Sidjämförelse

Hitta på sidan

Effektkedjan - en introduktion

Effektkedjan är ett kraftfullt verktyg

Det är när ni ritar upp effektkedjan som ni gör en stor del av er analys. Ni fördjupar er förståelse för vilka saker som behöver hända för att de effekter ni hittat ska uppstå, vad som är era nyttor, och hur förändringen kopplar till era redan uppsatta verksamhetsmål. Det viktigaste målet med effektkedjan är att få en tydlig bild av förändringen och hur ni tror att den orsakar effekterna.

Ett iterativt arbete

Att rita effektkedjan är ofta ett iterativt arbete, där ni går igenom kedjan och justerar den allt eftersom er förståelse för förändringen ökar.

Varför ritar vi från höger till vänster?

Ineras effektkedjor har utvecklats baserade på modellen som fanns i DIGGs Vägledning för nyttorealisering 2.0. I den låg verksamhetsmålen till vänster och förändringen till höger.

Effektkedjans byggstenar

I effektkedjan använder vi olika typer av lådor för att beskriva förändringen, effekter och nyttor. Du kanske inte behöver alla byggstenar varje gång, utan använd de som behövs för just din förändring.

De vanligaste är:

• Förändring

• Positiv effekt / Negativ effekt

• Nytta / kostnad

• Verksamhetsmål

Vi har även:

• Möjlighet

• Risk

• Hinder

Läs definitionerna av begreppen i Ordlistan.

Ordlista

Effektkedjan i 8 steg

Nedan får du en praktisk guide till att rita effektkedjan i nio steg. Här har vi fokus på de positiva effekterna, men du kan göra likadant för att rita upp de negativa effekterna och problemen de kan skapa.

1. Öppna det program ni vill rita effektkedjan i.

Tips på verktyg är lucidchart, miro, gliffy, visio eller powerpoint. Powerpoint är dock ganska besvärligt och fungerar bara för enkla effektkedjor.

Image Removed

Inera använder Lucidchart för effektkedjor. Eftersom vi gör många effektkedjor har vi skapat en mall med färdiga lådor för de olika delarna, så att vi inte behöver lägga så mycket tid på formatering. Vi har också ‘programmerat’ så att vi kan använda hashtags för att ändra formateringen snabbt. Vill vi göra en effekt till en nytta lägger vi bara till #nytta på slutet så formateras den om så att vi lätt ser att det är en nytta.

Image Added

2. Ta fram effekterna ni hittade i förra steget.

Här hjälper det att ha en stor skärm eller två skärmar, men det går på en laptop också genom att växla mellan fönster. Ni kan också skriva ut era effekter.

3. Lägg in förändringen i effektkedjan.

Här lägger ni upp lådor för att beskriva de delar av förändringen som ni tror kan komma att ha effekter. Det kan vara exempelvis nya funktioner, förmågor eller arbetssätt som er förändring består av. Ta hjälp av er beskrivning av jämförelsealternativen ni formulerade i steg 1. Om ni gjorde en detaljerad tabell då kan ni också ha hjälp av den i det här steget.

3. Lägg in effekterna ni hittade i steg 2.

Gå igenom effekterna ni hittade och skriv in dem i en låda. Om ni hade en workshop kanske ni har många liknande effekter som du får sortera igenom och gruppera - i effektkedjan ska varje effekt bara finnas en gång

5. Koppla ihop lådorna.

Det är nu ni börjar med det verkliga analysarbetet och fördjupar er förståelse för förändringen. Rita streck mellan lådorna, för att visa hur förändringen och effekterna hänger ihop. Flytta runt effekterna till ni känner att ni har fått en kedja som känns logisk. Ofta är effekter ni hittat sådana som leder till varandra i en längre kedja. Ibland upptäcker du att det saknas någonting viktigt för att kedjan ska bli begriplig.

6. Hitta nyttorna i effektkedjan.

Nu fördjupar ni ert analysarbete, genom att identifiera nyttorna i er effektkedja. Hur ni skiljer på effekter och nyttor kan skilja sig från fall till fall, och är inte alltid lätt. Men en övergripande riktlinje är att en nytta har ett värde i sig. Titta på dina effekter och fråga dig om någon skulle tycka att de har ett värde i sig, eller om de endast ses som positiva för att de leder till någonting annat som är värdefullt för oss. Exempelvis har ‘ökad användning’ av någonting sällan - kanske aldrig? -något värde i sig. Det är först om användningen leder till en förbättring som någon eller några ser som värdefull i sig, som vi har hittat vår nytta. Exempel på nyttor är:

• Bättre hälsa

• Minskad dödlighet

• Ökad trygghet

• Ökad delaktighet

• Frigjord tid

• Minskade kostnader/ökade intäkter

Dock går det ofta att resonera kring att även sådant som har ett värde i sig har ytterligare positiva effekter, som i sin tur kanske leder till fler saker som har ett värde i sig. Exempelvis anser de flesta att bättre hälsa har ett värde i sig. Men bättre hälsa hos befolkningen kan också leda till ett minskat behov av sjukvård, som leder till frigjorda resurser i vården - något som är en nytta för regioner. Om ni anser er säkra på kopplingen kan ni välja att rita upp det just så.

Ja - ni ser - det går att resonera fram och tillbaka kring effekter och nyttor. Använd effektkedjan som ett stöd för att ni ska kunna formulera vad ni själva ser som nyttorna - det som har ett värde i sig - med er förändring och för att få en förståelse för vad ni behöver göra för att uppnå dem. Även om den inte blir helt perfekt har ni sannolikt fått en bättre bild av vad ni behöver göra för att uppnå det ni vill, än ni hade innan.

7. Lägg in era verksamhetsmål.

Lägg upp verksamhetsmål som är relevanta för er förändring längst till vänster. Verksamhetsmålen bör finnas formulerade i någon form av styrande dokument. Det kan vara på en väldigt hög nivå, nationellt eller internationellt. De kan också vara lokala verksamhetsmål, formulerade av er kommun eller region, eller av er avdelning, eller i ett projekt. Vilken nivå ni lägger er på beror på det sammanhang ni verkar inom och de mål ni vet att ni arbetar mot. Det är bra att ange källan - varifrån ni har hämtat målet.

8. Koppla nyttorna till verksamhetsmålen

Om era nyttor bidrar till att ni uppnår några av era verksamhetsmål, dra streck mellan nyttan och målet. Det behöver inte finnas streck från alla nyttor till alla mål - det kan ju finnas saker som vi alla tycker är värdefulla, men som inte har formulerats som mål i verksamheten. Det kan ju vara bra att även de blir synliga, eller hur?