Barns rättigheter

Innehåll:

Under vintern 2021/22 genomförde Inera en barnkonsekvensanalys av tjänsten Egen provhantering med fokus på Covid-19. Texten nedan är i stora delar hämtad från den barnkonsekvensanalysen. Här finns analysen i sin helhet:

Open

 

Barnkonventionen är svensk lag

Barnkonventionen blev svensk lag år 2020. Konventionen består av totalt 54 artiklar med bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I konventionen definieras barn som varje människa under 18 år. Fyra artiklar i konventionen anses vara fundamentala och kallas för konventionens grundprinciper. Det är artikel 2, 3, 6 och 12​. Artiklarna presenteras här i kortform:

• 2 § Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.  

• 3 § Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. 

• 6 § Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. 

• 12 § Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som rör det. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barnet ska ha möjlighet att höras antingen direkt eller genom en företrädare. Artikeln ger inte barnet rätt till självbestämmande.  

Källa: ​Barnombudsmannen, ”Det här är barnkonventionen,” 2021. Här är en länk: https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om-barnkonventionen/

Barns rätt till delaktighet i vården

Artikel nummer 12, som beskriver barns rätt att få uttrycka sin mening och bli hörd, ingår i de lagar som styr hälso- och sjukvårdens arbete med barn. Att barn ska ges möjlighet till delaktighet i sin egen vård innebär att barnet har:

• Rätt till relevant information anpassad efter ålder, mognad och individuella förutsättningar.  

• Rätt att komma till tals och bli lyssnad på.  

• Rätt till inflytande utifrån ålder och mognad.  

Att barn har rätt till delaktighet innebär inte att vårdnadshavare avsägs allt ansvar. Vårdnadshavarna har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet, men ska i takt med barnets stigande ålder och mognad ta större hänsyn till barns synpunkter och önskemål

Om barn och digitala miljöer

Barn FN:s barnrättskommitté har publicerat ett antal allmänna kommentarer som syftar till att ge vägledning kring barnkonventionens olika artiklar. En av dessa allmänna kommentarer berör barn i digitala miljöer.  

FN:s kommitté betraktar digitala miljöer som ett viktigt verktyg för att förverkliga barns rättigheter. För att barnkonventionen ska realiseras även i digitala miljöer anser FN att det är viktigt att myndigheter, organisationer och företag tar hänsyn till barns rättigheter vid design, implementering och drift av tjänster bland annat genom att ​:  

• Involvera barn i framtagandet av produkter och tjänster. 

• Uppmuntran att använda digitala tekniker för att involvera barn. 

• Anpassa information och tjänster efter barn, med ökande ålder. 

• I takt med att barn växer upp ta hänsyn till deras stigande behov av självständighet och privatliv. 

Om åldersgränser i 1177

Det nuvarande ramverket för tjänsten Journalen säger att man som ungdom får ta del av sin digitala journal från 16 års ålder och att en vårdnadshavare kan se sitt barns journalinformation fram till det att barnet fyller 13 år. Ramverket togs fram specifikt för tjänsten Journalen men tillämpas för alla personliga tjänster som invånare kan nå genom att logga in på 1177.se. Detta innebär att från 13 års ålder kan vårdnadshavare inte hantera sina barns digitala tjänster med sin egeninloggning. Mellan 13 och 15 år kan varken tonåringen eller vårdnadshavaren ta del av tonåringens journal digitalt.

Under våren 2022 genomfördes en utredning om vilka åldersgränser som bör gälla för barn, unga och vårdnadshavare när de använder tjänster på 1177.se som kräver inloggning. Utredningen föreslår en gemensam långsiktig målbild för barn, unga och vårdnadshavare i tjänster på 1177.se som kräver inloggning. Till målbilden knyts förslag på åldersgränser som kan behöva skifta över tid. Målbilden föreslår att:

• Barn, unga och vårdnadshavare ska fullt ut kunna vara delaktiga i god och nära vård med stöd av digitala tjänster. Utgångspunkten är varje enskilt barns behov och förutsättningar.

• När minderåriga möter hälso- och sjukvården digitalt ska hänsyn tas till att de inte är fullt ut autonoma och att de har rätt till stöd av sina vårdnadshavare, samtidigt som de har rätt till skydd för sin personliga integritet och säkerhet.

• I kommande tjänsteutveckling ska särskild hänsyn tas till barns, ungas och vårdnadshavares användarbehov, både när det gäller tjänsternas utformning och deras innehåll. Digitala tjänster riktade mot invånare som verktyg för personcentrerad och nära vård ska omfattas av hälso- och sjukvårdens rutiner, processer och kunskapsstöd

I juni 2022, då Ineras utredning var klar, tillsattes en statlig utredning om åldersgränser i digitala tjänster, med uppgift att lämna förslag till en mer ändamålsenlig ordning senast den 31 maj 2023. Allt material från Ineras utredning överlämnas och Inera ska tillsammans med SKR samverka med den statliga utredaren.

Här finns Ineras utredning om nya åldersgränser i 1177 inklusive bilagor: https://www.inera.se/utveckling/genomforda-projekt-och-utredningar/2022/nya-aldersgranser-for-tjanster-pa-1177.se/