SammanfattningBakgrund: Jämförelsealternativ: Nyttor: Kostnader: Resultat: Styrkor och svagheter: |
---|
Innehåll
Nyttokalkyl för symtombedömning och hänvisning
Bakgrund
Under våren 2022 börjar tio regioner använda en plattform för automatisk symtombedömning, triagering och kontakt, som de har upphandlat gemensamt via Inera. Att använda plattformen innebär förändringar för både invånare och vårdpersonal. Vård i form av telefonsamtal, pappersbrev och fysiska besök kan i hög utsträckning ersättas med digitala kontakter och flera automatiserade moment.
Syftet med den här nyttokalkylen är att systematiskt kartlägga möjliga nyttor och kostnader med förändringen, och uppskatta hur stora de skulle kunna vara. Nyttokalkylen är tänkt att vara en “exempelkalkyl”, som kan anpassas och justeras. Du som vill kan ladda ner kalkylen som finns i Bilaga 2 för att justera den med egna värden.
Metod
Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför nytta och kostnad för två alternativ:
Att använda plattformen i vården, så att flera moment automatiseras och kontakter mellan invånare och vårdpersonal sker digitalt när det går.
Att inte använda plattformen i vården, utan att istället fortsätta med telefon, brev, och fysiska besök.
Perspektiv. Nyttokalkylen omfattar hälso- och sjukvårdens och invånarnas perspektiv i första hand. Kalkylen baseras på en region som har Region Kronobergs förutsättningar och befolkningsmängd.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.
Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen har arbetats fram stegvis under flera år. Nyttorna har kartlagts och formulerats med hjälp av workshops i regionernas nätverk för symtombedömning och hänvisning och genomgångar av rapporter och studier. Därifrån har ett första utkast på kalkylen arbetats fram och presenterats för olika intressenter.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
Förbättrad tillgänglighet genom frigjord tid, genom effektivare vårdkontakter. Med automatiserade moment och digitala kontakter, förväntas vårdpersonalen kunna hantera kontakter med invånare snabbare än vad de skulle hanterat samma ärenden på det traditionella sättet med telefon och fysiska besök. Tiden som frigörs förväntas omsättas direkt i verksamheterna med att ta hand om fler patienter, så att tillgängligheten ökar.
Frigjord tid för invånare, genom effektivare vårdkontakter. Beskriv nytta
Minskade kostnader för digital utomlänsvård. Beskriv nytta
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen
Bättre hälsa. Beskriv nytta
Genom ökad patientsäkerhet
Genom att fler som behöver vård kontaktar vården.
Genom att kunna få egenvårdsråd direkt.
Genom att kunna ta till sig egenvårdsråd i lugn och ro.
Genom att hänvisas till akut vård direkt.
Genom kortare väntetider för de som behöver vård.
Ökad trygghet för invånare under kontakten med vården.
Ökad trygghet för invånare i vardagen.
Förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonal.
Minskade koldioxidutsläpp för resor.
Minskade kostnader för regionen för sjukfrånvaro. Beskriv nytta
Minskade kostnader för personalomsättning. Beskriv nytta
Risker och eventuella negativa effekter
Lista risker och eventuella negativa effekter
Kostnader
Lista de kostnader som är med.
Resultat från kalkylen
Visa diagram
Visa fördelning av nyttor
Osäkerhetsanalys
Sammanfatta osäkerhetsanalysen. Vilka värden har varierats? Vad innebär de för utfallet?
Styrkor och svagheter
Lyft fram kalkylens styrkor och svagheter. Exempelvis:
Är alla eller de viktigaste nyttorna identifierade?
Är de viktigaste nyttorna värderade i pengar?
Vilka intressenter har kalkylen inte beaktat? Hur påverkar det resultatet?
Finns det några antaganden som är extra betydelsefulla eller osäkra?
Slutsatser
Att… …innebär en positiv/negativ nettonytta (nytta minus kostnader) … för
Osäkerhetsanalysen visar att…
Bilagor
1. Effektkedja
2. Nyttokalkylen i excel