Jämförda versioner

Nyckel

  • Dessa rader lades till.
  • Denna rad togs bort.
  • Formateringen ändrades.

...

1

...

2

...

3

...

4

...

5

...

6

...

7

...

8

...

9

...

Sammanfattning

...

Använd frågorna ni formulerat för att samla data till kalkylen för både nyttor och kostnader. Källor kan vara olika rapporter, studier eller personer som har kunskap om era frågor.

...

Tid

...

Image Added
Panel
bgColor#F4F5F7

Status
titlei korthet


Samla den data du behöver för att räkna

Tidsåtgång. Ibland kan det ta tid att hitta

...

rätt

...

rapport, databas eller personer för att få data. Ni behöver själva avgöra hur mycket tid ni tycker det är värt att lägga på att hitta mer exakt information

...

än vad ni redan har.

Resurser

...

. Ni kan behöva tillgång till olika personer som har informationen ni söker.

Dokumentation

...

. Ni kan

...

Nyttor

Sök svaren på frågorna ni formulerade

...

skriva svaren i samma dokument som ni formulerat frågor i, alternativt i Excelmallen där ni ska räkna ut storleken på nyttan (se nästa steg).


Mer om steget

Data kan finnas på många olika ställen

Vart ni vänder er för att hitta svaren beror på er situation och på vilken typ av information ni behöver. Exempel på källor är

  • Personer med god verksamhetskännedom

  • Statistik från olika källor

  • Forskningsrapporter

  • Revisionsrapporter

  • Utvärderingar

  • Utredningar

Hur ska vi värdera nyttorna i pengar?

Under Vanliga kalkylfaktorer finns tabeller med vanliga kalkylfaktorer, exempelvis medellöner för olika yrkesgrupper. Under Att värdera omfördelningsnyttor finns också mer vägledning för att värdera de nyttor som i verkligheten inte hämtas hem i pengar.

Förbered för en osäkerhetsanalys med troliga, min- och maxvärden

Ineras kalkylfaktorer

På Ineras kalkylfaktorer har vi samlat några värden som ofta återkommer i nyttokalkyler. Ni kan använda dem rakt av eller som inspiration för att skapa egna kalkylfaktorer som reflekterar situationen i er organisation.

Kalkylfaktorer

Samla troliga, lägsta och högsta värden

Om ni är osäkra på ett värde kan ni notera ett troligt värde

...

, ett lägsta tänkbara värde och ett högsta

...

Hur exakt ska data vara?

Det går att lägga mycket tid på att ta reda på fakta. När ni överväger om ni ska lägga mer tid på att hitta mer exakta uppgifter, behöver ni fråga er hur det tror att det skulle påverka resultatet i nyttokalkylen, och hur förändringen av resultatet skulle påverka er användning av nyttokalkylen. Oavsett hur exakt data ni har är det viktigt att ni dokumenterar era antaganden och källor, så att det är lätt förstå vilka antaganden ni har gjort och varför ni har gjort dem.

Kostnader

I det här steget samlar ni också data om kostnaderna. Ofta vet vi mer om kostnader för projekt och förvaltningskostnader, än vad vi vet om värdet på nyttan, så det är lättare att hitta kostnaderna. Men ni bör dessutom ta med alla andra kostnader som ni tror behövs för att ni ska uppnå de nyttor som ni har identifierat. Det kan till exempel handla om:

  • Förändringsledning

  • Utbildning

  • Marknadsföring

  • Tid som personalen behöver för att förändra arbetssättet

  • Hantering av eventuella negativa effekter som ni identifierat (exempelvis: behov av ökad bemanning för att behålla tillgängligheten)

Exempel: digitala kallelser via 1177 Inkorg

7. Samla data för nyttor och kostnader

Så gjorde vi:

Vi sökta svar på frågorna vi skrev i förra steget och noterade svaret och källan, samtidigt som vi började fylla i excelmallen.

Så blev resultatet:

Nyttor

Frigjord tid för invånare

Status
colourGreen
titleOmfördelningsnytta

Eftersom den digitala kallelsen kan innehålla länkar till tidbokning eller en möjlighet att boka, av- och omboka tiden direkt i kallelsen när det passar invånaren, så behöver inte invånare lägga tid på att passa telefontider och vänta i telefonköer för att av- och omboka tiden i kallelsen.

Våra frågor:

Hur många papperskallelser skickas på ett år?

Uppgifterna om mängden papperskallelser som skickas idag varierar mellan regionerna. Vi har hittat följande information:

  • Region Skåne skickar 15 500 000 kallelser i pappersformat om året. Det är 11 papperskallelser per invånare (Region Skånes verksamhetsplan och budget 2018).

  • Region Kronoberg skickar ut 700 000 papperskallelser, det är 3.5 kallelser per invånare (

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=7482795 )

  • Region Västmanland skickar ut 270 000 papperskallelser från COSMIC, det är 1 kallelse per invånare. Men de skickar även ut kallelser från 6 andra system, så totalsumman är nog större (

https://regionvastmanland.se/vardgivare/it-stod/nyhetsbrevetdigitalt/digitalakallelser/ )

Troligt värde i kalkylen: 5 kallelser per invånare.

Hur stor andel av papperskallelserna tror vi skulle kunna ersättas med digitala kallelser?

Vi har förhållit oss till följande underlag och resonemang:

  • Enligt Svenskarna och Internet 2019 använder 5 procent av invånarna inte internet dagligen eller inte alls. I den gruppen är det framförallt äldre i åldern 66+. Det är samma grupp som också har det största vårdbehovet och sannolikt tar den gruppen emot fler papperskallelser än övriga invånare. Enligt statistik från Västragötalandsregionen står äldre i åldern 65 + för cirka 30 procent av vårdbesöken. Om vi antar att hela den gruppen fortsatt vill ha sina kallelser på papper återstår cirka 70 % av Sveriges befolkning som skulle vilja ha dem digitalt.

  • Idag (2020) har 7,5 miljoner loggat in på 1177. 20 procent av dem har valt att inte dela med sig av sitt telefonnummer för att få aviseringar (Källa: Inera). Vi kan anta att samma 20 procent inte heller skulle vilja ha digitala kallelser – vilket ger 6 miljoner svenskar som har loggat in på 1177.se och som sannolikt vill ha sina kallelser digitalt – cirka 60 % av Sveriges befolkning. 

Troligt värde i kalkylen: 60 %

För hur stor andel av kallelserna ringer en invånare för att av- och omboka sin tid?

Här har vi inga bra underlag, så vi får gissa. Säg att invånare ringer för att omboka för 3 % av alla papperskallelser.

Hur lång tid avsätter invånare i snitt för att av- och omboka sina tider (passa telefontid, vänta i telefonkö, prata i telefon)?

Här har vi inga bra underlag, så vi får gissa och kanske tänka på egna erfarenheter som invånare. Kanske tar det minst 15 minuter, som man avsätter på morgonen för att. Man behöver hitta sin papperskallelse, kolla upp telefontiderna, hitta telefonnumret, ta fram sin egen kalender, ringa upp, ta sig igenom talsvaret och få en tid i TeleQ-systemet. Sedan kanske det tar ytterligare 3 minuter för själva samtalet förutsatt att man kan svara när vårdpersonalen ringer - så 18 minuter totalt sett kanske är ett rimligt antagande.

Hur lång tid avsätter invånare i för att av- och omboka sina tider digitalt?

Här har vi inga bra underlag, så vi får gissa och kanske tänka på egna erfarenheter som invånare. Man behöver logga in på 1177.se, hitta sin kallelse, klicka på ‘boka om’, ta fram sin kalender, och sedan leta efter lediga tider som passar. Det kanske tar cirka 15 minuter innan man är klar.

Frigjord tid för vårdpersonalen

Status
colourGreen
titleOmfördelningsnytta

Användandet av digitala kallelser på 1177 Vårdguiden frigör tid för vårdpersonalen på flera sätt:

  • Minskad tid till att skriva ut och posta papperskallelser.

  • Färre uteblivna vårdbesök

  • Mindre tid i telefon för av- och ombokning samt för att kontrollera att invånaren fått kallelsen.

  • Mindre tid på att skapa och formulera kallelser då det går att ha mallar för innehållet i kallelsen.

Våra frågor:

Hur mycket tid tar det i snitt att skriva ut och posta en papperskallelse? Hur mycket tid tar det i snitt att skicka en digital kallelse?

Vi har inga bra underlag, så vi gissar i det här läget. Säg att det tar 5 minuter att göra i ordning en papperskallelse, och bara 2 att skicka en digital kallelse.

Hur många uteblivna besök finns i Sverige per år?

I Västra Götalandsregionen uteblev årligen 150 000 patienter från inbokade besök, men när Sahlgrenska testade att låta patienterna själva ringa och boka sin tid halverades deras uteblivna besök (https://vgrfokus.se/2018/12/uteblivna-sjukhusbesok-kostar-en-halv-miljard/ ).  Om vi skalar upp dessa siffror till Sveriges befolkning innebär det 880 000 uteblivna besök per år.

I kalkylen antar vi att det likt på Sahlgrenska går att halvera de uteblivna besöken. Eventuellt kan det handla om mer då den nya lösningen för digitala kallelser innebär ännu smidigare om- och avbokningsmöjligheter än de som erbjöds i Västra Götaland, men vi behåller antagandet för att inte överskatta.

Hur lång tid tar samtalen för av- och ombokning för vårdpersonalen?

Ovan gjorde vi gissningen att samtalet tar 3 minuter, så vi använder det här också.

(Vi väljer att inte räkna på “mindre tid på att skapa och formulera kallelser” och “mindre tid för att kontrollera att invånaren har fått kallelsen. )

Minskade kostnader för material och porto

Status
colourBlue
titlefinansiell nytta

När en digital kallelse skickas istället för en papperskallelse, undviker regioner kostnader för papper, kuvert och porto.

Våra frågor:

Hur mycket kostar en papperskallelse i snitt (papper, kuvert, porto)?

Kostnader kan uppstå för papper och material, porto, och andra tjänster, till exempel avgifter till e-brevsleverantörer. Vi uppskattar materialkostnad (ett kuvert och ett papper) till 54 öre, och har sedan tittat på några olika priser för porto hos Postnord för avtalskunder: https://www.postnord.se/skicka-forsandelser/priser-och-villkor/prislistor-avtalskunder

Troligt värde i kalkylen: 6,94 kronor per papperskallelse

Kostnader

...

Pris för tjänsten 1177 Inkorg - enligt http://inera.se är det 2,4 per meddelande vid 250 000 - 500 000 meddelanden per kvartal, vilket vi antar att många regioner kommer nå upp till.

...

Uppstartskostnad tjänsten 1177 Inkorg - 30 000 kr.

...

Kostnad för anpassning av vårdinformationssystem - 15 000 000 per system (antagande)

...

1

...

2

...

3

...

4

...

5

...

6

...

7

...

8

...

9

...

tänkbara värde. Ni kan använda det när ni räknar i nästa steg. Det kommer ge er en bild av hur osäker er kalkyl är.

Dokumentera källor och antaganden

Skriv ner varifrån vare värde kommer. Om ni har gissat på ett värde eller gjort en grov uppskattning, skriv det. Skriv också gärna hur ni resonerade.

Mer exakt data är inte alltid bättre

Det går att lägga mycket tid på att ta reda på fakta! Nästan hur mycket som helst! När ni funderar på om ni ska investera tid i att leta efter mer exakt information, fråga er:

  • Hur mycket tid kommer det ta att hitta den?

  • Hur mycket tror vi att de kommer påverka vårt resultat?

  • Hur mycket kommer ett annat resultat i nyttokalkylen påverka hur vi använder oss av den?

Ineras logotypImage Added