Hösten 2022 startar användarforum för nyttokalkyler för regioner och kommuner. Syftet är att regioner och kommuner ska kunna utbyta erfarenheter och lära sig gemensamt om nyttokalkyler och hur de kan användas på bästa sätt. Det blir också ett forum för att hitta standarder och tillsammans utveckla och förbättra modellen för nyttokalkyler.
Anmäl dig här: Användarforum - Inera.
Alla användarforum är klockan 10.00-11.00.
Innehåll och material
Innehåll | Beskrivning | Material | Inspelning |
|---|---|---|---|
12 september 2022 | |||
Välkomna och nyheter | Amanda Sundberg från Inera hälsar välkommen till första användarforumet och berättar om några nyheter i Ineras modell för nyttokalkyler. | Se även frågor och svar nedan. | |
En nyttokalkyl i praktiken | Martha Hultman Puke från Region Östergötland och Markus Hedberg från Vingmed berättar om sina erfarenheter från att göra en nyttokalkyl för Region Östergötlands satsning på läkemedelsautomater. | ||
Frågor och svar med Martha & Markus | |||
Teman på framtida användarforum | Vi inventerar vilka teman vi ska ta upp på kommande användarforum. |  | |
Frågor och svar från användarforum
Hur skiljer sig er modell från DIGGs?
I arbetet med att ta fram modellen har vi utgått från DIGGs (och även från SKRs) material om nyttorealisering, samt från den litteratur och forskning som finns på kring nyttokalkyler av olika slag. Ineras modell kan ses som en praktisk tillämpning av delar av DIGGs Vägledning. Medan Vägledningen hanterar helheten kring lednings- och styrningskonceptet nyttorealisering, är Ineras modell en fördjupning i de delar som handlar om att identifiera, beskriva och värdera nyttor och kostnader och hur man kan göra dem rent praktiskt.
Nyttorealisering 2.0 från DIGG/Ekonomistyrningsverket har en excelmall som kallas Business case. Hur jämför ni den med er mall?
Det finns likheter med DIGGs mall för Business case, eftersom den precis som Ineras modell har som mål att värdera nyttor och kostnader i pengar. När Inera började arbeta med nyttokalkyler (runt 2018) använde vi DIGGs mall för Business case, men allteftersom vi gjorde fler och fler kalkyler anpassade och förändrade vi den utifrån de behov som uppkom. Skillnaderna ligger i detaljerna. Bland de främsta är:
Ineras mall är rensad från hinders-, risk- och angelägenhetsanalys för att enbart fokusera på beräkningar av nytta och kostnader.
Alla beräkningar görs strukturerat i Ineras mall, till skillnad från i mallen för Business case där beräkningarna behövde göras någon annanstans för att sedan dokumenteras i mallen.
Delvis används andra begrepp i Ineras mall, framförallt begreppen omfördelningsnytta och finansiell nytta.
Hej, vad är skillnaden mellan PENG-modellen och er version?
Det finns även likheter med PENG-modellen, eftersom den precis som Ineras modell har som mål att värdera nyttor och kostnader i pengar. Skillnaderna ligger i detaljerna. En skillnad är de begrepp som används skiljer sig. En annan att Ineras modell visualiserar tänkta nyttor och kostnader över flera år, medan PENG slår ihop alla tidsperioder. Även upplägget för att ta sig fram till den färdiga kalkylen ser lite annorlunda ut - enligt PENG-modellen bör en utsedd grupp på 5-8 personer göra analysen under fyra halvdagar, medan Ineras modell fokuserar på metodiken i de enskilda stegen som kan göras av få eller många beroende på situation och behov.
Är det möjligt att bygga på er mall med mall för uppföljning av nyttorealisering? Idag hänvisar ni till ett gott exempel från Göteborgs stad. Det är bra, men det vore snitsigt med en helhet från er.
Tack för ett bra förslag. Det ska vi titta på!
Vad är skillnaden på version 3.0 av excelmallen jämfört med föregående version?
Bland de främsta nyheterna är att den har en uppdaterad design som ska göra den lite lättare att använda. Det finns möjlighet att räkna på omfördelningskostnader samt att dokumentera de nyttor och kostnader som man inte värderar i pengar i mallen. Och resultatfliken är uppdaterad så att det ska gå att vrida och vända på resultatet.
För många verksamheter så är det viktigt att modellen inte “dödar” sig själv, det vill säga det får inte vara för omständligt eller tidskrävande att fylla i mallen. En av de enklaste är ju ekalkyl.se så en kombo hade varit att föredra.
Det är en bra poäng! Det går fint att bara använda delar av den metodik som presenteras i Ineras modell - använd den som en verktygslåda om det är det som passar er bäst. Exempelvis kanske ni använder ett workshopformat från metodiken i nyttoanalysen, men att ni sedan föredrar att beräkna nyttor och kostnader med hjälp av ekalkyl eller något annat verktyg eller någon annan mall.
Det går också att använda Ineras mall för att hjälpas åt över organisationsgränser. Om en organisation har gjort en kalkyl, skulle andra kunna hämta den och enkelt anpassa den efter sina egna förutsättningar, utan att behöva göra allt arbete igen (förutsatt att jämförelsealternativen och nyttoanalysen är relevanta).
Vad är en effekt och vad är en nytta?
Det finns många definitioner av begreppen ‘nytta’ och ‘effekt’ och de är tyvärr inte alltid samstämmiga. Så var och en behöver idag välja vilka definitioner de tänker använda. I modellen som presenteras här utgår vi från följande:
Effekt | Någonting som bara sker om vi gör förändringen - med andra ord, någonting som orsakas av vår förändring. En effekt kan uppfattas som positiv eller negativ. |
Nytta | En effekt som uppfattas som positiv av en eller flera intressenter och som bidrar till verksamhetsmål. |
Kan man lyckas med att realisera nyttor utan en nyttoanalys eller nyttokalkyl?
Man kan alltid arbeta för att hämta hem effekterna från en förändring, även utan nyttokalkyl. Men om man har gjort en nyttokalkyl så har man ett bättre underlag och stöd för arbetet. Den kan bidra till bättre beslut, varanstöd under resans gång och vara stöd för uppföljning. Här kan ni se ett seminarium om att systematiskt utvärdera nyttor och kostnader inför beslut: Vilka beslutsalternativ väljs bort inom offentlig sektor – och varför? - SNS.