Perspektiv. Som ett exempel utgår kalkylen från en fiktiv region i Sörmlands storlek. Kalkylen omfattar nyttor och kostnader för regionen, staten samt för invånare i regionen.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att nyttor och kostnader värderas i pengar. Nyttor och kostnader som av olika skäl inte värderats i pengar, beskrivs också i texten.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. Kalkylen har två nyttokategorier. Finansiella nyttor är nyttor som realiseras i pengar, i form av besparingar eller intäkter. Omfördelningsnyttor är nyttor som värderas i pengar i kalkylen men som realiseras och mäts på något annat sätt. Till exempel är frigjord tid en omfördelningsnytta när den inte används för att minska personalkostnader, utan istället omfördelas så att personaler kan göra andra saker än de gjorde tidigare.
Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
Så togs kalkylen fram. Kalkylen har tagit fram av Sils förvaltning på Inera under 2021 och 2022. Under 2022 presenteras och förbättras kalkylen i samarbete med regioner.
Nyttokalkylen jämför två fiktiva scenarier:
Hälso- och sjukvårdspersonal har tillgång till, och använder, information från källor om läkemedel via sina vårdinformationssystem .
Hälso- och sjukvårdspersonal har inte tillgång till information om läkemedel via vårdinformationssystem. För att försäkra sig om att patienten får rätt läkemedelsbehandling behöver de istället söka information i flera olika källor.
Effektkedjan ligger till grund för beskrivningarna av nyttor och kostnader.
View file |
---|
name | Effektkedja_ SiL - Använda källa 2.0.pdf |
---|
|
Vad är en biverkning? En biverkning är en ogynnsam och oavsedd reaktion på läkemedel. Den kan vara väntad utifrån dos och farmakologisk verkningsmekanism, men det finns också oväntade biverkningar.
Hur många drabbas av biverkningar från läkemedel? Det finns flera studier som försöker ta reda på hur vanligt det är med biverkningar från läkemedel. I en svensk studie baserad på data från 2008 fann man att förekomsten av biverkningar hos befolkningen var 12 % (95% CI 11,1-12,9%).
Hur många biverkningar går att undvika? Biverkningar som orsakas av fel i läkemedelshanteringen anses vara möjliga att förebygga (Socialstyrelsen). I studien återfanns undvikbara biverkningar i 5,6 % (95% CI 5,0-6,2%) av befolkningen. Det innebär att 47 % av befolkningen som drabbas av biverkningar drabbas av biverkningar som hade gått att undvika (5.6 % undvikbara biverkningar / 12 % biverkningar = 47 %).
Vad har biverkningarna för effekter och kostnader? Biverkningar kan orsaka lidande eller dödlighet för de individer som drabbas. Därutöver orsakar de kostnader i form av ökad vårdkonsumtion, men också i form av produktionsbortfall i samhället när personer inte kan arbeta på grund av biverkningarna. I nyttokalkylen gör vi antaganden om kostnader baserade på en svensk studie som kartlagt biverkningarnas kostnader.
Hur skulle användande av beslutsstöden i Sil bidra till att minska biverkningarna? När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, förväntar vi oss att sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter ökar. Då får färre patienter får biverkningar från läkemedel. Sil är också ett stöd vid iordningställande och administration av läkemedel, eftersom sjuksköterskan inte behöver leta efter instruktioner eller räkna ut dosering själv. Det minskar också biverkningarna.
Vad vet vi om Sils förmåga att minska biverkningar? Det behövs mer forskning om i vilken utsträckning beslutsstöd om läkemedel bidrar till att minska biverkningar. Vissa studier stödjer hypotesen. En finsk studie från 2021 fann att om beslutsstöd användes vid läkemedelsgenomgångar för patienter över 65 med hemsjukvård, minskade biverkningarna signifikant jämfört med vanlig vård. Men det finns också studier som inte hittat någon signifikant skillnad i biverkningar när beslutsstöd har införts, och som dessutom varnar för att införanden kan medföra negativa effekter, om det exempelvis har för många varningar som tröttar ut personalen så att de kanske missar något väsentligt.
Vad vet vi om hur mycket Sil används? Det behövs bättre statistik över hur mycket källorna i Sil används av vårdpersonalen. Idag är det svårt att följa användningen eftersom varje källa är integrerad i de olika vårdinformationssystemen. Det krävs därför att vårdinformationssystemet mäter användningen, vilket inte är så vanligt. Statistik om användningen skulle kunna ge en indikation om nyttan som Sil skapar. Om användningen är låg är nyttan låg, men om användningen är hög finns goda chanser att nyttan också är stor (även om det inte nödvändigtvis är så).
Följande är några viktiga antaganden som ligger till grund för kalkylen. För alla antaganden och beräkningar, ladda hem excelkalkylen längst ner på sidan.
47 % av befolkningen som drabbas av biverkningar drabbas av undvikbara biverkningar. Detta beräknas utifrån resultat i Hakkarainen et al.
8,5 % av befolkningen drabbas av biverkningar som är så allvarliga att de behöver uppsöka vård. Detta baseras på Nathaelsson et al.
Andelen personer som drabbas av undvikbara biverkningar (47%) är lika stor i gruppen som behöver vård på grund av sina biverkningar som i gruppen alla som drabbas av biverkningar. Detta är ett antagande.
Eftersom det saknas underlag om i vilken utsträckning användningen av Sil bidrar till att minska biverkningarna gör vi ett - helt grundlöst - antagande att Sil kanske kan bidra till att minska 30 % av de biverkningar som går att undvika.
Frigjorda resurser i vården genom minskat behov av vård orsakad av biverkningar. Användningen av Sil kan bidra till att undvika biverkningar och därmed vårdkonsumtionen på grund av biverkningar. Kostnader kan undvikas i slutenvård, öppenvård och primärvård. Kostnaderna fördelas mellan regioner och invånare.
Minskade kostnader för läkemedel. Biverkningar kan orsaka en ökad läkemedelsanvändning som också medför kostnader. Kostnaderna fördelas mellan staten, regionen och invånare.
Minskat produktionsbortfall på grund av vård orsakad av biverkningar. Under tiden invånare får vård för biverkningar kan de inte arbeta. Det innebär ett produktionsbortfall i samhället vars värde kan representeras av minskad inkomst för arbetsgivare och arbetstagare. När biverkningarna minskar minskar också produktionsbortfallet.
Minskat produktionsbortfall på grund av