Innehållsförteckning |
---|
1 Revisionshistorik
...
2 Inledning
Det har framkommit att det finns variationer mellan landstingen kring hur de hanterar spärrar inom sammanhållen journalföring. En effekt av detta är att det har uppkommit onormal belastning på Ineras nationella spärrtjänst, bl.a beroende på en oväntad stor mängd replikering (kopiering) av spärrinformation. Det förekommer även skillnader på hur man möjliggör för en patient att begära spärrar för ett stort antal vårdgivare, vilket kan resultera i ett stort antal spärrar i berörda spärrtjänster.
Ramverket har framtagits iterativt inom en arbetsgrupp och har till viss del utgått från lokalt befintliga rutinbeskrivningar. Därefter har ramverket ytterligare kompletterats och fastställts av en referensgrupp sammansatt för ändamålet.
Ramverket riktar sig primärt till personer inom Hälso- och sjukvård som har att hantera spärrar inom sammanhållen journalföring, ex spärradministratörer, hälso- och sjukvårdspersonal och verksamhetschefer.
Ramverket beskriver kortfattat de regulatoriska krav som finns gällande hantering av personuppgifter. Ex Patientdatalagen, olika registerlagstiftning och myndigheters föreskrifter, t.ex och HSLF-FS 2016:40 och hur de påverkar hanteringen av spärrar.
3 Syfte
Syftet med detta ramverk är att ge aktörer inom Hälso- och sjukvård stöd i form av rutinbeskrivningar och stödjande dokument så att de på ett likvärdigt sätt hanterar spärrar för en patient.
På så sätt får en patient en likvärdig hantering av sina spärrar, oavsett var i Sverige personen har sökt vård.
4 Avgränsningar
Ramverket syftar till att underlätta för verksamheter inom sammanhållen journalföring och dess hantering av patientens spärrar så att en likvärdig hantering sker.
Lokala tillägg och rutiner kan dock behövas som komplement till detta ramverk. Exempelvis lokala beskrivningar hur spärr sätts & hävs i det lokala vårdsystemet, rutinbeskrivningar för administration av spärrhantering osv.
5 Förutsättningar
5.1 Regulatoriska krav
Här beskrivs kortfattat ett antal lagar, föreskrifter och riktlinjer som påverkar hantering av personens spärrar.
...
Patientens möjlighet att begränsa elektronisk åtkomst för vårdsyfte
4 § Personuppgifter som dokumenterats för ändamål som anges i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2 hos en vårdenhet eller inom en vårdprocess får inte göras tillgängliga genom elektronisk åtkomst för den som arbetar vid en annan vårdenhet eller inom en annan vårdprocess hos samma vårdgivare, om patienten motsätter sig det. I sådana fall ska uppgiften genast spärras.
Vårdnadshavare till ett barn har dock inte rätt att spärra barnets uppgifter.
Uppgift om att det finns spärrade uppgifter får vara tillgänglig för andra vårdenheter eller vårdprocesser.
5 § En spärr enligt 4 § första stycket får hävas av en behörig befattningshavare hos vårdgivaren, om
1. patienten samtycker till det, eller
2. patientens samtycke inte kan inhämtas och informationen kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver.
Uppgift om vårdenheter eller vårdprocesser som spärrat uppgifterna ska i det fall som avses i 2 göras tillgängliga.
Därefter får bara sådana uppgifter som kan antas ha betydelse för vården av patienten göras tillgängliga.
...
4 kap. Åtkomst till uppgifter om patienter
Åtkomst till ospärrade uppgifter om en patient vid sammanhållen
journalföring
6 § Vårdgivaren ska ansvara för att en behörig användares åtkomst till ospärrade uppgifter om en patient hos en annan vårdgivare föregås av att användaren kontrollerar att förutsättningarna för behandling av personuppgifter enligt 6 kap. 3 § eller 3 a § patientdatalagen (2008:355) är uppfyllda och därefter gör ett aktivt val för att ta del av uppgifterna.
Åtkomst till uppgift om spärrade uppgifter vid sammanhållen
journalföring
7 § Vårdgivaren ska ansvara för att det framgår av systemet med sammanhållen journalföring att det finns spärrade uppgifter om en patient hos någon annan vårdgivare.
Vårdgivaren ska även ansvara för att information om vilken eller vilka vårdgivare som har spärrade uppgifter om en patient endast görs tillgängliga efter att en behörig användare har gjort ett aktivt val.
Nödöppning vid sammanhållen journalföring
8 § En vårdgivare som är ansluten till systemet med sammanhållen journalföring ska säkerställa att behöriga användare får tillgång till de uppgifter om en patient som kan antas ha betydelse för den vård patienten oundgängligen behöver när det föreligger fara för hans eller hennes liv eller allvarlig risk för hans eller hennes hälsa.
Vid en sådan situation som avses i 6 kap. 4 § patientdatalagen (2008:355) ska vårdgivaren ansvara för att åtkomst till information om vilken eller vilka vårdgivare som har uppgifter om en patient föregås av att den behörige användaren gör ett aktivt val.
Vidare ska vid en sådan situation åtkomsten till ospärrade uppgifter om en patient hos en annan vårdgivare föregås av ytterligare ett aktivt val. Om uppgifterna är spärrade, ska en begäran om åtkomst göras hos den vårdgivare som har spärrat uppgifterna.
5.2 Lokal dokumentation
För de fall där detta ramverk ej täcker upp det lokala behovet av tydliga rutinbeskrivningar kring spärrhantering, t.ex hur man i sina lokala vårddokumentationssystem alternativt spärrsystem administrerar spärrar så ska dessa tas fram av berörd verksamhet.
5.3 Tekniska förutsättningar för spärrhantering
En vårdgivare som medverkar inom sammanhållen journalföring måste kunna hantera eventuella spärrar som en patient har. Dels spärrar som en annan vårdgivare kan ha satt, dels spärrar som är satta inom den aktuella vårdgivaren. För att patientens spärrar ska finnas tillgängliga oavsett hos vilken vårdgivare som har skapat dem så kräver den nationella arkitekturen för spärrhantering att när en vårdgivare sätter en spärr så ska den kopieras till den nationella instansen för spärrar, Inera's spärrtjänst. Inera's spärrtjänst ska således ha information om samtliga spärrar för en patient, oavsett vårdgivare. Detta innebär att en vårdgivare som samverkar inom sammanhållen journalföring och därmed får tillgång till vårdinformation hos andra vårdgivare, är skyldig att ansluta sig till Inera's spärrtjänst för att få tillgång till eventuella spärrar.
5.3.1 Integrationsmönster spärrhantering (olika sätt att administrera spärrar)
Med spärradministration så åsyftas både att sätta spärr, häva spärr (även temporärt) samt borttagning av spärr.
Spärradministrationen kan ske på följande sätt:
...
5.3.2 Kopiering/replikering av administrerade spärrar till den nationella spärrtjänsten
Den verksamhet som administrerar spärrar ansvarar för att de replikeras upp till den nationella spärrtjänsten.
Verksamheten ansvarar således för att det finns en teknisk anslutning till den nationella spärrtjänsten och att spärrar som är administrerade på lokal nivå replikeras till den nationella spärrtjänsten.
Normalt så sker denna replikering via följande tjänstekontrakt:
...
Tjänst som avregistrerar/raderar en befintlig spärr i den nationella spärrtjänsten, om spärren finns.
...
Tjänst som avregistrerar/raderar en tillfällig hävning i den nationella spärrtjänsten, om hävningen finns.
Replikeringen bör ske momentant med att förändringen ske på lokal nivå, iallafall vad gäller hävning (även temporär hävning) av spärr.
En lång fördröjning av replikering av en hävd spärr kan utgöra en patientsäkerhetsrisk, en lång fördröjning av satt spärr kan utgöra en risk för kränkt patientintegritet.
Följande tider är maximala tider för replikering av spärr till den nationella spärrtjänsten:
...
5.3.3 Kopiering/replikering av spärrar från den nationella spärrtjänsten
För de fall då en verksamhet har ett vårdsystem som ska hämta information från en annan vårdgivare eller vårdenhet inom ramen för sammanhållen journalföring, så behöver detta system få information om eventuella spärrar på aktuell patient.
Detta kan ske på följande sätt:
- Vårdsystemet integrerar direkt med den nationella spärrtjänsten, ex via kontraktet GetBlocks och med patientens pnr med i anropet för att ta reda på om det finns några spärrar för den aktuella patienten.
- Vårdsystemet integrerar med en lokal spärrtjänst som i sin tur integrerar med den nationella spärrtjänsten. Den lokala spärrtjänsten svarar för att replikera ned relevant spärrinformation från den nationella spärrtjänsten, ex via tjänstekontraktet GetBlocks regelbundet och lämpligen baserat på attributet "createdOnOrAfter" för att undvika att hämta tidigare hämtad spärrinformation.
- Vårdsystemet håller en lokal cache över spärrar inom sammanhållen journalföring. Det lokala vårdsystemet svarar för att replikera ned relevant spärrinformation från den nationella spärrtjänsten, ex via tjänstekontraktet GetBlocks regelbundet och lämpligen baserat på attributet "createdOnOrAfter" för att undvika att hämta tidigare hämtad spärrinformation.
Replikering av spärrar från den nationella spärrtjänsten till en lokal spärrtjänst/lokal cache i vårdsystem ska normalt ej ske med en frekvens höger än 1ggn/dygn.
Hävning av spärr för vårdgivares spärrar som hanteras lokalt (lokal spärrtjänst/lokal cache) hanteras i den lokala spärrtjänsten/lokal cache.
Replikering av hävd spärr till den nationella spärrtjänsten bör ske momentant.
6 Spärrhantering inom sammanhållen journalföring
Det är endast patienten själv som kan begära att information ska spärras.
Spärras kan sättas, hävas, hävas temporärt , temporär hävning kan hävas, samt spärr kan tas bort (felaktigt registrerad).
Spärrar hanteras lokalt, normalt via en lokal spärrtjänst (som kan vara installerad lokalt eller tillhandahållas såsom molntjänst av Inera) eller i verksamhetens vårdsystem.
Samtliga spärrar som hanteras lokalt av verksamheten ska replikeras (kopieras) upp till den nationella spärrtjänsten, för att kunna få en samlad bild av samtliga spärrar för en patient, oavsett vårdgivare.
Skapande av spärr, hävning av spärr, borttagning av spärr (felregistrerad) sker således på lokal nivå.
Administration av spärrar bör ske genom en utsedd funktion för detta inom verksamheten. Det kan finnas behov av att kunna administrera spärrar (hävning av spärr) under dygnets 24 timmar.
6.1 Information till patienten om patientens möjligt att sätta spärr
Vårdgivaren är skyldig att informera patienten om patientens rättighet att begränsa åtkomst till patientens journalinformation och hur detta kan gå till.
Vårdgivaren är även skyldig att upplysa patienten om vilka risker det kan medföra att begränsa åtkomsten till journalinformation, lämpligen i dialog med patienten. Det är viktigt att patienten informeras om att spärrar kan utgöra en patientsäkerhetsrisk för patienten.
Informationen till patienten bör innehålla punkterna enligt bilaga "Informationsblad - Patient" .
6.2 Administration av spärrar
Spärras kan sättas, hävas, hävas temporärt , temporär hävning kan hävas, samt spärr kan tas bort (felaktigt registrerad).
Administration av spärrar bör ske genom en utsedd funktion för detta inom verksamheten. Det kan finnas behov av att kunna administrera spärrar (hävning av spärr) under dygnets 24 timmar vilket talar för att denna funktion bör vara en central funktion.
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en dokumenterad rutinbeskrivning till stöd för de som administrerar spärrar. Rutinbeskrivningen ska tydligt ange samtliga processteg för hur en spärr sätts.
Nedan beskrivs de 2 vanligaste processerna: Sätta spärr samt häva spärr.
6.2.1 Sätta spärrar
Nedan beskrivs en generisk process för att sätta spärrar.
Process sätta spärr
...
Patienten meddelar sitt önskemål avseende spärr till hälso-/sjukvårdspersonal.
Hälso-/sjukvårdspersonal tillhandahåller spärrblankett och informerar patienten om vad spärr av sammanhållen journal innebär, lämpligen genom dialog samt att ge patienten ett informationsblad. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten.
Hälso-/sjukvårdspersonal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration.
...
Spärrblankett inkommer till spärradministrationen.
Spärradministratören kontrollerar att spärrblanketten är korrekt ifylld.
Om uppgifter saknas i spärrblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten.
...
Spärradministratören registrerar spärr, enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (för lokal spärrtjänst/vårdsystem).
...
Spärrblanketten diarieförs enligt lokala rutiner
I förekommande fall ska blanketten skickas tillbaka till vårdgivaren.
Bekräftelse om införd spärr skickas till patienten.
6.2.2 Häva spärrar
En spärr kan hävas antingen genom att en patient begär/godkänner detta eller vid en nödsituation (blåljus).
Hävningen kan vara permanent (normalt baserat på en begäran av patienten) eller temporär (normalt baserad på en nödsituation).
Nedan visas en generisk process där en spärr hävs på begäran av patienten.
Process häva spärr
...
Häva spärr
...
Patienten meddelar sitt önskemål avseende hävning (borttagande) av spärr till hälso-/sjukvårdspersonal.
Hälso-/sjukvårdspersonal tillhandahåller blankett för hävning av spärr och informerar patenten om vad hävning av spärr innebär. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten.
Hälso-/sjukvårdspersonal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration
...
Spärrblankett inkommer till spärradministrationen.
Spärradministratören kontrollerar att spärrblanketten är korrekt ifylld.
Om uppgifter saknas i spärrblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten.
...
Spärradministratören tar bort spärr enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (för lokala spärrtjänsten/vårdsystem)
...
Bekräftelse skickas till patienten om att önskad/önskade spärrar är hävda
Blanketten avslutas och diarieförs.
För privata vårdgivare skickas blanketten tillbaka till vårdgivaren
7 Checklista
Se bilaga Checklista
8 Termer och begrepp
...
Person anställd av vårdgivaren för att utföra vård och behandling
...
Innehållsförteckning |
---|
1 Revisionshistorik
Datum | Version | Namn | Kommentar |
---|---|---|---|
2018-11-16 | PA01 | Björn Skeppner | Första utkastet till stomme & innehåll |
2018-12-17 | PA02 | Björn Skeppner | Påbörjat med innehåll |
2019-01-09 | PA03 | Björn Skeppner | Kompletterat kapitel 5 & 6 |
2019-01-17 | PA04 | Björn Skeppner | Diverse justeringar |
2019-01-17 | PA04 | Björn Skeppner | Diverse justeringar |
2019-01-23 | PA05 | Björn Skeppner | Ändrat struktur och diverse mindre kompletteringar |
2019-02-14 | PA06 | Björn Skeppner | Lagt till kapitel 6.3.4 samt smärre justeringar |
2019-02-20 | 1.0 | Björn Skeppner | Remissutgåva |
2019-03-20 | 1.1 | Björn Skeppner | Förtydligat integrationsmönstren i pkt 6.3.1 |
2019-09-10 | 1.2 | Björn Skeppner | Lagt till regler om spärr för barn (kap 5) samt organisationer med flera HSAidn (kap 6.3) |
2019-10-31 | 1.3 | Björn Skeppner | Språkliga justeringar |
2019-11-14 | 1.4 | Björn Skeppner | Kompletterat med hantering av personidentifierare (6.4) samt inkomna synpunkter |
2019-11-26 | 1.5 | Björn Skeppner | Kompletterat kap 6.5.5 med användningen av attributet latestCancellation samt inkomna synpunkter |
2019-12-09 | 1.6 | Björn Skeppner | Kompletteringar. Bl.a tydliggöra kravet på verksamheten vid hantering av otillgänglig spärrtjänst (6.5) samt möjlighet för patienten att sätta tidsbegränsade spärrar (5.1). |
2020-02-12 | 1.7 | Björn Skeppner | Justerat texten kring latestCancellation (restriktioner) |
2020-05-12 | 1.8 | Björn Skeppner | Infört kompletterande text i kap 5.2 kring nyttjandet av de s.k "extended-kontrakten" |
2 Inledning
5 Spärrhantering inom sammanhållen journalföring
Det är endast patienten själv som kan begära att information ska spärras.
Vårdnadshavare kan enligt patientdatalagen inte begära att information ska spärras för sina barn.
Ett barn kan dock själv begära att få sin information spärrad, om vårdgivaren har gjort en dokumenterad mognadsbedömning i det enskilda fallet, och bedömt att barnet har nått en tillräcklig mognad och insikt för att kunna förstå konsekvenserna av att spärra sin information
Spärrar kan:
- Läggas till
- Hävas permanent
- Tillfälligt hävas
- Återställas efter tillfällig hävning (spärr blir då åter aktiv)
- Makuleras (felaktigt registrerad).
Spärrar hanteras lokalt hos verksamheten normalt via en spärrtjänst (som kan vara installerad lokalt eller tillhandahållas såsom molntjänst av Inera) eller inbyggt i verksamhetens vårdsystem.
Samtliga spärrar som hanteras lokalt av verksamheten ska replikeras (kopieras) upp till den nationella spärrtjänsten. Syftet är att kunna få en samlad bild av samtliga spärrar för en patient, oavsett vårdgivare.
För de verksamheter som väljer att nyttja Ineras spärrtjänst som molntjänst så sker replikeringen till den Nationella spärrtjänsten automatiskt.
Skapande av spärr, hävning av spärr, borttagning av spärr (felregistrerad) sker således på lokal nivå.
Administration av spärrar bör ske genom en utsedd funktion för detta inom verksamheten. Det kan finnas behov av att kunna administrera spärrar (hävning av spärr) under dygnets 24 timmar.
Inom vissa regioner så har man en central funktion för spärrhantering för sina vårdgivare. I vissa fall så sköter denna funktion även spärradministration åt privata vårdgivare som tillhandahåller vård inom regionen.
5.1 Information till patienten om patientens möjligheter att sätta spärr
Vårdgivaren är skyldig att informera patienten om patientens rättighet att begränsa åtkomst till patientens journalinformation och hur detta kan gå till.
Vårdgivaren ska upplysa patienten om vilka risker det kan medföra att begränsa åtkomsten till journalinformation, lämpligen i dialog med patienten. Det är viktigt att patienten informeras om att spärrar kan utgöra en patientsäkerhetsrisk för patienten. Denna information bör därför ges av en person inom vårdgivaren som har kunskap om vilken patientsäkerhetsrisk en spärr eventuellt kan utgöra.
Ineras spärrtjänst möjliggör att en spärr kan tidsbegränsas, dvs anges "från-och-med samt till-och-med". Detta kanske inte alla vårdsystem/verksamheter kan hantera. Ej heller möjligheten att undantaga viss viktigt information som uppgifter om läkemedel och uppmärksamhetsinformation. Dessa möjligheter kan då undantas från lokala anpassningar av spärrutiner då det ej föreligger lagkrav på att stödja dessa funktioner.
Informationen till patienten bör innehålla punkterna enligt bilaga "Informationsblad - Patient".
5.2 Administration av spärrar
Spärras kan läggas till, hävas permanent, hävas tillfälligt, återställas efter tillfällig hävning samt makuleras (felaktigt registrerad).
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en dokumenterad rutinbeskrivning och att den följs av de som administrerar spärrar. Rutinbeskrivningen ska tydligt ange samtliga processteg för hur en spärr sätts.
Nedan beskrivs övergripande de 2 vanligaste processerna: Sätta spärr samt häva spärr.
5.2.1 Lägga till spärr
Nedan beskrivs ett exempel på en övergripande process för att lägga till spärr.
OBS. Blanketterna kan givetvis vara utformade och tillgängliga som elektroniska formulär, ex via inloggning på 1177.se och då hanteras i ett "digitalt flöde".
Process sätta spärr
Process | Beskrivning |
---|---|
Anmäla spärr | Patienten meddelar sitt önskemål avseende spärr till vårdgivaren, lämpligen för ändamålet utsedda personer (se kap 5). Av vårdgivaren utsedd personal tillhandahåller patienten en spärrblankett och informerar patienten om vad spärr av sammanhållen journal innebär, lämpligen genom dialog samt att ge patienten ett informationsblad. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten. Av vårdgivaren utsedd personal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration. |
Kontrollera blankett | Spärrblankett inkommer till spärradministrationen. Spärradministratören kontrollerar att spärrblanketten är korrekt ifylld. Om uppgifter saknas i spärrblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten. |
Registrera spärr | Spärradministratören registrerar spärr, enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (i spärrtjänst/vårdsystem). |
Spärr registrerad | Spärrblanketten diarieförs enligt lokala rutiner I förekommande fall ska blanketten skickas tillbaka till vårdgivaren (ex privat vårdgivare inom regionen). Bekräftelse om införd spärr skickas till patienten (om patienten ej motsäger sig detta) till folkbokföringsadressen. Vid behov som rekommenderat brev (kräver leg vid utlämnande). |
5.2.2 Häva spärr
En spärr kan hävas antingen genom att en patient begär/godkänner detta eller vid en nödsituation (blåljus).
Hävningen kan vara permanent (normalt baserat på en begäran av patienten) eller temporär (normalt baserad på en akut/nödsituation).
En temporär hävning kan även vara en hävning som kan göras direkt i vårdgivarens journalsystem, om det är inom samma vårdgivare som äger spärren. T.ex vid en situation där man har akut behov av att få tillgång till mer information.
Ett sådant förfarande behöver loggas, se referens [7].
En sådan hävning behöver normalt inte replikeras över till den nationella spärrtjänsten.
Nedan visas ett exempel på en övergripande process där en spärr hävs på begäran av patienten.
OBS. Blanketterna kan givetvis vara utformade och tillgängliga som elektroniska formulär, ex via inloggning på 1177
Process häva spärr
Process | Beskrivning |
---|---|
Häva spärr | Patienten meddelar sitt önskemål avseende hävning (borttagande) av spärr till vårdgivaren, lämpligen för ändamålet utsedda personer. Av vårdgivaren utsedd personal tillhandahåller blankett för hävning av spärr till patienten och informerar den om vad hävning av spärr innebär. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten. Av vårdgivaren utsedd personal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration |
Kontroll av blankett | Hävningsblankett inkommer till spärradministrationen. Spärradministratören kontrollerar att hävningsblanketten är korrekt ifylld. Om uppgifter saknas i hävningsblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten. |
Hävning av spärr | Spärradministratören tar bort spärr enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (för spärrtjänsten/vårdsystem) |
Spärr hävd | Bekräftelse skickas till patientens folkbokföringsadress om att önskad/önskade spärrar är hävda Blanketten avslutas och diarieförs. För privata vårdgivare skickas blanketten normalt tillbaka till vårdgivaren (ex privat vårdgivare inom regionen) |
Användningsfall A
Typiskt en region/vårdgivare med minst ett vårdsystem som har behov av att hantera spärrar och vill ha "egen" kontroll på sina spärrar genom en egen lokal spärrtjänst (se definition, kap 8).
- Verksamheten administrerar sina spärrar i en lokal spärrtjänst
- Vårdsystemen läser spärrar i den lokala spärrtjänsten
- Den lokala spärrtjänsten replikerar spärrarna till den Nationella spärrtjänsten
- Vid behov, dvs att man har verksamhetssystem som samverkar inom Sammanhållen journalföring, kan den lokala spärrtjänsten replikera ned nationella spärrar från den Nationella spärrtjänsten
Användningsfall B
Typiskt en region/vårdgivare med i huvudsak ett vårdsystem och som vill slippa att hantera en lokal spärrtjänst, utan vill ha detta såsom en tjänst.
- Verksamheten administrerar sina spärrar i Ineras "hotelltjänst" för Lokal spärrtjänst
- Vårdsystemen läser spärrar i den Nationella spärrtjänsten
6.5.5 Läsa/kontrollera spärrar, best practice
De vårdsystem som samverkar inom sammanhållen journalföring måste ha kännedom om det finns spärrar lagrade för en patient (se 6.5).
Vårdsystemet kan lösa detta på flera sätt, nedan anges några exempel som kan tjäna som rekommendationer för hur man ansluter sitt vårdsystem för åtkomst till spärrinformation.
Typisk vårdgivare (VG) / Journalsystem | Metod | Tjänstekontrakt | Kommentar |
---|---|---|---|
VG med ett eller flera journalsystem som behöver ha åtkomst till spärrinformation för sina vårdgivare och därmed vill ha en egen lokal instans av spärrtjänsten. Vårdsystemen anropar då den lokala spärrtjänsten på det sätt som de finner mest lämpligt. Kan vara en region med flera vårdgivare | Administrera och läsa spärrar i lokal spärrtjänst | GetBlocks, CheckBlocks | För GetBlocks kan Journalsystemet anropa antingen med patientid och/eller VG-id. Journalsystem kan även välja att ha lokal cache av spärrar genom att replikera ned dem från den lokala spärrtjänsten batchvis 1ggn/dygn genom GetBlocks. Flera VG-id:n kan skickas samtidigt i anropet. Vid varje replikering ska cachen rensas. Replikeringen kan även ske via inkrement, se exempel nedan (rad 3) med createdOnOrAfter |
VG som ovan, fast med journalsystem som samverkar inom Sammanhållen journalföring (t.ex Cambio XView) och som behöver ha lokal cache | Administrera och läsa spärrar i lokal spärrtjänst. Lokal spärrtjänst replikerar hem samtliga spärrar & hävningar från nationella spärrtjänsten, 1ggn/dygn Det lokala journalsystemet replikerar batchvis sedan hem den lokala spärrtjänstens spärrar till sin cache. | GetBlocks | Se ovan för lämpliga integrationsmönster. Not: Om något journalsystem är konsument av sammanhållen journalföring så anropas GetBlocks utan vårdgivarId. Se även exemplet nedan om latestCancellation. |
VG utan lokal spärrtjänst med ett eller ett fåtal journalsystem som var-och-en cachar spärrarna lokalt för sina vårdgivare. Spärrarna hämtas från den nationella spärrtjänsten. | Batchvis (baserat på createdOnOrAfter kopiera hem samtliga spärrar och hävningar från den nationella spärrtjänsten för de aktuella vårdgivarna till lokalt journalsystem (cache i journalsystemet) | GetBlocks | Flera VG-id:n kan skickas samtidigt i anropet. Not: Om något journalsystem är konsument av sammanhållen journalföring och därmed behöver ha tillgång till samtliga spärrar så anropas GetBlocks utan vårdgivarId för att få samtliga spärrar. Vid de inkrementella laddningarna så kan man genom attributet latestCancellation få reda på om det har skett någon förändring (ex borttagen spärr) så kan man göra en ny, fullständig laddning. OBS! latestCancellation ändras således när det skett en förändring i hela databasen. Det går således ej att nyttja detta attribut om man bara är intresserad av "sina" spärrar. |
VG utan lokal spärrtjänst med ett journalsystem som är konsument inom sammanhållen journalföring med ett begränsat antal anrop/h. Lämpligen <800 anrop/h | Direktanrop från journalsystem till nationella spärrtjänsten som avgör om information är spärrad eller ej | CheckBlocks | Exempelvis NPÖ För inparametrar, se TKB |
VG utan lokal spärrtjänst med ett journalsystem som är konsument inom sammanhållen journalföring med ett begränsat antal anrop/h. Lämpligen <800 anrop/h | Direktanrop från journalsystem till nationella spärrtjänsten som levererar ev. spärrinformation för en specifik patient | GetBlocks | Anropas med PatientId. Normalt ett journalsystem som söker efter spärrar baserat på ett patientId. Ev returnerade spärrar används för att begränsa vilken information som visas för aktören. Ett användningsfall som är effektivt då det vanligaste svaret är 0 spärrar. |
Vårdgivare med ett journalsystem som har ett begränsat antal VG (<50) | Batchvis hämta hem en lista på patienter som har en spärrinformation registrerade. Denna lista används därefter för att hämta spärrar för enbart de patienter som finns i listan. | GetPatientIds | Ett journalsystem som batchvis 1ggn/dygn hämtar en lista på vilka patienter som har spärrar och cachar denna lista. Denna lista genomsöks varje gång en sökning sker i journalsystemet på en patientidentitet. Detta är en bra metod för att bara anropa spärrtjänsten då det finns spärruppgifter på en patient. Denna metod gör att även hävningar av spärr fångas. Kräver dock lite mer logik i journalsystemet. |
Vårdgivare med ett journalsystem som har ett begränsat antal VG (<50) | Batchvis hämta hem en lista på spärrar för de vårdgivare som man anger i anropet. Denna lista används därefter för att hämta spärrar för enbart de patienter som finns i listan. | GetBlocks | En liknande metod enligt ovan. Ett journalsystem som batchvis 1ggn/dygn hämtar en lista på vilka spärrar det finns för angivna vårdgivare och cachar denna lista. Denna lista genomsöks varje gång en sökning sker i journalsystemet på en patientidentitet. Detta är en bra metod för att bara anropa spärrtjänsten då det finns spärruppgifter på en patient. Denna metod gör att även hävningar av spärr fångas. Kräver dock lite mer logik i journalsystemet. |
Förkortningar: VG = Vårdgivare
...
Spärr av journalhandling / vårddokumentation som är avgränsad till en vårdgivare och innebär att informationen ej är tillgänglig för andra vårdgivare genom sammanhållen journalföring.
...
Spärrtjänst -lokal
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...