans och snabbt kunna föra ut förbättringar till hälso- och sjukvårdspersonalen. Men om många eller alla regioner skulle integrera direkt mot källorna istället för via Sil, skulle det trots avstämningar vara svårt att synkronisera releaserna på det sätt som Sil gör idag, eftersom regionerna skulle behöva synkronisera releaseplanering dels med källägarna, och dels med varandra. Möjligtvis skulle regioner med samma huvudsystem kunna synkronisera sig - men det skulle vara svårt att uppnå den jämlikhet i tillgång till information som Sil bidrar med.
Högre kvalitet i källorna. Som räkneexemplet ovan visar så blir kostnaderna för att dela utveckling mellan regioner lägre med hjälp av Sil. När fler källor används nationellt, blir det också möjligt för fler att bidra till källans utveckling och innehåll och utveckling. Det ökar kvaliteten på källorna, jämfört med om de hade fortsatt utvecklas och användas av en enskild region.
Risker och eventuella negativa effekter
Sil har identifierat följande risker med att hämta via Sil:
Kan ta längre tid att ta in en källa, eftersom Sil har release-cykler och tar in flera källor samtidigt. En region kan välja att ta in en källa direkt och det kan gå fortare.
Regionen kan inte fatta beslut om nya källor på egen hand utan är beroende av andra regioners beslut om införande.
Regionen blir bunden till Sils teknikval. Om regionens vårdinformationssystem skulle fungera bättre med en annan teknik finns ingen möjlighet att byta utan att Sil gör en teknikförändring. Det behöver göras i dialog med alla regioner.
Kostnader
I kostnader ingår de kostnader regionen skulle ha för att hämta information via Sil. Kostnaden består av en engångskostnad för uppstart, och en årlig kostnad för hela Sils leverans. Den årliga kostnaden beräknas utifrån antalet invånare i regionen. Kostnaden ökas med två procent årligen i kalkylen.
Kostnad för Sil för en region i Sörmlands storlek | 1 074 093 kr per år med 2 % höjning varje år (enligt avsiktsförklaringens prislista 2021). |
Uppstart Sil | 15 300 kr (engångskostnad) |
Resultat från kalkylen
Nyttor som inte värderats i pengar
Mer jämlik tillgång till information om läkemedel
Högre kvalitet i källorna
Jämlik tillgång till de mest aktuella versionerna
Osäkerhetsanalys
Ingen osäkerhetsanalys har gjorts.
Styrkor och svagheter
Kalkylens styrka är att den har relativt säkra uppskattningar över vad det skulle kosta en region att själv hämta och kvalitetssäkra information från källägare, eftersom Sils förvaltning har en god uppfattning om vilket arbete som krävs.
Slutsatser
Kalkylen visar att en region i Sörmlands storlek får en nytta som överstiger kostnaderna genom att använda Sil för att hämta och kvalitetssäkra information om läkemedel. Den största nyttan är att regionen inte behöva utveckla verktyg för kvalitetssäkring, och därefter att den kan undvika kostnaderna för att uppdatera verktygen när källorna förändras.
Bilagor
Nyttokalkylen i excel
