Sil - använda information om läkemedel i vårdinformationssystemet
Hitta på sidan
Bakgrund
Det är vanligt med felaktig användning av läkemedel, vilket orsakar biverkningar hos patienterna.
För att stödja hälso- och sjukvårdspersonal i förskrivning, ordination, administration och genomgångar av läkemedel finns olika beslutsstöd med den senaste och mest aktuella kunskapen.
Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, är ett beslutsstöd som innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor.
Syfte med nyttokalkylen
Idag har olika regioner tagit in olika källor från Sil i sina vårdinformationssystem. Det är för att regionerna har olika förutsättningar för att anpassa sina vårdinformationssystem till källorna och för att de gör olika prioriteringar. Det är upp till varje region att prioritera vilka anpassningar de investerar i.
Varje källa som en region tar in i sitt vårdinformationssystem förväntas bidra med nytta, men för också med sig kostnader. Därför behöver regioner bedöma nyttornas storlek i förhållande till kostnaderna. Den här nyttokalkylen tittar på nyttor och kostnader med att använda information om läkemedel i vården, jämfört med att inte göra det.
Metod
Perspektiv. Som ett exempel utgår kalkylen från en fiktiv region i Sörmlands storlek. Kalkylen omfattar nyttor och kostnader för regionen, staten samt för invånare i regionen.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att nyttor och kostnader värderas i pengar. Nyttor och kostnader som av olika skäl inte värderats i pengar, beskrivs också i texten.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. Kalkylen har två nyttokategorier. Finansiella nyttor är nyttor som realiseras i pengar, i form av besparingar eller intäkter. Omfördelningsnyttor är nyttor som värderas i pengar i kalkylen men som realiseras och mäts på något annat sätt. Till exempel är frigjord tid en omfördelningsnytta när den inte används för att minska personalkostnader, utan istället omfördelas så att personaler kan göra andra saker än de gjorde tidigare.
Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
Så togs kalkylen fram. Kalkylen har tagit fram av Sils förvaltning på Inera under 2021 och 2022. Under 2022 presenteras och förbättras kalkylen i samarbete med regioner.
Alternativen som jämförs
Nyttokalkylen jämför två fiktiva scenarier:
Hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till, och använder, information från källor om läkemedel via sina vårdinformationssystem .
Hälso- och sjukvårdspersonal har inte tillgång till information om läkemedel via vårdinformationssystem. För att försäkra sig om att patienten får rätt läkemedelsbehandling behöver de istället söka information i flera olika källor.
Nyttoanalys
Effektkedja
Effektkedjan ligger till grund för beskrivningarna av nyttor och kostnader.
Om biverkningar och beslutsstödens roll
Vad är en biverkning? En biverkning är en ogynnsam och oavsedd reaktion på läkemedel. Den kan vara väntad utifrån dos och farmakologisk verkningsmekanism, men det finns också oväntade biverkningar.
Hur många drabbas av biverkningar från läkemedel? Det finns flera studier som försöker ta reda på hur vanligt det är med biverkningar från läkemedel. I en svensk studie baserad på data från 2008 fann man att förekomsten av biverkningar hos befolkningen var 12 % (95% CI 11,1-12,9%).
Hur många biverkningar går att undvika? Biverkningar som orsakas av fel i läkemedelshanteringen anses vara möjliga att förebygga (Socialstyrelsen). I studien återfanns undvikbara biverkningar i 5,6 % (95% CI 5,0-6,2%) av befolkningen. Det innebär att 47 % av befolkningen som drabbas av biverkningar drabbas av biverkningar som hade gått att undvika (5.6 % undvikbara biverkningar / 12 % biverkningar = 47 %).
Vad har biverkningarna för effekter och kostnader? Biverkningar kan orsaka lidande eller dödlighet för de individer som drabbas. Därutöver orsakar de kostnader i form av ökad vårdkonsumtion, men också i form av produktionsbortfall i samhället när personer inte kan arbeta på grund av biverkningarna. I nyttokalkylen gör vi antaganden om kostnader baserade på en svensk studie som kartlagt biverkningarnas kostnader.
Hur skulle användande av beslutsstöden i Sil bidra till att minska biverkningarna? När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, förväntar vi oss att sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter ökar. Då får färre patienter får biverkningar från läkemedel. Sil är också ett stöd vid iordningställande och administration av läkemedel, eftersom sjuksköterskan inte behöver leta efter instruktioner eller räkna ut dosering själv. Det minskar också biverkningarna.
Vad vet vi om Sils förmåga att minska biverkningar? Det behövs mer forskning om i vilken utsträckning beslutsstöd om läkemedel bidrar till att minska biverkningar. Vissa studier stödjer hypotesen. En finsk studie från 2021 fann att om beslutsstöd användes vid läkemedelsgenomgångar för patienter över 65 med hemsjukvård, minskade biverkningarna signifikant jämfört med vanlig vård. Men det finns också studier som inte hittat någon signifikant skillnad i biverkningar när beslutsstöd har införts, och som dessutom varnar för att införanden kan medföra negativa effekter, om det exempelvis har för många varningar som tröttar ut personalen så att de kanske missar något väsentligt.
Vad vet vi om hur mycket Sil används? Det behövs bättre statistik över hur mycket källorna i Sil används av vårdpersonalen. Idag är det svårt att följa användningen eftersom varje källa är integrerad i de olika vårdinformationssystemen. Det krävs därför att vårdinformationssystemet mäter användningen, vilket inte är så vanligt. Statistik om användningen skulle kunna ge en indikation om nyttan som Sil skapar. Om användningen är låg är nyttan låg, men om användningen är hög finns goda chanser att nyttan också är stor (även om det inte nödvändigtvis är så).
Antaganden i kalkylen
Följande är några viktiga antaganden som ligger till grund för kalkylen. För alla antaganden och beräkningar, ladda hem excelkalkylen längst ner på sidan.
47 % av befolkningen som drabbas av biverkningar drabbas av undvikbara biverkningar. Detta beräknas utifrån resultat i Hakkarainen et al.
8,5 % av befolkningen drabbas av biverkningar som är så allvarliga att de behöver uppsöka vård. Detta baseras på Nathaelsson et al.
Andelen personer som drabbas av undvikbara biverkningar (47%) är lika stor i gruppen som behöver vård på grund av sina biverkningar som i gruppen alla som drabbas av biverkningar. Detta är ett antagande.
Eftersom det saknas underlag om i vilken utsträckning användningen av Sil bidrar till att minska biverkningarna gör vi ett - helt grundlöst - antagande att Sil kanske kan bidra till att minska 30 % av de biverkningar som går att undvika.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
Frigjorda resurser i vården genom minskat behov av vård orsakad av biverkningar. Användningen av Sil kan bidra till att undvika biverkningar och därmed vårdkonsumtionen på grund av biverkningar. Kostnader kan undvikas i slutenvård, öppenvård och primärvård. Kostnaderna fördelas mellan regioner och invånare.
Minskade kostnader för läkemedel. Biverkningar kan orsaka en ökad läkemedelsanvändning som också medför kostnader. Kostnaderna fördelas mellan staten, regionen och invånare.
Minskat produktionsbortfall på grund av vård orsakad av biverkningar. Under tiden invånare får vård för biverkningar kan de inte arbeta. Det innebär ett produktionsbortfall i samhället vars värde kan representeras av minskad inkomst för arbetsgivare och arbetstagare. När biverkningarna minskar minskar också produktionsbortfallet.
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen
Minskat produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro orsakad av biverkningar. När invånare inte kan arbeta på grund av biverkningar får samhället ett produktionsbortfall, vars värde kan representeras av minskad inkomst för arbetsgivare och arbetstagare. När biverkningarna minskar minskar också produktionsbortfallet.
Bättre hälsa. När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel. Därmed minskar patienternas ohälsa på grund av biverkningar, så att de kan må bättre än de skulle ha gjort med felaktiga läkemedel eller doser, och undviker att dö på grund av biverkningar.
Minskad dödlighet. När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel. Därmed minskar patienternas ohälsa på grund av biverkningar, så att de kan må bättre än de skulle ha gjort med felaktiga läkemedel eller doser - och för vissa kan det innebära att de inte bara undviker lidande utan också död.
Ökad trygghet för förskrivare och personal som iordningsställer och administrerar läkemedel. För vårdpersonal som arbetar med läkemedel bidrar Sil till en ökad trygghet i arbetet, eftersom de kan känna sig säkra på att ordination, iordningsställande och administration av läkemedel blir rätt.
Frigjord tid för förskrivare och personer som iordningsställer och administrerar läkemedel. Att använda Sil kan frigöra tid för personal i vården och andra ställen där läkemedel administreras, på flera sätt:
Vid förskrivningstillfället - med Sil som beslutsstöd har förskrivare information om läkemedlet samlad på ett ställe. Det kan spara tid jämfört med att förskrivarna skulle söka efter informationen på egen hand i andra källor. Samtidigt kan Sil ibland tillhandahålla information som förskrivarna kanske inte skulle ha upptäckt om de hade sökt informationen utanför Sil. Det skulle kunna innebära att Sil kräver mer tid, men också ge en högre patientsäkerhet.
Vid iordningsställande och administration av läkemedel - i många fall är Sil inte bara ett beslutsstöd för förskrivare, utan också för iordningsställande och administration av läkemedel. När läkemedlet har ordinerats behöver sjuksköterskan därför inte leta efter instruktioner eller räkna ut dosering själv, vilket sparar tid.
Jämlik vård. När Sil används av vårdpersonal ökar jämlikheten i vården, eftersom fler patienter i högre utsträckning får läkemedel enligt kunskap som är kvalitetssäkrad, aktuell och anpassad efter deras behov. Läkemedelsbehandlingen i Sverige blir mindre personberoende och mindre påverkad av oskäliga regionala eller kommunala skillnader.
Kostnader
Kostnaderna för att vårdpersonal i en region i Sörmlands storlek ska få tillgång till information från Sil i vårdinformationssystemet omfattar:
Anpassning av vårdinformationssystem för varje källa (engångskostnad). För varje källa som används behöver regionen göra en anpassning av vårdinformationssystemet. Anpassningen består av att sätta sig in i Sils gränssnitssbeskrivning, skapa design, utveckla integrationerna, testa, och rulla ut. Vi antar att respektive anpassning kostar i snitt 700 000 kronor, även om kostnaden sannolikt varierar stort. Därutöver tillkommer en kostnad för godkännande hos E-hälsomyndigheten, som är en engångskostnad.
Om regionen har flera vårdinformationssystem behöver anpassningen göras för varje system. I kalkylen antar vi att regionen anpassar två av sina system, och att det skulle täcka in majoriteten av regionens läkemedelsanvändning även om det sannolikt finns fler system som skulle kunna anpassas.
Vi antar också att regionen väljer att ta in fyra källor från Sil, så att den behöver göra fyra anpassningar per system. Så 2 system * 4 anpassningar = 8 anpassningar totalt à 700 000 kronor styck = 5 600 000 kronor. Dock kan regioner som använder samma vårdinformationssystem sannolikt dela på kostnaden. I kalkylen antar vi att 6 regioner delar på kostnaden, baserat på att Sörmland tillsammans med 5 andra regioner har använt NCS Cross som system. 5 600 000 kronor / 6 = 930 000 kronor.
Anpassa system vid årlig Sil-release (årlig kostnad). Varje år kommer en ny release av Sil som kräver anpassningar hos regionerna. I kalkylen antas den kostnaden vara 275 000 kronor, även om den sannolikt ser olika ut beroende på regionens förutsättningar.
Årlig kostnad för Sil. Regionerna betalar årligen en kostnad till Inera för förvaltningen av Sil. Kostnaden delas solidariskt mellan regionerna vilket innebär att regionerna betalar en viss summa per invånare, oavsett hur mycket de använder tjänsten.
Drift av egen server med SOAP API. Regionerna driftar egna servrar med SOAP API, vilket innebär en löpande verksamhetskostnad.
Utbildning av vårdpersonal. Utbildning i användningen av källorna kan vara nödvändig för att nyttorna ska uppstå. Annars finns risk för låg användning och utebliven nytta. Sils förvaltning har antagit att alla läkare och sjuksköterskor i regionen utbildas i 60 minuter under de två första åren. Därefter görs ingen vidare utbildning av vårdpersonalen.
Kostnader som inte värderats i pengar
Mer tidskrävande vid förskrivning. Det kan ta extra tid för förskrivare och tillgodogöra sig information från Sil, jämfört med att inte göra det.
Risker och hinder
Risk för patientsäkerheten om systemen har bristande användarvänlighet. Om informationen inte visas upp på ett användbart sätt i vårdinformationssystemet, kan nya former av säkerhetsrisker uppstå. Några exempel från en studie är :
“Alert fatigue” - för många notiser på skärmen gör att hälso- och sjukvårdpersonalen missar viktig information.
Förvirrande presentation eller inflexibelt system riskerar att ökar förskrivningsfel.
När systemet uppdateras måste hälso- och sjukvårdpersonalenen lära sig nya rutiner.
Nyttokalkyl
Resultat
Kalkylen visar en stor nytta i förhållande till kostnaderna, där den största är omfördelningsnytta.
Osäkerhetsanalys
I osäkerhetsanalysen har vi främst testat olika värden för Sils förmåga att minska biverkningar, från 30 % av alla biverkningar som går att undvika (troligt värde) till 10 % (minsta) och 50 % (högsta).
Styrkor och svagheter
En styrka är att kalkylen baseras på omfattande studier om hur vanligt det är med biverkningar och vilka som går att förebygga, samt vad de kostar.
Vi vet lite om Sils faktiska förmåga att bidra till att minska dem.
Slutsatser
Kalkylen visar en stor nytta i förhållande till kostnaderna, men osäkerheten är stor på grund av bristen på forskning om Sils effekter.
Bilagor
Nyttokalkylen i excel
