Jämförda versioner

Nyckel

  • Dessa rader lades till.
  • Denna rad togs bort.
  • Formateringen ändrades.

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

Observera

Nyttokalkylen är under utveckling

Här kan ni se hur långt vi har kommit i arbetet, men flera delar saknas fortfarande.

Sammanfattning

Bakgrund:

Jämförelsealternativ:

Nyttor:

Kostnader:

Resultat:

Styrkor och svagheter:

...

– förutsätter samma bemanning

Perspektiv. Hela Sverige? En region?

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. De nyttor och kostnader som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.    

...

Frigjord tid för mottagande vårdpersonal. TA BORT, lägg i högen med mjuka värden - mindre frustration? Men ändå bra att ha med? Ett av argumenten som VGR hade när de gick ut samverkan, för att för få läste deras hänvisningsdokument? Ha kvar att räkna väldigt lågt? Och hög arbetsbelastning på ssk. När fler invånare hänvisas rätt vid första besöket, kan den mottagande vårdpersonalen ägna mindre tid åt att:

...

Frigjord tid för invånare. När fler invånare bedöms och hänvisas rätt vid första försöket, behöver de lägga mindre tid på att försöka hitta rätt vårdnivå eller vårdmottagning efter samtalet till 1177.

Ökad tillgänglighet. Genom bättre stöd för samtalsprocessen → snabbare samtal

Jämlik vård. När rådgivande sjuksköterskor i tjänsten använder verksamhetsstödet, får invånare samma bedömning och hänvisning oavsett vem de pratar med.

...

Möjliga framtida nyttor

Det här är nyttor som möjliggörs av verksamhetsstödet men som kräver ytterligare insatser än de som är planerade nu.

Utökad samverkan inom 1177. Ett av de viktiga skälen till att samverkan idag begränsas är att det är svårt för sjuksköterskor att hänvisa rätt utanför den egna regionen, eftersom dagens katalog inte ger tillräckligt med stöd för hänvisning utan måste kompletteras med sjuksköterskans egen kunskap och erfarenhet av vårdens organisation i regionen för att vara användbart. Med ett stöd för hänvisning som gör att invånare hänvisas rätt vid första försöket oavsett vem som hänvisar, ökar möjligheterna till en utökad samverkan inom 1177. Det ger nyttor som:

  • bättre och jämnare tillgänglighet för invånare

  • effektivare användning av vårdens resurser (exempelvis att det är kö på ett ställa och lediga sjuksköterskor på ett annat samtidigt)

Bättre samarbete. Hänvisningarna i stödet för hänvisning förankras i regionen av en regional gruppering med olika kompetenser. För att uppnå ett bättre samarbete krävs att den regionala förvaltningen av stödet för hänvisning som arbetar aktivt med dialog, kommunikation och förankring i regionen och kommunicerar syftet med stödet för hänvisning.

  • ett bättre samarbete och samsyn mellan verksamheten 1177 och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter i regionen.

  • ökad samsyn mellan sjuksköterskorna på 1177 och hälso- och sjukvårdpersonal som tar emot (det förutsätter att regionerna gör ett utökat förankringsarbete med de mottagande enheterna).

Ökad samsyn mellan hänvisande och mottagande hälso- och sjukvårdspersonal. En möjlig positiv effekt från stödet för hänvisning är att sjuksköterskorna på 1177 och den mottagande hälso- och sjukvårdspersonalen får en ökad samsyn om hur invånarna ska hänvisas. För att den effekten ska uppstå krävs ett stort arbete med förankring i regionen från den regionala grupp som ansvarar för hänvisningarna. För full effekt krävs att förankringsarbetet har nått inte bara ledningsnivå utan också de enskilda individer som hänvisar och tar emot invånare i hälso- och sjukvården, så att de har en förståelse för hur hänvisningarna i stödet för hänvisning har tagits fram. Det är ett omfattande arbete, som i dagsläget inte är planerat - vilket ökar risken att effekten inte kommer att uppstå.

Ökad trygghet för invånare. Förutsatt att regionen uppnår ett bättre samarbete genom en aktiv dialog kring hänvisningarna i stödet för hänvisning, blir en möjlig nytta att vårdpersonalen på olika vårdenheter får en ökad samsyn om hur invånare ska hänvisas. Det kan i sin tur öka tryggheten för invånaren, som i högre utsträckning kan komma att uppleva att de hänvisas “rätt” då alla de har kontakt med har samma bild av vart de ska vända sig. Vetskapen om att man sannolikt kommer att hänvisas rätt vid första försöket, att man sannolikt skulle ha fått samma hänvisning även om man hade vänt sig någon annanstans, ökar tryggheten.

...