Sidjämförelse

Sammanfattning Bakgrund: Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Sil används bland annat av läkare och andra förskrivare som beslutsstöd, och för att skapa e-recept. Jämförelsealternativ: Kalkylen jämför två fiktiva scenarier: En region i Sörmlands storlek hämtar 4 källor via Sil 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Sörmlands rekommenderade lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO) . År 2025 tar Sil in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, som regionen också väljer att integrera i sitt vårdinformationssystem. En region i Sörmlands storlek hämtar 4 källor själv 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Sörmlands rekommenderade lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO). År 2025 tar regionen in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, och det gör de själva. Regionen bygger de verktyg som behövs för att kvalitetssäkra informationen och för att administrera sin rekommenderade lista. Perspektiv: Regionens. Nyttor: Om regionen hämtar information via Sil istället för direkt från källan förväntas den: Undvika kostnader för att utveckla verktyg för hämtning och kvalitetssäkring. Undvika kostnader för kvalitetssäkring Undvika löpande kostnader för omvärldsbevakning Undvika kostnader för att anpassa sina produktionssystem till källornas förändringar Undvika kostnader för att utveckla eget verktyg för rekommenderade listor Undvika kostnader för att kvalitetssäkra listor Undvika kostnader för avtal Undvika kostnader för support Undvika kostnad för NMI Lägre licenskostnader när fler går ihop? (ej med nedan). Kostnader: Pris för Sil Uppstartskostnad Resultat: Styrkor och svagheter: Kalkylen fokuserar på nytta i form av undvikna kostnader. Kostnaderna som undviks har uppskattats av Sils förvaltning vilket sannolikt ger en hög säkerhet eftersom förvaltningen har god uppfattning om arbetet som krävs.

...

...

Undviker kostnader för eget verktyg för rekommenderade listor. I Sil ingår källan Rekommenderade läkemedel, som innehåller listor med vilka läkemedel den lokala läkemedelskommittén rekommenderar i varje region. Regionerna skapar listorna med hjälp av ett verktyg som Sil tillhandahåller, RekOrd. Sil förvaltar verktyget och kvalitetssäkrar samtliga listor, och kontaktar läkemedelskommittéerna om något blivit fel. Om en region inte skulle använda RekOrd, skulle den behöva bygga ett likvärdigt verktyg för att hantera sina listor, samt lägga tid på att kvalitetssäkra sin lista varje vecka.

...

Om regionernas källägare inte använde Sil för att dela med sig av vad de utvecklat, skulle de kunna komma överens och skriva avtal bilateralt, och integrera direkt mot varandras källor. Dock skulle kostnaderna sannolikt vara högre, eftersom varje region skulle behöva stå för kostnaderna för anpassning av sina system till källan - och eventuellt också för delar av kostnaderna för att utveckla källan. Dessutom skulle kostnaden för en källa antagligen vara högre, då inte samtliga regioner väljer att integrera en källa men källägare säljer till självkostnadsprisfärre regioner skulle dela på det.

Räkneexemplet nedan utgår från de kostnader som identifierats med att ta in Blandbarhetsdatabasen i Sil. I exemplet antas att 10 regioner skulle vara med och finansiera utvecklingen hos källan. Om en region integrerade direkt mot källan, skulle kostnaden ligga på nästan 3 000 000 kr, jämfört med 550 000 kr om regionen gjorde det via Sil.

...

• Mer jämlik tillgång till information om läkemedel

• Högre kvalitet i källorna

• Jämlik tillgång till de mest aktuella versionerna

Osäkerhetsanalys

… går det att göra utan att tex bygga en Sil-databas? det skulle ju vara en stor skillnad. Får man samma kvalitet? Ingen osäkerhetsanalys har gjorts.

Styrkor och svagheter

Kalkylens styrka är att den har relativt säkra uppskattningar över vad det skulle kosta en region att själv hämta och kvalitetssäkra information från källägare, eftersom Sils förvaltning har en god uppfattning om vilket arbete som krävs.

...