Sortera de nyttor, kostnader och risker ni identifierat genom effektkedjan.
Tid: Ofta mindre än en timme.
Resurser: Det kan hjälpa att ha någon att diskutera med.
Dokumentera: Markera er sortering i effektkedjan, eller i rapporten.
Sortera för att veta hur ni ska hantera nyttorna och kostnaderna i kommande steg
Tack vare effektkedjan har ni en bra förståelse för er förändring och vad ni vill att den ska leda till. I det här steget kan ni titta på de nyttor och kostnader ni hittat och sortera dem för att veta hur ni ska hantera dem i nästa steg. Sorteringen hjälper er också när ni ska presentera er analys eller kalkyl för andra.
Vilka slags nyttor och kostnader förväntar vi oss?
Vilka ska vi värdera i pengar?
Vilka vill eller kan ni inte värdera i pengar, men lyfta fram ändå?
Sortera genom att märka upp nyttor och kostnader
Gå igenom effektkedjan och märk upp nyttor och kostnader med de olika kategorierna. Markera dem också med en markör för om ni tänker värdera dem i pengar.
Läs mer om de fyra kategorierna nedan.
Fyra kategorier på nyttor och kostnader
Ineras modell har en bred definition av både nyttor och kostnader, som båda kan sorteras i fyra kategorier. En förändring kan exempelvis ge miljönytta, men den kan också föra med sig miljökostnader.
Kategorierna har arbetats fram under en längre tid, och har valts för att de tillsammans ger en bild över de typer av saker som människor ofta tycker är värdefulla.
Nedan följer en beskrivning av nyttor i de fyra kategorierna.
1. Finansiell. Värderas och hämtas hem i pengar, kan vara besparingar eller ökade intäkter. Exempel:
Minskade kostnader för papper
Minskade kostnader för porto
2. Omfördelning. Frigjorda resurser som värderas i pengar, men som hämtas hem när de används på nya sätt. Exempel:
Frigjord tid för sjuksköterskor
Frigjorda lokaler som vi ska använda till annat
Om ni frigör tid för personal, men planerar att behålla personalen, så är det alltid en omfördelningsnytta. Men om ni säger upp personal, har ni en finansiell nytta i form av minskade kostnader för personal.
3. Kvalitet. Kvaliteter för individer, som ökad trygghet och bättre hälsa, eller sociala kvaliteter som ökad gemenskap. De värderas inte i pengar, men beskrivs och går att mäta. Exempel:
Bättre hälsa för invånare
Ökad trygghet
4. Miljö. Effekter som är positiva för miljön som minskade koldioxidutsläpp. Värderas inte i pengar, men beskrivs och går att mäta.
Ökad biologisk mångfald
Minskade koldioxidutsläpp
Kostnader kan sorteras i samma kategorier som nyttorna. Finansiella kostnader handlar om pengar, omfördelningskostnader om tid och andra resurser. Kvalitetskostnader beskriver försämrade kvaliteter, exempelvis ökad stress hos personalen, och miljökostnader handlar om det som påverkar miljön negativt.
Vilka nyttor och kostnader bör vi värdera i pengar?
I regel bör ni värdera finansiella nyttor och kostnader i pengar. Likaså med omfördelningsnyttor och - kostnader. De övriga nyttorna bör ni inte värdera i pengar, utan lyfta fram på andra sätt.
Dock kan det finnas skäl att inte värdera alla finansiella och omfördelningsnyttor och - kostnader i pengar. Då handlar det ofta om att vi inte vill lägga tid på att göra värderingen.
Kvalitetsnyttor försöker vi sällan värdera i pengar. Dels saknar vi en etablerad metod för det, och dels känns det inte alltid meningsfullt att prata om kvalitetsnyttor som pengar. De kan ofta komma mer till sin rätt när vi beskriver dem med ord.
Miljönyttor och -kostnader brukar vi inte värdera i pengar i Ineras modell. Men det finns väl utvecklade metoder för det som vi på sikt gärna skulle integrera i metoden.
