Vanliga frågor och svar

Vid all hälso- och sjukvård ska en patient enligt lag identifiera sig. Vid inloggning till 1177.se identifieras patienter genom deras personnummer eller samordningsnummer. Identifieringen är nödvändig för att dels undvika förväxling av patienter, dels knyta vårdrelaterad dokumentation till rätt patient. Undantagen för att slippa identifiera sig vid hälso- och sjukvård är väldigt få och är inte tillämpliga i tjänsten. Den som avser att använda tjänsten bör således vara medveten om att användningen är att jämställa med en fysisk vårdkontakt med en vårdgivare där besöket registreras och ett vårdärende startas. Inloggningens syfte är att både identifiera patienten och att medvetandegöra denne om att tjänstens användning, liksom andra e-tjänster på 1177, utgör hälso- och sjukvård.

Ja, det finns en nyttokalkyl som ligger här: 1177 direkt - Öppen info: Nyttokalkyler - Confluence (atlassian.net)

På grund av hög risk för bedrägeriförsök får inte direktlänkar skickas med i aviseringar från 1177 direkt. Det finns två undantag och det är när invånaren når tjänsten i talsvar via 1177 och då skickas en inbjudan ut initierad av invånaren. Det andra undantaget är för att bjuda in tredje part (tolk eller anhörig) till digitala möten. Det går att läsa mer om här: Länk till 1177.se tas bort i aviseringar - Inera

För att skicka in synpunkter och förbättringsförslag på tjänsten använder man följande länk: Förbättringsförslag Inera

Ja. Systemet rekommenderas användas för barn som är äldre än 1 år. Det finns dock inget tekniskt hinder eller blockering som hindrar föräldern från att gå vidare och söka vård för ett barn som är mellan 0-1 år. 

Priser för införande och utbildning går att läsa här: Priser Regioner

Beställning gällande radering av personuppgifter finns att läsa om här: Nationella rutiner

Vid all hälso- och sjukvård ska en patient enligt lag identifiera sig. Vid inloggning till 1177.se identifieras patienter genom deras personnummer eller samordningsnummer. Identifieringen är nödvändig för att dels undvika förväxling av patienter, dels knyta vårdrelaterad dokumentation till rätt patient. Undantagen för att slippa identifiera sig vid hälso- och sjukvård är väldigt få och är inte tillämpliga i tjänsten. Den som avser att använda tjänsten bör således vara medveten om att användningen är att jämställa  med en fysisk vårdkontakt med en vårdgivare där besöket registreras och ett vårdärende startas. Inloggningens syfte är att både identifiera patienten och att medvetandegöra denne om att tjänstens användning, liksom andra e-tjänster på 1177, utgör hälso- och sjukvård.   

Det följer av ett flertal olika omständigheter. Det är Sveriges regioner som erbjuder tjänsten till allmänheten. Regionerna är sjukvårdshuvudmän och har en skyldighet i lag att tillhandahålla hälso- och sjukvård till allmänheten, vilket de valt att göra genom tjänsten. Tjänsten ersätter fysiska vårdkontakter och avlastar därmed regionerna och deras privata vårdgivare från vissa arbetsuppgifter.

Tjänsten arbetar med ett expertsystem som tar sin utgångspunkt i en individs individuella besvär och resulterar i en individuell rekommendation om antingen vård eller självhjälp. Expertsystemet övervakas och justeras av legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. Produkten är en CE-märkt medicinteknisk produkt vars syfte således är medicinskt. Den är ett hjälpmedel i regionernas sjukvårdsverksamhet, precis som annan medicinteknisk utrustning som används i en vårdgivares verksamhet. Dessa omständigheter talar sammantaget för att tjänsten tillhandahåller hälso- och sjukvård och inget annat, även om den inte tillhandahålls direkt av hälso- och sjukvårdspersonal. Även råd om hur en patient själv kan lindra symtom (råd om självhjälp) utgör hälso- och sjukvård när de tillhandahålls i tjänsten.

Ansvarig vårdgivare för tjänstens automatiserade symtombedömningar och rekommendationer om vård är den region där patienten är folkbokförd, såvida inte patienten vid inloggning i 1177.se väljer en annan region av olika skäl, till exempel vistelse på annan ort än folkbokföringsorten. Om tjänsten hänvisar patienten till att ta en fysisk eller digital kontakt med en region eller privat vårdgivare, ansvarar den vårdgivaren för den fortsatta vården. Begreppet ”vårdgivare” är centralt inom hälso- och sjukvården. Till begreppet är en mängd skyldigheter kopplade. Det är därför viktigt att en identifierad vårdgivare står bakom tjänstens bedömningar och rekommendationer.

Nej, däremot inkommer och upprättas journalhandlingar i tjänsten som utgör en del av patientens sammanhållna patientjournal hos en region, som regel den region där patienten är folkbokförd. Det är inte ovanligt i dagens digitala vårdmiljö att handlingar och uppgifter i en patientjournal är spridda på olika databassystem och digitala tjänster hos en (1) vårdgivare, såsom journalanteckningar, röntgenbilder, remisser med mera. Det är vårdgivarens ansvar att hålla samman dessa olika informationsmängder om en och samma patient. Även Inera förvarar journalhandlingar på uppdrag av regioner och privata vårdgivare, exempelvis vaccinationsanteckningar och läkarintyg, vilka således utgör del av en patients sammanhållna patientjournal. Typiska journalhandlingar i tjänsten är patientens symtombeskrivning, tjänstens egen upprättade symtombedömning och den upprättade hälsoprofilen. Journalhandlingar ska bevaras minst tio år från dagen för en inkommen alternativt upprättad handling.

Nej. En patient kan chatta med en legitimerad yrkesutövare i tjänsten på uppmaning från tjänsten. Chatten kan liknas vid ett telefonsamtal och riskerar därmed att innehålla allehanda uppgifter om tredje personer och sakförhållanden som saknar relevans för patientens aktuella symtom. Ineras bedömning är att chatten, trots att den är en direkt följd av vård och behandling, inte utgör en journalhandling av flera skäl. Dels principen om uppgiftsminimering i GDPR, som överflyglar patientdatalagens bestämmelser om journalföring, dels det faktum att den legitimerade yrkesutövaren kan och ska manuellt dokumentera väsentliga uppgifter från chatt-konversationen i aktuellt vårddokumentationssystem och därmed uppfylla patientdatalagens krav på dokumentation av vården. Bättre följsamhet till både dataskyddsförordningen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen kan åstadkommas genom att manuellt dokumentera (journalföra) väsentliga uppgifter och ställningstaganden kring själva vården i stället för att spara chatten. Chatten kan däremot bevaras av vårdgivaren för andra ändamål, såsom för egenkontroll enligt Socialstyrelsens kvalitetsledningsföreskrifter SOSFS 2011:9 eller för avvikelsehantering för en period om två år.

Nej. Enligt patientdatalagen ska en journalanteckning, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder mot det, signeras av den som är ansvarig för uppgiften (3 kap. 10 §). En journalanteckning ska som huvudregel signeras av den som svarar för den införda uppgiften. Regeringen har emellertid bemyndigat Socialstyrelsen att meddela undantag från signeringskravet. Bemyndigandet finns i förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. Socialstyrelsen har föreskrivit att vårdgivare får besluta om undantag från signeringskravet i 3 kap. 10§ patientdatalagen (se HSLF-FS 2016:40). Som framgår finns det utrymme för vårdgivare att undanta vissa journalanteckningar från signeringskravet. Socialstyrelsen har dock föreskrivit vilka anteckningar som alltid ska signeras. Det rör sig bland annat om anteckningar om väsentliga ställningstaganden om vård och behandling. Den upprättade symtombedömningen i tjänsten får anses innehålla väsentliga ställningstaganden om vård och behandling. Signeringskravet är emellertid bara tillämpligt på ”journalanteckningar”, inte inkomna eller upprättade journalhandlingar hos en vårdgivare. Därmed omfattas inte symtombeskrivningen, symtombedömningen eller hälsoprofilen som skapas i tjänsten av patientdatalagens signeringskrav. Däremot utgör handlingarna journalhandlingar, se föregående fråga. Anteckningar som förs av en legitimerad yrkesutövare i samband med chatt med patienten ska normalt signeras.

I nuläget saknar regionerna elektronisk åtkomst till dokumentation i tjänsten, om patienten nöjer sig med tjänstens rekommendationer och inte inleder en chatt med en vårdgivare. Tjänsten saknar vidare i nuläget automatiserade exportfunktioner för överföring av originalhandlingar till patientansvarig region. Några funktioner för att självadministrera bevarandetider i tjänsten finns inte heller. Det är Ineras ambition i utvecklingsplanen för tjänsten att komma tillrätta med beskrivna begräsningar. Funktioner för gallring och export är emellertid en angelägen fråga i många andra av Ineras tjänster som lagrar personuppgifter på uppdrag av kund. Tjänsten kommer därför att omfattas av detta övergripande arbete som Inera bedriver på området för bevarande, gallring och export av handlingar. Några garantier om när i tiden det finns utvecklade funktioner kan inte ges av Inera i nuläget. Tills vidare bevaras journalhandlingar i tjänsten på obestämd tid enligt uppdrag från respektive region (se frågan om en patientjournal skapas ovan). På begäran kan Inera göra manuella överföringar av dokumentation till en region.

Både Inera och regionerna är måna om att användare av tjänsten inte hamnar utanför det skyddsnät av skyldigheter och ekonomisk kompensation som finns inom hälso- och sjukvården. Eftersom tjänsten tillhandahåller hälso- och sjukvård för den patient som nyttjar den, säkerställs att denne inte hamnar utanför skyddsnätet. Klagomål på tjänsten ska riktas till aktuell region som är ansvarig vårdgivare för tjänsten. Kontaktuppgifter till respektive regions patientnämnd finns på regionernas hemsidor. Som regel är det den region där patienten är folkbokförd som ska ta emot klagomål på tjänsten, om inte patienten vid inloggning till 1177.se valt en annan region. Om en patient drabbas av en skada i samband med användning av tjänsten, kan denne ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. För regionfinansierad vård finns Löf (regionernas ömsesidiga försäkringsbolag). Det är Löf som bedömer om en skada ska ersättas och vilken ersättning som ska lämnas.

Tjänsten bygger på att invånaren notifieras om händelser i tjänsten via sms.​ Bestämmelser om notifiering via sms eller e-post finns i 15 - 17 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Utgångspunkten är att vårdgivare inte får överföra patientuppgifter i klartext i öppna nät. Skyddsåtgärder ska vidtas så att sådan överföring inte resulterar i att obehöriga kan ta del av sådana uppgifter. Vårdgivare får dock enligt föreskrifterna skicka påminnelser och kallelser i klartext till patienter i öppna nät, till exempel via sms. Det uppställs ett flertal krav för en sådan överföring. Vårdgivaren ska först ha gjort en dokumenterad behovs- och riskanalys. Patienten ska vidare ha gett sitt medgivande, och påminnelsen/kallelsen får inte avslöja detaljer om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Föreskrifterna uppställer inte ett uttryckligt samtycke av patienten. Samtycket kan vara konkludent, det vill säga komma till uttryck genom en aktiv handling av patienten. Det krävs således inte en kryssruta eller någon annan aktiv åtgärd för att inhämta patientens samtycke till notifieringar. Det räcker att information om notifieringar framgår av användarvillkoren och att invånaren informeras om att dennes användning av tjänsten innebär ett samtycke till notifieringar via sms. Vill inte invånaren ha notifieringar via sms, kan denne låta bli att använda tjänsten.

För varje tjänst som omfattas av kundavtalet finns ett dokument som beskriver de villkor som är specifika för just den tjänsten. Dokumentet heter Beskrivning och tjänstespecifika villkor och förkortas ofta BTV.

Tjänstens BTV går att läsa här: BTV 1177 symtombedömning och hänvisning

När det gäller de tjänster som Inera har i uppdrag av regionerna att förvalta pågår en utredning gällande gallring som man kan läsa mer om här: Gallringsutredning - Inera

Första gången en patient söker vård på en vårdenhet kommer de få frågan att lämna två olika samtycken:

1. Samtycke för att dela sin journalhistorik

2. Samtycke för att dela sin läkemedelslista

Patienten kan i patientapplikationen (under fliken "Min profil") se vilka samtycken hen lämnat och till vilken vårdenhet hen lämnat dem. Under "Min profil" kan patienten även administrera sina samtycken, t.ex. återkalla ett tidigare lämnat samtycke. Vårdpersonalen kan se om patienten samtyckt till att dela sin journalhistorik och/eller sin läkemedelslista i vårdgivargränssnittet Clinic24, både under ett pågående möte och på patientens profil.

De hanteras manuellt. Lösningen kommer inte vara ansluten till vårdgivar-IdP. Vanligtvis har varje enhet en systemadministratör som lägger upp användare, alternativt att det är några på regional nivå som jobbar med det för alla enheter.

Beställningar av behörigheter till (Systemadministratörer, Dashboard, Flygledartornet) görs av behörig beställare i respektive region enligt rutin som finns här: Nationella rutiner

• Lägga till några IP-adresser som vitlistade

• Öppna några brandväggar för att få videotjänsten att fungera så bra som möjligt.

• Säkerställa att personalen har rätt utrustning i form av skärmar och datorer.

Utbildningsmaterial och manualer finns här: Manualer & Utbildningsmaterial. Användarmanual finns också att till gå via systemet Clinic24 där vårdpersonal arbetar.

Manage24 är ett verktyg där systemadministratörerna kan lägga till användare, redigera behörigheter och lägga till frastexter. Hur detta går till ingår i systemadministratörsutbildningen.

Clinic24 är systemet som vårdpersonal arbetar i för att hantera ärenden.

Information om röda dagar och hur de fungerar finns här: Röda dagar i plattformen 2024

Tjänsten är en medicinteknisk produkt, där Ineras leverantör är tillverkare. Tillverkaren (Platform24) har ett ansvar för det medicinska innehållet i sin produkt.
Följande delar (Triage24) ingår i Platform24:s MDR-certifierade produkt.

• Triage-motorn som genererar en guidning till rätt vårdnivå

• Rekommendationssidan

• Möjligheten att anpassa det medicinska innehållet som populerar triagemotorn (Content24)

Triagemotorn är detsamma som det medicinska innehållet. Den kommer varken Inera eller regionerna att konfigurera. Triagemotorn resulterar i en brådskegrad (nivå 1-5 som motsvarar de fem brådskegraderna i Rådgivningsstödet som används inom 1177 på telefon). Man kan ha hänvisningsregler som styr vad patienter med de olika brådskegraderna får för rekommendationer. Hänvisningsreglerna kommer vara samma för alla i basinförandet. I breddinförandet beroende på regionernas behov kan det bli aktuellt att konfigurera på regional nivå.

Ja det finns. Man anmäler fel och avvikelser via formulär som finns på Inera https://www.inera.se/kontakta-oss/felanmalan-och-anvandarstod/. Synpunkter på medicinskt innehåll och vårdavvikelser lämnas i formulär för förbättringsförslag.

Dashboard är ett verktyg för att presentera data relaterad till användarnas interaktion med plattformen. Med hjälp av standardrapporten kan användaren följa upp data kring användandet av plattformen över tid. Här ges en överblick av bland annat patientflödet, efterfrågan och patientnöjdheten över tid. Det finns även möjlighet att jämföra data mellan olika ingångar, vårdenheter och roller.

Flight Tower också benämnt som “Flygledartornet” är ett monitoreringsverktyg som används för att monitorera och övervaka flöden i systemet i realtid. Flygledartornet ska användas för att få en temperaturcheck av patientvolymer i kö, i pågående möten och hur många/och vilken typ av vårdpersonal som just nu använder systemet. Flygledartornets data uppdateras var 5e minut.

Om vårdenheten inte syns kan det bero på att det inte finns någon data kopplad till den d.v.s. att det inte finns några patienter i kö eller pågår några ärenden.

Två licenser per vårdenhet ingår till respektive system. Vill man köpa till fler licenser vänligen kontakta förvaltningen.

FAQs för både Dashboard och Flight Tower finns att tillgå på den gemensamma teamsytan i mappen Utbildning.