Gå till slutet av bannern
Gå till början av bannern

Nytt verksamhetsstöd

Hoppa till slutet på meta-data
Gå till början av metadata

Du visar en gammal version av den här sidan. Visa nuvarande version.

Jämför med nuvarande Visa sidhistorik

« Föregående Version 9 Nästa »

FÄRDIGSTÄLLS UNDER VÅREN 2022

Sammanfattning

Bakgrund:

Jämförelsealternativ:

Nyttor:

Kostnader:

Resultat:

Styrkor och svagheter:

Innehåll

Nyttokalkyl för nytt verksamhetsstöd

2021 påbörjades utvecklingen av ett nytt verksamhetsstöd för sjukvårdsrådgivning inom 1177 Vårdguiden på telefon.

Dagens motsvarighet, Rådgivningsstödet, är ett egenutvecklat system som närmar sig slutet av sin livslängd, både tekniskt och funktionellt. Rådgivningsstödet ska vara ersatt och avvecklat senast till utgången av 2023. Att underhålla Rådgivningsstödet efter 2023 skulle innebära oskäligt stora insatser.

Syftet med nyttokalkylen är att identifiera och visa de nyttor och kostnader som det nya verksamhetsstödet bidrar till, som ett stöd i utvecklings- och implementeringsarbetet.

Metod

Jämförelsealternativ. I kalkylen jämförs alternativet att använda ett nytt verksamhetsstöd så som det planerats i projektet, med ett fiktivt scenario där dagens Rådgivningsstöd skulle fortsätta användas. I det fiktiva scenariot bortser vi från att ett fortsatt användande av Rådgivningsstödet inte är realistiskt - vi utgår istället från att Rådgivningsstödet skulle fortsätta fungera så som det fungerat när det fungerar bra, utan driftstörningar och tekniska problem. Syftet med att jämföra användandet av ett nytt verksamhetsstöd med ett fiktivt scenario är att kalkylen ska hjälpa till att identifiera och visa de nyttor och kostnader som det nya verksamhetsstödet bidrar till.

Perspektiv. Hela Sverige? En region?

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. De nyttor och kostnader som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.    

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.

Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.

Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen tas fram under 2021-2022 och utgår från Inera modell för nyttokalkyler. I arbetet deltar representanter från förvaltningen av 1177 Vårdguiden på telefon samt från projektet för nytt verksamhetsstöd, på Inera.

Nyttor

Nyttor som värderats i pengar i kalkylen

Frigjord tid för sjuksköterskor på 1177. Några aspekter av det nya verksamhetsstödet gör sjuksköterskornas arbete mer effektivt, vilket frigör tid jämfört med när samma arbetsmoment görs i Rådgivningsstödet:

  • Med ett verksamhetsstöd som gör det lättare att följa arbetssättet behöver sjuksköterskorna inte lägga lika mycket tid på att navigera i stödet på datorn, och det gör att många samtal går snabbare än vad de kan göra med Rådgivningsstödet.

  • Med hänvisningsstödets användarvänliga gränssnitt och strukturerade information, går det snabbare och lättare för sjuksköterskorna att hitta rätt information när de ska hänvisa. (Detta kan också gälla för annan vårdpersonal som använder hänvisningsstödet).

Frigjord tid för katalogadministratörer - information om vårdenheter. Katalogadministratörer på 1177 Vårdguiden på telefon får frigjord tid eftersom basinformationen om vårdenheter hämtas från HSA. De kommer dock fortfarande behöva uppdatera vissa informationsmängder som är specifika för tjänsten.

Frigjord tid för katalogadministratörer - hänvisningsinformation. Katalogadministratörer på 1177 Vårdguiden på telefon behöver inte längre producera hänvisningsdokument och administrera och förankra dem.

Frigjord tid för mottagande vårdpersonal. När fler invånare hänvisas rätt vid första försöket, innebär det att vårdpersonal som tar emot invånarna som hänvisats kan lägga mindre tid på att ta hand om invånare som hänvisats till en högre vårdnivå än nödvändigt eller på att hänvisa vidare.

Frigjord tid för invånare. När fler invånare hänvisas rätt vid första försöket, behöver de lägga mindre tid på att försöka hitta rätt vårdnivå eller vårdmottagning.

Frigjord tid för regional IT. Till skillnad från Rådgivningsstödet har verksamhetsstödet ett webbaserat användargränssnitt, som gör att regional IT inte behöver installera nya releaser manuellt på varje dator (paketera, skjuta ut, kontrollera).

Frigjord tid i förvaltning och vidareutveckling. Med modern teknik är det enklare och går åt mindre resurser till att förvalta och vidareutveckla.

Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen

Bättre arbetsmiljö för rådgivande sjuksköterskor.

  • Roligare arbete. Med ett modernt och användarvänligt gränssnitt blir det roligare att arbeta med sjukvårdsrådgivning.

  • Bättre ergonomi. Det är snabbt och lätt går att hitta rätt information, så att det går åt mindre tid till klickande och letande. Flera arbetsmoment blir mindre fysiskt och kognitivt ansträngande än de är i Rådgivningsstödet.

  • Lättare att göra säkrare bedömningar. Verksamhetsstödet gör det lättare får sjuksköterskorna att göra sitt arbete med hög kvalitet, genom att

    • gränssnitt och utformning stödjer arbetssättet så att sjuksköterskorna inte lägga lika mycket energi på vad de ska göra på datorn, och koncentrera sig på invånaren.

  • Tryggare hänvisning. Rådgivande sjuksköterskor kan känna sig tryggare med att de hänvisar invånare rätt med ett förbättrat stöd för hänvisning.


  • Dessutom behöver de inte oroa sig för att det kan finnas fel i hänvisningsinformationen i stödet på det sätt som det ibland finns fel idag (exempelvis felaktiga öppettider för mottagningar), eller för att andra aktörer i vården kommer att ha en annan syn på vad hänvisningen borde vara.

  • Bättre samarbete. Eftersom hänvisningsstödet används av all vårdpersonal som arbetar med hänvisning, ökar samsynen kring hänvisningar både inom och mellan regioner. Stödet blir ett verktyg att använda i samverkan, vilket kan bidra till bättre kontakt och samarbete, som är viktiga aspekter av arbetsmiljön.

  • Mer delaktiga. Verksamhetsstödets webbaserade gränssnitt gör att det går att göra snabba releaser och åtgärda fel snabbare, så att sjuksköterskor kan vara med och påverka utvecklingen mer direkt än vad de kan med dagens Rådgivningsstöd.

Bättre arbetsmiljö för mottagande vårdpersonal. Stödet för hänvisning bidrar till en bättre arbetsmiljö för vårdpersonal som tar emot invånare som hänvisats, på flera sätt:

  • Tar emot rätt patienter. Det användarvänliga gränssnittet och den strukturerade informationen gör att det finns färre fel i hänvisningsstödet, så att invånare i högre utsträckning hänvisas rätt direkt. Vårdpersonal som tar emot hänvisade invånare behöver lägga mindre tid på att hänvisa vidare och kan använda sin tid för att hjälpa de som de har möjlighet att hjälpa.

  • Bättre samarbete. Eftersom hänvisningsstödet används av all vårdpersonal som arbetar med hänvisning, ökar samsynen kring hänvisningar både inom och mellan regioner. Stödet blir ett verktyg att använda i samverkan, vilket kan bidra till bättre kontakt och samarbete, som är viktiga aspekter av arbetsmiljön.

Säkrare sjukvårdsrådgivning. Verksamhetsstödet bidrar till att göra sjukvårdsrådgivningen säkrare än vad den är idag:

  • Sms. När invånare kan få sms från 1177 blir det lättare att komma ihåg och följa råden. Sms kan också användas för skicka kartnålar för att invånare lätt ska kunna hitta fram till vårdmottagningen.

  • Bättre kontakt i samtalet. När verksamhetsstödet gör det lätt att följa arbetssättet behöver sjuksköterskan inte koncentrera sig lika mycket på vad hen ska göra på datorn utan kan ha fokus på samtalet med invånaren.

  • Rätt hänvisning direkt. När hänvisningsstödet används får fler invånare hänvisas rätt vid första försöket får de en större chans att få rätt vård i rätt tid.

Ökad trygghet för invånare. Vetskapen om att man sannolikt kommer att hänvisas rätt vid första försöket, att man sannolikt skulle ha fått samma hänvisning även om man hade vänt sig någon annanstans, och att vårdpersonalen på de olika vårdenheterna har en samsyn om vart man ska, ökar tryggheten för invånaren.

Jämlik vård. När vårdpersonal i allt högre utsträckning använder stödet för hänvisning, så att invånare får samma hänvisning oavsett kontaktväg, blir vården mer jämlik.

Bättre krisberedskap. Med bättre funktioner för notiser och kommunikation inom sjukvårdsrådgivningen är det lättare att kommunicera vid kriser.

Bättre styrning och ledning i vården. Genom hänvisningsstödet kan regioner enklare styra patientströmmar och planera vården därefter. Med bättre statistik- och uppföljningsmöjligheter (exempelvis genom synkronisering med andra tjänster såsom 1177 Direkt) finns också bättre möjligheter analyser och beslutsunderlag.

Möjliga framtida nyttor

Möjlighet till utökad samverkan inom 1177 Vårdguiden på telefon. Ett av de viktiga skälen till att samverkan idag begränsas är att det är svårt för sjuksköterskor att hänvisa rätt utanför den egna regionen, eftersom dagens katalog inte ger tillräckligt med stöd för hänvisning utan måste kompletteras med sjuksköterskans egen kunskap och erfarenhet av vårdens organisation i regionen för att vara användbart. Med ett stöd för hänvisning som gör att invånare hänvisas rätt vid första försöket oavsett vem som hänvisar, ökar möjligheterna till en utökad samverkan inom 1177 Vårdguiden på telefon. Det ger nyttor som:

  • bättre och jämnare tillgänglighet för invånare

  • effektivare användning av vårdens resurser (exempelvis att det är kö på ett ställa och lediga sjuksköterskor på ett annat samtidigt)

Ökade möjligheter till utveckling. Den modulära arkitekturen kan göra det möjligt att skapa sammanhängande tjänster, både med andra nationella tjänster och med regionala tjänster. Det kan också göra det möjligt att utveckla helt nya tjänster som skapar nytta, som inte är möjliga idag.

Risker och eventuella negativa effekter

Projektet levererar inte på tid. Om verksamhetsstödet blir försenat.

Projektet levererar inte på resultat. Verksamhetsstödet fungerar inte så bra som utlovats. Några exempel på risker som tagits upp är:

  • Det är svårt att releasa så ofta som önskats, på grund av exempelvis beroenden med journalsystem.

  • Det uppstår olika tekniska problem på grund av de regionala integrationerna.

  • Utvecklingen tar för lång tid och invånarnas och sjuksköterskornas krav och behov hinner förändras.

  • Hänvisningsstödet fungerar inte som tänkt utan blir istället ett ‘adminmonster'.

Ojämlik vård. Det finns flera risker för en mer ojämlik vård än idag:

  • Om verksamhetsstödet fungerar olika bra i olika regioner, på grund av olika regionala skillnader. Om olika journallösningar används kan det blir större skillnader på hur väl verksamhetsstödet fungerar i olika regioner jämfört med Rådgivningsstödet.

  • Det arbete som krävs för att få samsyn kring hänvisningar i hänvisningsstödet görs inte fullt ut, så att hänvisningarna ändå skiljer sig stort i olika delar av landet.

  • De olika tjänsterna byggs inte ihop, så att invånare kommer olika långt beroende på vilken tjänst de väljer (exempelvis Symtombedömning och hänvisning, ringa 1177, använda en regional tjänst).

Ökade förvaltningskostnader. Verksamhetsstödet kan kosta mer att förvalta än vad dagens Rådgivningsstöd gjort, exempelvis om journalföringen ska ske i olika system.

Risker vid uppstart. Följande risker har identifierats vid uppstarten:

  • Sjuksköterskorna känner sig osäkra och ovana med det nya verksamhetstödet - det kan leda till längre samtal och tröttare / frustrerad personal

  • Instabil drift

  • Tekniska problem

  • Frustration hos mottagande enheter som inte längre kan “önska” kring hänvisningar på samma sätt som idag.

Kostnader

  • Utveckling

Katalogadministratörer - hänvisningsinformation. Katalogadministratörer kommer att behöva administrera regelmotorn för hänvisning. Till stöd kan det finnas en regional arbetsgrupp som delas med 1177 Direkt.

Resultat

Osäkerhetsanalys

Styrkor och svagheter

Slutsatser

Bilagor

Nyttokalkylen i excel

⬇ Klicka på filen nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet. ⬇

Effektkedja

⬇ Klicka på filen nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet. ⬇

  • Inga etiketter