Sammanfattning Bakgrund: Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Sil används bland annat av läkare och andra förskrivare som beslutsstöd, och för att skapa e-recept. Jämförelsealternativ: Kalkylen jämför två fiktiva scenarier:
Perspektiv: Regionens. Nyttor: Om regionen hämtar information via Sil istället för direkt från källan förväntas den:
Kostnader:
Resultat:  Styrkor och svagheter: Kalkylen fokuserar på nytta i form av undvikna kostnader. Kostnaderna som undviks har uppskattats av Sils förvaltning vilket sannolikt ger en hög säkerhet eftersom Sil förvaltningen har god uppfattning om arbetet som krävs. |
|---|
...
När en region vill tillhandahålla information om läkemedel till vårdpersonalenhälso- och sjukvårdspersonal, kan den själv hämta information från källägaren och kvalitetssäkra den, eller så kan den hämta informationen från Sils server (se hur det går till på bilden nedan). Den här nyttokalkylen jämför nyttor och kostnader mellan de två alternativen.
...
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor via Sil 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekommenderad Sörmlands rekommenderade lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO) . År 2025 tar Sil in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, som regionen också väljer att integrera i sitt vårdinformationssystem.
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor själv 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Rekord Sörmlands rekommenderade lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO). År 2025 tar regionen in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, och det gör de själva. Regionen bygger även de verktyg som behövs för att kvalitetssäkra informationen och för att administrera sin rekommenderade lista.
Perspektiv. Kalkylen utgår från regionens perspektiv och inkluderar nyttor och kostnader med integration av källor i vårdinformationssystemen. Nyttor och kostnader för andra intressenter än regionen är inte inräknade i kalkylen. Nyttor och kostnader med att använda Sil i vården är inte inräknade - se Nyttokalkyl - Dataunderlag kalkyl användning av Sil för en sådan kalkyl.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.
...
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen inte enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.
...
Undviker löpande kostnader för omvärldsbevakning. Sil omvärldsbevakar och har ständigt aktuell kunskap om källorna för att vara förberedda på förändringar och uppdateringar i befintliga källor. Sil följer också och har dialog med presumtiva nya källor. Om en region istället ansluter direkt via källägaren, bedömer Sil att den skulle behöva göra ett likvärdigt arbete.
...
Regelbundna avstämningar med källägare för 4 källor | 1 timme / vecka utom 2 månader under sommaren |
Anpassa systemen till källornas förändringar för 4 källor. Detta har kostnader i form av mötestid, planering, byggande av ny databas och tester, som kräver både teknik- och verksamhetsresurser. | 1000 timmar / anpassning. Uppskattningen baseras på att VARA är en av källorna som kräver anpassningar varje år. |
...
Undviker kostnader för eget verktyg för rekommenderade listor. I Sil ingår källan Rekommenderade läkemedel, som innehåller listor med vilka läkemedel den lokala läkemedelskommittén rekommenderar i varje region. Regionerna skapar listorna med hjälp av ett verktyg som Sil tillhandahåller, RekOrd. Sil förvaltar verktyget och kvalitetssäkrar samtliga listor, och kontaktar läkemedelskommittéerna om något blivit fel. Om en region inte skulle använda RekOrd, skulle den behöva bygga ett likvärdigt verktyg för att hantera sina listor, samt lägga tid på att kvalitetssäkra sin lista varje vecka.
...
Undviker kostnader för avtal. För varje ny källa i Sil upprättar Inera ett avtal med källägare, som sedan revideras i genomsnitt vart femte år. Om regionen integrerar källan direkt från källägaren behöver regionen upprätta och revidera avtalen själv.
...
Undviker kostnader för NMI-hantering. Sil klassas som ett nationellt medicinskt informationssystem (NMI) vilket innebär att det behöver anpassas enligt europeiska ett nationellt regelverk. Sil tar hand om alla NMI-frågor. Det innebär att Sil anmäler alla källor sin databas och sitt SOAP API till Läkemedelsverket och tar fram den dokumentation som behövs. Inera Sil hanterar även NMI-ärenden som kommer in. Om regionerna integrerade direkt till källan, skulle de behöva göra ett likvärdigt arbete.
...
Möjlig framtida nytta - undvika kostnader för drift. Idag driftar regioner och system egna Sil-servrar, som med ett Sil SOAP API. Man läser in databaserna från Sils server, dagligen eller på veckobasis. Inera Sil tittar just nu på möjligheten att ha en central drift av en Sil-server, vilket eventuellt skulle minska driftskostnaderna för regionerna. Regionerna skulle inte heller behöva ta hänsyn till och förvalta kunskap om de teknologier som Sil är byggt med, utan skulle bara behöva ha kännedom om gränssnittet mot tjänsten. | |
|---|---|
Sätta upp en Sil-server | 500 000 (engångskostnad) |
Kompetens kring teknik och databaser | ? |
Licenskostnader för produkter som behövs för Sils databas (Microsoft SWL server) | ? |
Löpande drift | 300 timmar |
Driftorganisation för att hantera incidenter | ? |
...
Mer jämlik tillgång till information om läkemedel. Genom Sil kan regioner dela med sig av källor de utvecklat till andra regioner. Ett exempel är källan ePed, som började utvecklas av Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2005 men som idag är integrerad i de flesta vårdinformationssystem genom Sil.
Om regionerna regionernas källägare inte använde Sil för att dela med sig av vad de utvecklat, skulle de kunna komma överens och skriva avtal bilateralt, och integrera direkt mot varandras källor. Dock skulle kostnaderna sannolikt vara högre, eftersom varje region skulle behöva stå för kostnaderna för anpassning av sina system till källan - och eventuellt också för delar av kostnaderna för att utveckla källan. Räkneexemplet Dessutom skulle kostnaden för en källa antagligen vara högre, då inte samtliga regioner väljer att integrera en källa men källägare säljer till självkostnadspris.
Räkneexemplet nedan utgår från de kostnader som identifierats med att ta in Blandbarhetsdatabasen i Sil. I exemplet antas att 10 regioner skulle vara med och finansiera utvecklingen hos källan. Om en region integrerade direkt mot källan, skulle kostnaden ligga på nästan 3 000 000 kr, jämfört med 550 000 kr om regionen gjorde det via Sil.
Räkneexemplet används inte i nyttokalkylen eftersom många regioner inte skulle ha råd att hämta in nya källor till en kostnad på 3 000 000 kr. Några alternativa scenarier är att regionerna skulle:
överlåta till till journalsystemen vårdinformationssystemen att ta in informationen - som sedan skulle öka sina priser gentemot regionen. Men även Även då skulle det ändå bli höga kostnader, eftersom det finns många journalsystem vårdinformationssystemen - och idag har varje region åtminstone 5 system som skickar recept, och varje system skulle behöva göra samma sak i så fall. Så det går inte bara att ge det i uppdrag till ett system. arbete.
inte ta in källan alls. Detta skulle innebära en större alternativ kostnad än 3 000 000, eftersom det skulle minska tillgången till aktuell och kvalitetssäkrad information om läkemedel i vården och påverka hälsa och vårdbehov hos befolkningen samt skapa en mer ojämlik vård i Sverige.
...
Jämlik tillgång till de mest aktuella versionerna. Sil har regelbundna avstämningar med alla källägare för att synkronisera källägarnas releaseplaner så att de är väl anpassade till Sils releaseplan. Det gör att det finns en förutsägbarhet för alla aktörer som är involverade i arbetet med läkemedelsinformation. Både källägare och regioner vet när Sils releaser kommer och anpassar sig till dem. Det gör att vårdpersonalen hälso- och sjukvårdspersonalen kan ta del av förbättringarna så snabbt som möjligt, och tillgången till förbättringarna blir jämn i hela Sverige.
Den nyttan är svårt att uppnå utan Sil eller en organisering av releaser som liknar den som Sil gör idag. Om endast en region anslöt direkt mot källan de kanske kunna anpassa sina releaser till källans och snabbt kunna föra ut förbättringar till vårdpersonalenhälso- och sjukvårdspersonalen. Men om många eller alla regioner skulle integrera direkt mot källorna istället för via Sil, skulle det trots avstämningar vara svårt att synkronisera releaserna på det sätt som Sil gör idag, eftersom regionerna skulle behöva synkronisera releaseplanering dels med källägarna, och dels med varandra. Möjligtvis skulle regioner med samma huvudsystem kunna synkronisera sig - men det skulle vara svårt att uppnå den jämlikhet i tillgång till information som Sil bidrar med.
...
Sil har identifierat följande risker med att integrera direkt mot en källa istället för via Sil:
…
Kostnader
pelvis
...
I kostnader ingår de kostnader regionen skulle ha för att hämta information via Sil. Kostnaden består av en engångskostnad för uppstart, och en årlig kostnad för hela Sils leverans. Den årliga kostnaden beräknas utifrån antalet invånare i regionen, med 2,91 kr per invånare. Kostnaden ökas med två procent årligen i kalkylen.
Kostnad för Sil för en region i Sörmlands storlek | 1 074 093 kr per år med 2 % höjning varje år. |
Uppstart Sil | 15 300 kr (engångskostnad) |
...