SammanfattningBakgrund: Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Sil används bland annat av läkare och andra förskrivare som beslutsstöd, och för att skapa e-recept. Jämförelsealternativ:
Nyttor: Som värderas i pengar:
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen
Kostnader:
Resultat:  Styrkor och svagheter:
|
|---|
Innehåll
| Innehållsförteckning | ||||
|---|---|---|---|---|
|
...
Det är vanligt med felaktig användning av läkemedel, vilket orsakar biverkningar hos patienterna. Studier tyder på på att användning av beslutsstöd minskar risken för felaktig användning av läkemedelFör att stödja hälso- och sjukvårdspersonal i förskrivning, ordination, administration och genomgångar av läkemedel finns olika beslutsstöd med den senaste och mest aktuella kunskapen. Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, är ett beslutsstöd som innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor.
Idag har olika regioner tagit in olika källor med information om läkemedel från Sil i sina vårdinformationssystem. Orsaken till variationen är att hälso- och sjukvårdspersonal får tillgång till informationen i Sil genom sitt vårdinformationssystem. För att vårdinformationssystemet ska kunna hämta och visa upp information från Sil behöver regionen anpassa det. Olika anpassningar behöver göras för varje källa som systemet ska kunna visa upp information frånDet är för att regionerna har olika förutsättningar för att anpassa sina vårdinformationssystem till källorna och för att de gör olika prioriteringar. Det är upp till varje region att prioritera vilka anpassningar de investerar i.
Eftersom varje källa förväntas föra med sig en nytta, också innebär en kostnad, Varje källa som en region tar in i sitt vårdinformationssystem förväntas bidra med nytta, men för också med sig kostnader. Därför behöver regioner bedöma nyttornas storlek i förhållande till kostnaderna. Den här nyttokalkylen tittar på nyttor och kostnader med att använda information om läkemedel i vården, jämfört med att inte göra det.
...
Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför två fiktiva scenarier:
Vårdpersonalen Hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till, och använder, information från källor om läkemedel via sina vårdinformationssystem .
Vårdpersonalen Hälso- och sjukvårdspersonal har inte tillgång till information om läkemedel via vårdinformationssystem. För att försäkra sig om att patienten får rätt läkemedelsbehandling behöver hälso- och sjukvårdpersonalen de istället söka information i flera olika källor.
Perspektiv. Som ett exempel utgår kalkylen från en fiktiv region i Sörmlands storlek. Kalkylen omfattar nyttor och kostnader för regionen, staten samt för invånare i regionen.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla Nyttor och kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som av olika skäl inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapporttexten.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
...
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De . Kalkylen har två nyttokategorier. Finansiella nyttor är nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De , i form av besparingar eller intäkter. Omfördelningsnyttor är nyttor som värderas i pengar i kalkylen , men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingårrealiseras och mäts på något annat sätt. Till exempel är frigjord tid en omfördelningsnytta när den inte används för att minska personalkostnader, utan istället omfördelas så att personaler kan göra andra saker än de gjorde tidigare.
Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
Så togs kalkylen fram. Kalkylen har tagit fram . Vilka intressenter var representerade i arbetet? Under vilken tidsperiod?
...
av Sils förvaltning på Inera under 2021 och 2022. Under 2022 presenteras och förbättras kalkylen i samarbete med regioner.
Om biverkningar och beslutsstödens roll
Vad är en biverkning? En biverkning är en ogynnsam och oavsedd reaktion på läkemedel. Den kan vara väntad utifrån dos och farmakologisk verkningsmekanism, men det finns också oväntade biverkningar.
Hur många drabbas av biverkningar från läkemedel? Enligt en svensk studie drabbas i snitt 8,5 % av den vuxna befolkningen av biverkningar som är så allvarliga att de behöver uppsöka vård (Natanaelsson et. al.Det finns flera studier som försöker ta reda på hur vanligt det är med biverkningar från läkemedel. I en svensk studie baserad på data från 2008 fann man att förekomsten av biverkningar hos befolkningen var 12 % (95% CI 11,1-12,9%).
Hur många drabbas av biverkningar från läkemedel, som hade gått att förebygga? Enligt en svensk studie går det att förebygga 65 % av biverkningarna som är så allvarliga att invånarna behöver uppsöka vård. (Hakkarainen et. al.).
Hur kan vi veta vad biverkningarna kostar för olika aktörer? I nyttokalkylen använder vi en studie över kostnaderna för biverkningarna. Studien har uppskattat kostnaderna för biverkningar för regioner, staten, patienter och för samhället (Natanaelsson et. al.).
På vilket sätt tror vi att Sil kan bidra till att minska biverkningarbiverkningar går att undvika? Biverkningar som orsakas av fel i läkemedelshanteringen anses vara möjliga att förebygga (Socialstyrelsen). I studien återfanns undvikbara biverkningar i 5,6 % (95% CI 5,0-6,2%) av befolkningen. Det innebär att 47 % av befolkningen som drabbas av biverkningar drabbas av biverkningar som hade gått att undvika (5.6 % undvikbara biverkningar / 12 % biverkningar = 47 %).
Vad har biverkningarna för effekter och kostnader? Biverkningar kan orsaka lidande eller dödlighet för de individer som drabbas. Därutöver orsakar de kostnader i form av ökad vårdkonsumtion, men också i form av produktionsbortfall i samhället när personer inte kan arbeta på grund av biverkningarna. I nyttokalkylen gör vi antaganden om kostnader baserade på en svensk studie som kartlagt biverkningarnas kostnader.
Hur skulle användande av beslutsstöden i Sil bidra till att minska biverkningarna? När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, förväntar vi oss att sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter ökar. Då får färre patienter får biverkningar från läkemedel. Sil är också ett stöd vid iordningställande och administration av läkemedel, eftersom sjuksköterskan inte behöver leta efter instruktioner eller räkna ut dosering själv. Det minskar också biverkningarna. Nyttan är att färre patienter behöver läggas in på sjukhus eller besöka akutmottagningar på grund av biverkningar.
Vad vet vi om Sils förmåga att minska biverkningar?
<Skriv här>
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
Minskade kostnader för regioner för vård orsakad biverkningar.
...
Faktor
...
Troligt
...
Min
...
Max
...
Primärvårdskostnader per patient som uppsökt vården på grund av biverkningar (SEK)
...
793
...
“
...
“
...
Kostnader i öppenvården per patienom uppsökt vården på grund av biverkningar (SEK)
...
1 049
...
“
...
“
...
Kostnader i slutenvården per patient som uppsökt vården på grund av biverkningar (SEK)
...
2 363
...
“
...
“
Minskade kostnader för läkemedel för regionen
...
Faktor
...
Troligt
...
Min
...
Max
...
Regionens kostnader för läkemedel per patient som behöver vård på grund av biverkningar (SEK)
...
18
...
“
...
“
Minskade kostnader för läkemedel för staten
...
Faktor
...
Troligt
...
Min
...
Max
...
Statens kostnader för läkemedel per patient som behöver vård på grund av biverkningar (SEK)
...
72
...
“
...
“
Minskade kostnader för invånare för vård orsakad av biverkningar
...
Faktor
...
Troligt
...
Min
...
Max
...
Patientens kostnader för patientavgifter (SEK)
...
140
...
“
...
“
...
Patientens utgifter för läkemedel som behövts på grund av biverkningar (SEK)
...
47
...
“
...
“
Minskat produktionsbortfall på grund av biverkningar
...
Troligt
...
Min
...
Max
...
Produktionsbortfall (SEK)
...
2 324
...
“
...
“
...
Det behövs mer forskning om i vilken utsträckning beslutsstöd om läkemedel bidrar till att minska biverkningar. Vissa studier stödjer hypotesen. En finsk studie från 2021 fann att om beslutsstöd användes vid läkemedelsgenomgångar för patienter över 65 med hemsjukvård, minskade biverkningarna signifikant jämfört med vanlig vård. Men det finns också studier som inte hittat någon signifikant skillnad i biverkningar när beslutsstöd har införts, och som dessutom varnar för att införanden kan medföra negativa effekter, om det exempelvis har för många varningar som tröttar ut personalen så att de kanske missar något väsentligt.
Vad vet vi om hur mycket Sil används? Det behövs bättre statistik över hur mycket källorna i Sil används av vårdpersonalen. Idag är det svårt att följa användningen eftersom varje källa är integrerad i de olika vårdinformationssystemen. Det krävs därför att vårdinformationssystemet mäter användningen, vilket inte är så vanligt. Statistik om användningen skulle kunna ge en indikation om nyttan som Sil skapar. Om användningen är låg är nyttan låg, men om användningen är hög finns goda chanser att nyttan också är stor (även om det inte nödvändigtvis är så).
Antaganden i kalkylen
Följande är några viktiga antaganden som ligger till grund för kalkylen. För alla antaganden och beräkningar, ladda hem excelkalkylen längst ner på sidan.
47 % av befolkningen som drabbas av biverkningar drabbas av undvikbara biverkningar. Detta beräknas utifrån resultat i Hakkarainen et al.
8,5 % av befolkningen drabbas av biverkningar som är så allvarliga att de behöver uppsöka vård. Detta baseras på Nathaelsson et al.
Andelen personer som drabbas av undvikbara biverkningar (47%) är lika stor i gruppen som behöver vård på grund av sina biverkningar som i gruppen alla som drabbas av biverkningar. Detta är ett antagande.
Eftersom det saknas underlag om i vilken utsträckning användningen av Sil bidrar till att minska biverkningarna gör vi ett - helt grundlöst - antagande att Sil kanske kan bidra till att minska 30 % av de biverkningar som går att undvika.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
Frigjorda resurser i vården genom minskat behov av vård orsakad av biverkningar. Användningen av Sil kan bidra till att undvika biverkningar och därmed vårdkonsumtionen på grund av biverkningar. Kostnader kan undvikas i slutenvård, öppenvård och primärvård. Kostnaderna fördelas mellan regioner och invånare.
Minskade kostnader för läkemedel. Biverkningar kan orsaka en ökad läkemedelsanvändning som också medför kostnader. Kostnaderna fördelas mellan staten, regionen och invånare.
Minskat produktionsbortfall på grund av vård orsakad av biverkningar. Under tiden invånare får vård för biverkningar kan de inte arbeta. Det innebär ett produktionsbortfall i samhället vars värde kan representeras av minskad inkomst för arbetsgivare och arbetstagare. När biverkningarna minskar minskar också produktionsbortfallet.
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen
Minskat produktionsbortfall på grund av sjukskrivning orsakad av biverkningar. När invånare är sjukskrivna på grund av biverkningar får samhället ett produktionsbortfall, vars värde kan representeras av minskad inkomst för arbetsgivare och arbetstagare. När biverkningarna minskar minskar också produktionsbortfallet.
Bättre hälsa. När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel. Därmed minskar patienternas ohälsa på grund av biverkningar, så att de kan må bättre än de skulle ha gjort med felaktiga läkemedel eller doser, och undviker att dö på grund av biverkningar.
...
Risk för patientsäkerheten om systemen har bristande användarvänlighet. Om informationen inte visas upp på ett användbart sätt i vårdinformationssystemet, kan nya former av säkerhetsrisker uppstå. Några exempel från en studie är :
“Alert fatigue” - för många notiser på skärmen gör att hälso- och sjukvårdpersonalen missar viktig information.
Förvirrande presentation eller inflexibelt system riskerar att ökar förskrivningsfel.
När systemet uppdateras måste hälso- och sjukvårdpersonalenen lära sig nya rutiner.
Kostnader
Kostnaderna för att vårdpersonal i en region i Sörmlands storlek ska få tillgång till information från Sil i vårdinformationssystemet omfattar:
...
4. Utrullning
...
Jocke
Årlig kostnad för Sil
...
Faktor
...
Troligt
...
Min
...
Max
...
Källa/kommentar
...
Årlig kostnad för Sil
...
Ca 1 074 093 med en ökning på 2 % per år.
...
NA
...
NA
...
Priset för Sörmland 2022 enligt Sil förvaltning
Drift av egen server med SOAP API
...
Faktor
...
Troligt
...
Min
...
Max
...
Källa/kommentar
...
Drift av egen server med SOAP API
...
Fråga Oliver
...
Fråga Oliver
...
Fråga Oliver
Utbildning av vårdpersonal
...
Faktor
...
Troligt
...
Min
...
Max
...
Källa
...
Utbildning av vårdpersonal
...
15 minuter per läkare och sjuksköterska
...
15 minuter per läkare och sjuksköterska
...
30 minuter per läkare och sjuksköterska
...
Antagande, Sil förvaltning
...
Löpande utbildning av vårdpersonal
...
Ingen
...
Ingen
...
Ingen
...
Vi antar att det inte görs.
Ska denna vara med?
...
Underhålla två versioner av sitt vårdinformations-system
Resultat från kalkylen
Visa diagram
Visa fördelning av nyttor
Osäkerhetsanalys
Sammanfatta osäkerhetsanalysen. Vilka värden har varierats? Vad innebär de för utfallet?
Styrkor och svagheter
Lyft fram kalkylens styrkor och svagheter. Exempelvis:
Är alla eller de viktigaste nyttorna identifierade?
Är de viktigaste nyttorna värderade i pengar?
Vilka intressenter har kalkylen inte beaktat? Hur påverkar det resultatet?
Finns det några antaganden som är extra betydelsefulla eller osäkra?
Slutsatser
Att… …innebär en positiv/negativ nettonytta (nytta minus kostnader) … för
Osäkerhetsanalysen visar att…
Anpassning av vårdinformationssystem för varje källa (engångskostnad)
...
Faktor
...
Troligt
...
Min
...
Max
...
Källa/kommentar
...
Antal källor
...
2
...
2
...
9
...
Region Sörmland hade 9 system som skickade recept 2020, där ett var Pascal, och många var små. Vi räknar med 2 system som troligt värde då det täcker in majoriteten av regionens läkemedelsanvändning.
...
1. Utveckling
...
Jocke
...
2. Test
...
Jocke
...
3. Godkännande hos e-hälsomyndigheten
...
150 000 kr
...
25 000
...
200 000
...
Det finns fem olika kostnadsnivåer. Vi väljer nivå 4 som troligt värde.
Nivå 1 – självdeklarationsärende, ingen kostnad
Nivå 2 – 25 000 kr
Nivå 3 – 65 000 kr
Nivå 4 – 150 000 kr
Nivå 5 – 200 000 kr
. För varje källa som används behöver regionen göra en anpassning av vårdinformationssystemet. Anpassningen består av att sätta sig in i Sils gränssnitssbeskrivning, skapa design, utveckla integrationerna, testa, och rulla ut. Vi antar att respektive anpassning kostar i snitt 700 000 kronor, även om kostnaden sannolikt varierar stort. Därutöver tillkommer en kostnad för godkännande hos E-hälsomyndigheten, som är en engångskostnad.
Om regionen har flera vårdinformationssystem behöver anpassningen göras för varje system. I kalkylen antar vi att regionen anpassar två av sina system, och att det skulle täcka in majoriteten av regionens läkemedelsanvändning även om det sannolikt finns fler system som skulle kunna anpassas.
Vi antar också att regionen väljer att ta in fyra källor från Sil, så att den behöver göra fyra anpassningar per system. Så 2 system * 4 anpassningar = 8 anpassningar totalt à 700 000 kronor styck = 5 600 000 kronor. Dock kan regioner som använder samma vårdinformationssystem sannolikt dela på kostnaden. I kalkylen antar vi att 6 regioner delar på kostnaden, baserat på att Sörmland tillsammans med 5 andra regioner har använt NCS Cross som system. 5 600 000 kronor / 6 = 930 000 kronor.
Anpassa system vid årlig Sil-release (årlig kostnad). Varje år kommer en ny release av Sil som kräver anpassningar hos regionerna. I kalkylen antas den kostnaden vara 275 000 kronor, även om den sannolikt ser olika ut beroende på regionens förutsättningar.
Årlig kostnad för Sil. Regionerna betalar årligen en kostnad till Inera för förvaltningen av Sil. Kostnaden delas solidariskt mellan regionerna vilket innebär att regionerna betalar en viss summa per invånare, oavsett hur mycket de använder tjänsten.
Drift av egen server med SOAP API. Regionerna driftar egna servrar med SOAP API, vilket innebär en löpande verksamhetskostnad.
Utbildning av vårdpersonal. Utbildning i användningen av källorna kan vara nödvändig för att nyttorna ska uppstå. Annars finns risk för låg användning och utebliven nytta. Sils förvaltning har antagit att alla läkare och sjuksköterskor i regionen utbildas i 60 minuter under de två första åren. Därefter görs ingen vidare utbildning av vårdpersonalen.
Underhålla två versioner av vårdinformationssystemet. Ska denna vara med?
Resultat från kalkylen
Kalkylen visar en stor nytta i förhållande till kostnaderna, där den största är omfördelningsnytta.
...
Osäkerhetsanalys
I osäkerhetsanalysen har vi främst testat olika värden för Sils förmåga att minska biverkningar, från 30 % av alla biverkningar som går att undvika (troligt värde) till 10 % (minsta) och 50 % (högsta).
...
Styrkor och svagheter
En styrka är att kalkylen baseras på omfattande studier om hur vanligt det är med biverkningar och vilka som går att förebygga, samt vad de kostar.
Vi vet lite om Sils faktiska förmåga att bidra till att minska dem.
Slutsatser
Kalkylen visar en stor nytta i förhållande till kostnaderna, men osäkerheten är stor på grund av bristen på forskning om Sils effekter.
Bilagor
Effektkedja
| Lucidchart | ||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Nyttokalkylen i excel
| View file | ||
|---|---|---|
|