Innehåll

Nyttokalkyl för Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil): använda information om läkemedel i vårdinformationssystemet

Bakgrund

Det är vanligt med felaktig användning av läkemedel, vilket orsakar biverkningar hos patienterna. Studier tyder på på att användning av beslutsstöd minskar risken för felaktig användning av läkemedel. Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, är ett beslutsstöd som innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor.

Idag har olika regioner tagit in olika källor med information om läkemedel i sina vårdinformationssystem. Orsaken till variationen är att hälso- och sjukvårdspersonal får tillgång till informationen i Sil genom sitt vårdinformationssystem. För att vårdinformationssystemet ska kunna hämta och visa upp information från Sil behöver regionen anpassa det. Olika anpassningar behöver göras för varje källa som systemet ska kunna visa upp information från. Det är upp till varje region att prioritera vilka anpassningar de investerar i.

Eftersom varje källa förväntas föra med sig en nytta, också innebär en kostnad, behöver regioner bedöma nyttornas storlek i förhållande till kostnaderna. Den här nyttokalkylen tittar på nyttor och kostnader med att använda information om läkemedel i vården, jämfört med att inte göra det.

Metod

Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför två fiktiva scenarier:

1. Vårdpersonalen har tillgång till, och använder, information från källor om läkemedel via sina vårdinformationssystem .

2. Vårdpersonalen har inte tillgång till information om läkemedel via vårdinformationssystem. För att försäkra sig om att patienten får rätt läkemedelsbehandling behöver hälso- och sjukvårdpersonalen istället söka information i flera olika källor.

Perspektiv. Kalkylen omfattar nyttor och kostnader för regionen, staten samt för invånare i regionen.

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.    

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.

Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.

Så togs kalkylen fram. Vilka intressenter var representerade i arbetet? Under vilken tidsperiod?

Antaganden och underlag för kalkylen

Hur många drabbas av biverkningar från läkemedel? Enligt en svensk studie drabbas i snitt 8,5 % av den vuxna befolkningen av biverkningar som är så allvarliga att de behöver uppsöka vård (Natanaelsson et. al.).

Hur många drabbas av biverkningar från läkemedel, som hade gått att förebygga? Enligt en svensk studie går det att förebygga 65 % av biverkningarna som är så allvarliga att invånarna behöver uppsöka vård. (Hakkarainen et. al.).

Hur kan vi veta vad biverkningarna kostar för olika aktörer? I nyttokalkylen använder vi en studie över kostnaderna för biverkningarna. Studien har uppskattat kostnaderna för biverkningar för regioner, staten, patienter och för samhället (Natanaelsson et. al.).

På vilket sätt tror vi att Sil kan bidra till att minska biverkningar? När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, förväntar vi oss att sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter ökar. Då får färre patienter får biverkningar från läkemedel. Sil är också ett stöd vid iordningställande och administration av läkemedel, eftersom sjuksköterskan inte behöver leta efter instruktioner eller räkna ut dosering själv. Det minskar också biverkningarna. Nyttan är att färre patienter behöver läggas in på sjukhus eller besöka akutmottagningar på grund av biverkningar.

Vad vet vi om Sils förmåga att minska biverkningar?

<Skriv här>

Nyttor

Nyttor som värderats i pengar i kalkylen

Minskade kostnader för regioner för vård orsakad biverkningar.

Minskade kostnader för läkemedel för regionen

Minskade kostnader för läkemedel för staten

Minskade kostnader för invånare för vård orsakad av biverkningar

Minskat produktionsbortfall på grund av biverkningar

Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen

Bättre hälsa. När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel. Därmed minskar patienternas ohälsa på grund av biverkningar, så att de kan må bättre än de skulle ha gjort med felaktiga läkemedel eller doser, och undviker att dö på grund av biverkningar.

Minskad dödlighet. När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel. Därmed minskar patienternas ohälsa på grund av biverkningar, så att de kan må bättre än de skulle ha gjort med felaktiga läkemedel eller doser, och undviker att dö på grund av biverkningar.

Ökad trygghet för förskrivare och personal som iordningsställer och administrerar läkemedel. För vårdpersonal som arbetar med läkemedel bidrar Sil till en ökad trygghet i arbetet, eftersom de kan känna sig säkra på att ordination, iordningsställande och administration av läkemedel blir rätt.

Frigjord tid för förskrivare och personer som iordningsställer och administrerar läkemedel. Att använda Sil kan frigöra tid för personal i vården och andra ställen där läkemedel administreras, på flera sätt:

• Vid förskrivningstillfället - med Sil som beslutsstöd har förskrivare information om läkemedlet samlad på ett ställe. Det kan spara tid jämfört med att förskrivarna skulle söka efter informationen på egen hand i andra källor. Samtidigt kan Sil ibland tillhandahålla information som förskrivarna kanske inte skulle ha upptäckt om de hade sökt informationen utanför Sil. Det skulle kunna innebära att Sil kräver mer tid, men också ge en högre patientsäkerhet.

• Vid iordningsställande och administration av läkemedel - i många fall är Sil inte bara ett beslutsstöd för förskrivare, utan också för iordningsställande och administration av läkemedel. När läkemedlet har ordinerats behöver sjuksköterskan därför inte leta efter instruktioner eller räkna ut dosering själv, vilket sparar tid.

Jämlik vård. När Sil används av vårdpersonal ökar jämlikheten i vården, eftersom fler patienter i högre utsträckning får läkemedel enligt kunskap som är kvalitetssäkrad, aktuell och anpassad efter deras behov. Läkemedelsbehandlingen i Sverige blir mindre personberoende och mindre påverkad av oskäliga regionala eller kommunala skillnader.

Risker och eventuella negativa effekter

Mer tidskrävande vid förskrivning. Det kan ta extra tid för förskrivare och tillgodogöra sig information från Sil, jämfört med att inte göra det.

Risk för patientsäkerheten om systemen har bristande användarvänlighet. Om informationen inte visas upp på ett användbart sätt i vårdinformationssystemet, kan nya former av säkerhetsrisker uppstå. Några exempel är:

• “Alert fatigue” - för många notiser på skärmen gör att hälso- och sjukvårdpersonalen missar viktig information.

• Förvirrande presentation eller inflexibelt system riskerar att ökar förskrivningsfel.

• När systemet uppdateras måste hälso- och sjukvårdpersonalenen lära sig nya rutiner.

Hämtat från Computerised provider order entry combined with clinical decision support systems to improve medication safety: a narrative review - PubMed (nih.gov).

Kostnader

Kostnaderna för att vårdpersonal i en region i Sörmlands storlek ska få tillgång till information från Sil i vårdinformationssystemet omfattar:

Anpassning av vårdinformationssystem för varje källa (engångskostnad)

Årlig kostnad för Sil

Drift av egen server med SOAP API

Utbildning av vårdpersonal

Ska denna vara med?

Resultat från kalkylen

Visa diagram

Visa fördelning av nyttor

Osäkerhetsanalys

Sammanfatta osäkerhetsanalysen. Vilka värden har varierats? Vad innebär de för utfallet?

Styrkor och svagheter

Lyft fram kalkylens styrkor och svagheter. Exempelvis:

• Är alla eller de viktigaste nyttorna identifierade?

• Är de viktigaste nyttorna värderade i pengar?

• Vilka intressenter har kalkylen inte beaktat? Hur påverkar det resultatet?

• Finns det några antaganden som är extra betydelsefulla eller osäkra?

Slutsatser

Att… …innebär en positiv/negativ nettonytta (nytta minus kostnader) … för

Osäkerhetsanalysen visar att…

Bilagor

Effektkedja

Nyttokalkylen i excel