Nyttokalkylen är under utveckling

Här kan ni se hur långt vi har kommit i arbetet, men flera delar saknas fortfarande.

Sammanfattning

Bakgrund:

Jämförelsealternativ:

Nyttor:

Kostnader:

Resultat:

Styrkor och svagheter:

Innehåll

Nyttokalkyl för nytt verksamhetsstöd

2021 påbörjades utvecklingen av ett nytt verksamhetsstöd för sjukvårdsrådgivning inom 1177.

Dagens motsvarighet, Rådgivningsstödet, är ett egenutvecklat system som närmar sig slutet av sin livslängd, både tekniskt och funktionellt. Rådgivningsstödet ska vara ersatt och avvecklat senast till utgången av 2023. Att underhålla Rådgivningsstödet efter 2023 skulle innebära oskäligt stora insatser.

Syftet med nyttokalkylen är att identifiera och visa de nyttor och kostnader som det nya verksamhetsstödet bidrar till, som ett stöd i utvecklings- och implementeringsarbetet.

Metod

Jämförelsealternativ. I kalkylen jämförs alternativet att använda ett nytt verksamhetsstöd så som det planerats i projektet, med ett fiktivt scenario där dagens Rådgivningsstöd skulle fortsätta användas. I det fiktiva scenariot bortser vi från att ett fortsatt användande av Rådgivningsstödet inte är realistiskt - vi utgår istället från att Rådgivningsstödet skulle fortsätta fungera så som det fungerat när det fungerar bra, utan driftstörningar och tekniska problem. Syftet med att jämföra användandet av ett nytt verksamhetsstöd med ett fiktivt scenario är att kalkylen ska hjälpa till att identifiera och visa de nyttor och kostnader som det nya verksamhetsstödet bidrar till.

– förutsätter samma bemanning

Perspektiv. Hela Sverige? En region?

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. De nyttor och kostnader som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.

Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.

Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen tas fram under 2021-2022 och utgår från Inera modell för nyttokalkyler. I arbetet deltar representanter från förvaltningen av 1177 samt från projektet för nytt verksamhetsstöd, på Inera.

Nyttor

Nyttor som värderats i pengar i kalkylen

Frigjord tid för rådgivande sjuksköterskor - kortare samtal. Några aspekter av det nya verksamhetsstödet frigör tid jämfört med när samma arbetsmoment görs i Rådgivningsstödet:

Verksamhetsstödets design gör det lättare att följa arbetssättet, så att sjuksköterskorna inte behöver lägga lika mycket tid på att navigera i datorn. Det gör att många samtal kan gå snabbare än vad de hade gått med Rådgivningsstödet.
- Samtal om administrativa ärenden - men här finns allt fler webbtjänster. Kolla hur många upplysningssamtal.
- Samtal där sjuksköterskan bedömer symtom
Med det användarvänliga gränssnitt i stödet för hänvisning, och dess strukturerade informationen, går det snabbare och lättare för sjuksköterskorna att hitta rätt information när de ska hänvisa. (Detta kan också gälla för annan vårdpersonal som använder stödet för hänvisning).

Frigjord tid för katalogadministratörer - mindre tid på vårdenheter. Katalogadministratörer på 1177 får viss frigjord tid eftersom basinformationen om vårdenheter hämtas från HSA. De kommer dock fortfarande behöva uppdatera vissa informationsmängder som är specifika för tjänsten.

Frigjord tid för katalogadministratörer - ingen administration av hänvisningsdokument. Katalogadministratörer på 1177 behöver inte längre producera hänvisningsdokument och administrera och förankra dem, vilket frigör tid. de kommer samtidigt att behöva lägga lite tid på hänvisningar även i framtiden, genom att delta i de regionala arbetsgrupperna för hänvisningar och administrera hänvisningar i det nya stödet för hänvisning.

Frigjord tid för invånare - kortare samtalstid. När samtalet med 1177 går snabbare (se ‘Frigjord tid för rådgivande sjuksköterskor’) frigör det tid för invånaren.

Frigjord tid för mottagande vårdpersonal. TA BORT, lägg i högen med mjuka värden - mindre frustration? Men ändå bra att ha med? Ett av argumenten som VGR hade när de gick ut samverkan, för att för få läste deras hänvisningsdokument? Ha kvar att räkna väldigt lågt? Och hög arbetsbelastning på ssk. När fler invånare hänvisas rätt vid första besöket, kan den mottagande vårdpersonalen ägna mindre tid åt att:

ta hand om invånare som hade kunnat omhändertas på en lägre vårdnivå
hänvisa invånare vidare

Frigjord tid för regional IT. Till skillnad från Rådgivningsstödet har verksamhetsstödet ett webbaserat användargränssnitt, som gör att regional IT inte behöver installera nya releaser manuellt på varje dator (paketera, skjuta ut, kontrollera).

Frigjord tid i förvaltning och vidareutveckling. Med modern teknik är det enklare och går åt mindre resurser till att förvalta och vidareutveckla verksamhetsstödet, jämfört med vad Rådgivningsstödet hade krävt.

Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen

Bättre arbetsmiljö för rådgivande sjuksköterskor. Flera aspekter i verksamhetsstödet förväntas bidra till en bättre arbetsmiljö för rådgivande sjuksköterskor:

Roligare arbete. Med ett modernt och användarvänligt gränssnitt blir det roligare att arbeta med sjukvårdsrådgivning.
Bättre ergonomi. Det är snabbt och lätt går att hitta rätt information, så att det går åt mindre tid till klickande och letande. Flera arbetsmoment blir mindre fysiskt och kognitivt ansträngande än de är i Rådgivningsstödet.
Lättare att göra säkrare bedömningar. Eftersom design och gränssnitt i verksamhetsstödet stödjer arbetssättet, behöver sjuksköterskorna inte inte lägga lika mycket energi på vad de ska göra på datorn, och får samtidigt ett bättre stöd för att göra säkrare bedömningar.
Tryggare hänvisning. Rådgivande sjuksköterskor kan känna sig tryggare med att de hänvisar invånare rätt med ett förbättrat stöd för hänvisning. De behöver inte oroa sig för att det kan finnas fel i hänvisningsinformationen i stödet på det sätt som det ibland finns fel idag (exempelvis felaktiga öppettider för mottagningar), eller för att andra aktörer i vården kommer att ha en annan syn på vad hänvisningen borde vara.

Bättre arbetsmiljö för mottagande hälso- och sjukvårdspersonal. Stödet för hänvisning bidrar till en bättre arbetsmiljö för vårdpersonal som tar emot invånare som hänvisats, på flera sätt:

Tar emot rätt patienter. När fler invånare hänvisas rätt vid första besöket, kan den mottagande vårdpersonalen ägna sig åt de patienter som de har förutsättningar, kompetens och utrustning för att ta hand om. I högre utsträckning träffar de också nöjdare patienter.

Säkrare sjukvårdsrådgivning. Verksamhetsstödet bidrar till att göra sjukvårdsrådgivningen ännu säkrare än vad den är med Rådgivningsstödet på flera sätt:

Bättre stöd för sjuksköterskan att följa samtals- och arbetsprocess.
Rätt hänvisning direkt. När stödet för hänvisning används hänvisas fler invånare rätt vid första försöket och får rätt vård i rätt tid.
Sms. När invånare kan få sms från 1177 blir det lättare att komma ihåg och följa råden. Sms kan också användas för skicka kartnålar eller länkar för att invånare lätt ska kunna hitta fram till vårdmottagningen.

Ökad trygghet för invånare. När invånare ringer 1177 får de i högre utsträckning konsekventa bedömningar, råd och hänvisningar, vilket ökar tryggheten.

Frigjord tid för invånare. När fler invånare bedöms och hänvisas rätt vid första försöket, behöver de lägga mindre tid på att försöka hitta rätt vårdnivå eller vårdmottagning efter samtalet till 1177.

Ökad tillgänglighet. Genom bättre stöd för samtalsprocessen → snabbare samtal

Jämlik vård. När rådgivande sjuksköterskor i tjänsten använder verksamhetsstödet, får invånare samma bedömning och hänvisning oavsett vem de pratar med.

Ökad styrning av patientströmmar. Genom stödet för hänvisning kan regioner enklare styra patientströmmar.

Bättre analys och uppföljning. Med bättre statistik- och uppföljningsmöjligheter finns också bättre möjligheter analyser och beslutsunderlag.

Bättre förutsättningar för vidareutveckling. Den modulära arkitekturen gör det möjligt att samspela med andra system. Det gör det möjligt att utveckla helt nya tjänster som skapar nytta.

Möjliga framtida nyttor

Det här är nyttor som möjliggörs av verksamhetsstödet men som kräver ytterligare insatser än de som är planerade nu.

Utökad samverkan inom 1177. Ett av de viktiga skälen till att samverkan idag begränsas är att det är svårt för sjuksköterskor att hänvisa rätt utanför den egna regionen, eftersom dagens katalog inte ger tillräckligt med stöd för hänvisning utan måste kompletteras med sjuksköterskans egen kunskap och erfarenhet av vårdens organisation i regionen för att vara användbart. Med ett stöd för hänvisning som gör att invånare hänvisas rätt vid första försöket oavsett vem som hänvisar, ökar möjligheterna till en utökad samverkan inom 1177. Det ger nyttor som:

bättre och jämnare tillgänglighet för invånare
effektivare användning av vårdens resurser (exempelvis att det är kö på ett ställa och lediga sjuksköterskor på ett annat samtidigt)

Bättre samarbete. Hänvisningarna i stödet för hänvisning förankras i regionen av en regional gruppering med olika kompetenser. För att uppnå ett bättre samarbete krävs att den regionala förvaltningen av stödet för hänvisning som arbetar aktivt med dialog, kommunikation och förankring i regionen och kommunicerar syftet med stödet för hänvisning.

ett bättre samarbete och samsyn mellan verksamheten 1177 och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter i regionen.
ökad samsyn mellan sjuksköterskorna på 1177 och hälso- och sjukvårdpersonal som tar emot (det förutsätter att regionerna gör ett utökat förankringsarbete med de mottagande enheterna).

Ökad samsyn mellan hänvisande och mottagande hälso- och sjukvårdspersonal. En möjlig positiv effekt från stödet för hänvisning är att sjuksköterskorna på 1177 och den mottagande hälso- och sjukvårdspersonalen får en ökad samsyn om hur invånarna ska hänvisas. För att den effekten ska uppstå krävs ett stort arbete med förankring i regionen från den regionala grupp som ansvarar för hänvisningarna. För full effekt krävs att förankringsarbetet har nått inte bara ledningsnivå utan också de enskilda individer som hänvisar och tar emot invånare i hälso- och sjukvården, så att de har en förståelse för hur hänvisningarna i stödet för hänvisning har tagits fram. Det är ett omfattande arbete, som i dagsläget inte är planerat - vilket ökar risken att effekten inte kommer att uppstå.

Ökad trygghet för invånare. Förutsatt att regionen uppnår ett bättre samarbete genom en aktiv dialog kring hänvisningarna i stödet för hänvisning, blir en möjlig nytta att vårdpersonalen på olika vårdenheter får en ökad samsyn om hur invånare ska hänvisas. Det kan i sin tur öka tryggheten för invånaren, som i högre utsträckning kan komma att uppleva att de hänvisas “rätt” då alla de har kontakt med har samma bild av vart de ska vända sig. Vetskapen om att man sannolikt kommer att hänvisas rätt vid första försöket, att man sannolikt skulle ha fått samma hänvisning även om man hade vänt sig någon annanstans, ökar tryggheten.

Risker och eventuella negativa effekter

Risker vid uppstart. Följande risker har identifierats vid uppstarten:

Sjuksköterskorna känner sig osäkra och ovana med det nya verksamhetsstödet - det kan leda till längre samtal och trött och frustrerad personal, även om projektet planerar förändringsledningsaktiviteter.
Instabil drift
Tekniska problem

Bristande underhåll av informationen i stödet för hänvisning. Projektet och regionerna kommer se till att det finns en första version av stödet för hänvisning vid uppstart, därefter krävs ett aktivt regionalt arbete med uppdatering och regional förankring. Om stödet inte uppdateras och förvaltas aktivt finns risk för felhänvisningar, dåligt bemötande och även risker för patientsäkerheten.

Risk för längre avbrott i tjänsten. Verksamhetsstödet kommer vara en webbaserad lösning istället för lokalt installerade klienter. Det medför risker för fler eller längre avbrott i tjänsten.

Kostnader

Utveckling
Förvaltning
- Regionala arbetsgrupper

Ökade förvaltningskostnader. Verksamhetsstödet kan kosta mer att förvalta än vad dagens Rådgivningsstöd kostar. Handlade detta om drift och applikationsförvaltning? Om man vill vidareutveckla - applikationsvidareutveckla - men då kanske man ska avgränsa? Vi får kanske avgränsa kalkylen och inte ha med utvecklingskostnaderna.

Går att räkna på människor för applikation och drift idag och imorgon - frågar man någon - vi fick bedöma att det var ungefär som idag, 3-5 personer. Typ samma folkmångd

Katalogadministratörer - hänvisningsinformation. Katalogadministratörer kommer att behöva administrera regelmotorn för hänvisning. Till stöd kan det finnas en regional arbetsgrupp som delas med 1177 Direkt.

Resultat

Osäkerhetsanalys

Styrkor och svagheter

Slutsatser

Bilagor

Nyttokalkylen i excel

⬇ Klicka på filen nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet. ⬇

Effektkedja