| Sidegenskaper | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||
|
Innehållsförteckning
| Innehållsförteckning | ||
|---|---|---|
|
...
Inledning
Detta avsnitt beskriver de direktiv och riktlinjer som behövs för styrning av gemensamma arkitekturer, de strukturer som behöver etableras på gemensam nivå för att stödja arkitekturstyrningsprocesserna samt de gemensamma beslutsmekanismer som krävs för att undvika potentiella intressekonflikter.
För att etablera gemensamma arkitekturstyrningsprocesser krävs gemensamma principer och rekommendationer (se eSAMs principer och rekommendationer), tydlig ansvarsfördelning samt välfungerande kanaler för kommunikation. För att etablera gemensamma arkitekturer krävs ett gemensamt ramverk som beskriver hur vi bygger referensarkitekturer med återanvändbara byggblock som tillåter såväl nedbrytning till lokal nivå som uppbyggnad till gemensam nivå utifrån lokala initiativ.
Den gemensamma arkitekturstyrningsprocessen måste vara så generisk att den kan appliceras oavsett kombinationen av intressenter och aktörer.
Planering av arkitekturstyrning
Aktörer
Många aktörer är involverade i den kommunala och regionala myndighetens arkitekturstyrning. Det finns branschorganisationer som SKL, med bolag som Inera, som enligt överenskommelser reglerar delar av arkitekturen tillhörande kommuner och regioner, såväl som ett mycket stort antal statliga myndigheter som enligt sitt uppdrag normerar eller har tillsyn över regelverk som påverkar arkitekturbeslut samt även alla personer i olika roller inom den kommunala myndigheten som har ansvar för olika delar av den totala arkitekturen.
Intressenter och intressen
Det finns många intressenter med intressen i de system eller system av system som beskrivs av arkitekturen. Dessa intressenter driver oftast angelägenheter kopplade till intressentens uppdrag inom deras specifika domäner. De arkitekturella inriktningsbeslut som fattas inom ramen för arkitekturstyrning måste fattas med stöd av en överenskommen beslutsmekanism som minimerar eller undviker potentiella intressekonflikter.
Mål/indikatorer
Målstyrningen är den grundläggande styrmodellen inom i stort sett all offentlig verksamhet, såväl nationellt som lokalt och regionalt. Den nytta och det resultat som skapas mäts med indikatorer. Arkitekturen stödjer verksamheten med metoder om hur mål och indikatorer manifesteras i arkitekturbeskrivningar och tydliggör hur målen, nyttan och resultaten ska uppnås med stöd av en strategisk planering.
Strategisk planering
Utifrån verksamhetens vision och mål skapas en strategisk plan för hur verksamhet behöver förändras. Den strategiska planeringen skapar en beskrivning av nuläge, börläge och handlingsplaner för en eller flera verksamheter. Den strategiska planeringen är input till arkitekturinriktningen.
Styrmedel
Organisationen använder principer som är allmänna regler och riktlinjer, avsedda att vara varaktiga och sällan ändrade samt rekommendationer som visar den inriktning de behöver ta för att utföra sitt uppdrag och uppfylla sina mål. Dessa kan etableras inom olika domäner och på olika nivåer i organisationen. Principer och rekommendationer kan med fördel sammanfattas i direktiv.
Andra styrmedel som organisationen kan använda är standarder och mönster. De processer och aktiviteter som ska genomföras under en bestämd tidsperiod sammanfattas i en arkitekturstyrningsplan.
| Ankare | ||||
|---|---|---|---|---|
|
...