Gå till slutet av bannern
Gå till början av bannern

Nivå av digital tillgänglighet - beslutsträd

Hoppa till slutet på meta-data
Gå till början av metadata

Du visar en gammal version av den här sidan. Visa nuvarande version.

Jämför med nuvarande Visa sidhistorik

« Föregående Version 9 Nästa »

UNDER ARBETE

Lagen om tillgänglighet är relativt ny och det är inte ännu helt klart hur den skall tolkas. Beslutsträdet nedan är till för att hjälpa till att avgöra hur mycket som skall satsas på tillgänglighet i olika projekt.

På Inera är grundinställningen att allt vi bygger skall utformas med universell design och följa regelverk för kodning med mera. Ibland kan dock verifieringen av hur långt man nått i detta arbete variera beroende på projektets art och vilka målgrupper systemet/produkten/tjänsten (nedan kallat tjänsten) skall ha.

  • Skall tjänsten användas av invånare?
    Ja,
    Tillgänglighet skall säkerställas i upphandling, under leverans i form av system, integrationstestning och användartestning med målgrupper som har särskilda behov. Utöver detta skall Acceptanstest utföras av tredje part med lagstiftningen som grund. Protokoll därifrån blir grunden för Tillgänglighetsredogörelsen. I förvaltning skall kontinuerliga tester visa på förbättringar som görs med hänsyn till tillgänglighet.
    Nej,
    Tillgänglighet är lika viktigt för dem som använder tjänsten i arbetet. Kognitiv tillgänglighet är t ex viktigt för de som är stressade eller trötta något som vi alla kan känna igen oss i. När det gäller hur vi testar och säkerställer tillgänglighet kan vi i dessa tjänster ofta nöja oss med intern testning och behöver inte göra acceptanstest med tredje part.

  • Är tjänsten ett alternativ till ett fysiskt besök?
    Ja,
    När tjänsten är ett alternativ till fysiska besök blir tillgänglighet extra viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Människor med funktionsnedsättningar har många gånger extra stor nytta av att kunna utföra tjänster online då ett fysiskt besök kan ställa krav på transporter och ledsagning bland annat och det tar tid att arrangera och är kostsamt för samhället.
    Vi skall utforma tjänsten enligt WCAG 2.1 AA men också tittar på AAA-nivån för att se om det är något som skulle möjliggöra att ännu flera kan använda tjänsten. Vi bör tänka extra på om det finns funktioner runt omkring vår tjänst som försvårar, ett exempel på detta är om det krävs inloggning och den sköts av tredje part så som BankID, om BankID inte är helt tillgänglig så behöver vi erbjuda alternativ.
    Nej,
    I dessa fall räcker det att vi fokuserar på de tjänster som vi tillhandahåller och ser till att de lever upp till våra standardkrav.

  • Kan tjänsten ersätta användning av tolkresurs?
    Ja, det är extra viktigt att tjänsten uppfyller en hög nivå på tillgänglighet. Särskilt viktigt att de behov som användare har som ofta använder tolk så som dövblinda.
    Nej, det är grundnivå på tillgänglighet som är ett krav.

  • Är tjänsten ett bra alternativ för de som behöver extra god tid på sig för att svara på frågor?
    Ja, extra viktigt, t ex då en person som det tar lång tid för att besvara frågor kan göra det på sina egna villkor i egen takt, t ex en asynchron chatt.

  • Är tjänsten en Inloggningstjänst?
    Ja, då är det alltid högsta kravnivå då det är en dörröppnare för andra tjänster. Tjänsten skall utvecklas och valideras mot WCAG 2.1 AA men också se över om det finns relevanta krav på AAA nivå som behöver has i åtanke.

  • Inga etiketter