Ordlista
Ordlistan innehåller ord och begrepp som används i texten. De presenteras i bokstavsordning.
Språkliga riktlinjer för 1177 finns här: Introduktion till språkriktlinjerna
Rekommendationer för vissa ord och begrepp på 1177 finns här: Diverse ord och uttryck A-ÖDet finns också ett pågående term-arbete på Inera, med rekommendationer för generella ord och begrepp som används inom den sektor Inera verkar i. Termlistan är under uppbyggnad. Den finns på en öppen webbsida, här: Ineras termlista - Öppen info: Informatik - Confluence (atlassian.net)
Ord | Beskrivning |
---|---|
1177:s e-tjänster (= 1177:s inloggade tjänster)
| Ett samlingsbegrepp för de inloggade invånartjänster som en region kan erbjuda sina invånare via 1177.se. Här använder vi för det mesta ”de inloggade tjänsterna på 1177.se” Alla regioner är anslutna till 1177 e-tjänster. Alla mottagningar som är finansierade av en region kan låta invånarna göra vårdärenden genom att logga in på 1177.se och varje mottagning väljer vilka inloggade tjänster de erbjuder. Vårdpersonalen hanterar sin del av ärendet via ett ärendehanteringssystem, medan invånaren loggar in på 1177.se med sin e-legitimation. De flesta inloggade tjänster är nationella men det finns också regionala tjänster här. |
1177 på telefon | Det formella namnet på Ineras tjänst för nationellt samordnad sjukvårdsrådgivning via telefon. Tjänsten består av flera delar där det centrala är ett telefonisystem för samtalsstyrning samt Rådgivningsstödet som består av symtombaserade medicinska beslutsunderlag, stöd för journalföring och ett hänvisningsstöd med en katalog för att lägga upp det regionala vårdutbudet I dagligt tal används ofta uttrycket Sjukvårdsrådgivning 1177. |
1177 direkt | 1177 direkt är en relativt ny invånartjänst på 1177.se, en digital ingång till vården som ska kunna erbjudas nationellt, oavsett vilken teknisk lösning en region valt för att erbjuda invånare en digital ingång. Efter inloggning kan invånaren beskriva besvär eller symtom via ett frågeformulär och få en första automatiserad symtombedömning. Den kan leda till antingen egenvårdsråd eller en hänvisning vidare till kontakt via chatt, digitalt möte eller fysiskt möte med relevant vårdpersonal. Under 2023 etableras 1177 direkt för de 10 regioner som valt att gå med Ineras ramavtalsupphandling av en plattform för invånarens symtombedömning och hänvisning. |
AI, Artificiell intelligens | Program som efterliknar mänskligt beteende och tänkande eller datorprogram som kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens. Finns på olika nivåer:
|
Användbarhet | Användbarhet definieras enligt ISO-normen 9241-11 så här: Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt.
|
Användarupplevelse | En användare kan få samma resultat men helt olika upplevelse beroende på hur väl en tjänst är utformad. De som utformar tjänsten äger in användarnas upplevelse. Upplevelsen sker i interaktionen med tjänsten. Den som utformar tjänsten påverkar genom hur man väljer att bygga. Användaren förväntar sig att interaktionen ger ett värde eller möter ett behov |
API | API är en vedertagen förkortning av application programming interface. API är ett slags protokoll som används för att program, system och applikationer på ett enkelt sätt ska kunna kommunicera med varandra, en slags tolk som kommunikationen går genom. Man kan beskriva ett API som ett strukturerat sätt att överföra data från ett ställe till ett annat. |
Bias | Bias betyder ungefär snedvridet. Bias i undersökningssammanhang betyder att det kan finnas faktorer som påverkar resultatet. I den här rapporten nämns detta i samband med den användningstestning som gjordes på skisserna inom ramen för uppdraget. |
Bott / bot Chattbot | En bot är ett program som lär sig göra saker genom att söka igenom stora mängder av information. De är utformade för att upptäcka mönster och utföra åtgärder i samband med att den registrerar nyckelord, fraser eller andra stimuli. Program i form av bottar används vid maskininlärning. En chattbot är utrustad med intelligens utformad för att erbjuda interaktion med människor som är likt ett samtal. Den kan till exempel via ett röstkommando hjälpa dig boka möten i din kalender, få svar på frågor eller beställa varor och tjänster. |
“Call to action” | En “knapp” eller liknande i ett gränssnitt som direkt leder användaren till en tjänst eller en sida där hen kan börja göra något |
Ett sammanhållet ärendeflöde | I dokumentet syftar det här begreppet på en av de centrala delarna i målbilden för första linjens vård för invånaren. Den säger att relevant information, oavsett om olika vårdaktörer är aktiva i ärendet, ska vara tillgänglig för både invånare och profession när den behövs, från en första kontakt till att ärendet avslutas. Invånaren ska, efter bedömning, kunna bli hänvisad till att boka tid eller få ett digitalt eller fysiskt vårdmöte med relevant vårdprofession, utan att behöva ”börja om”. |
Förmågor | En förmåga är ett sätt att översätta ett behov till vad man ska kunna göra/uträtta i ett system. En förmåga innebär möjlighet att utföra något
Exempel: Invånaren ser alla sina bokade tider i inloggat läge på 1177.se En förmåga behöver alltså inte vara digital. Man talar om verksamhetsförmågor och It-förmågor. |
Informatik | Informatik handlar om insamling, lagring, analys, presentation, överföring och kommunikation av data och information. Informatik inom hälso- och sjukvård brukar omnämnas "hälsoinformatik” och har som mål att effektivisera informationshanteringen inom klinisk vård, omsorg och forskning, för säkrare vård av högre kvalitet. Informatikarbetet är en del av arkitekturen. Överenskommelser om begrepp som samlas i kodverk, till exempel för utbudsinformation eller för olika tidstyper, är centralt för att olika digitala system och tjänster ska samverka med varandra samt för ökad automatisering. |
Iteration | En iteration är en upprepning där varje ny iteration förbättrar den tidigare versionen av något. I uppdraget används begreppet för arbetet med skisserna, där skisserna förändrades och förädlades allteftersom utifrån input från referensgrupp respektive användningstester. |
Infrastruktur- tjänster | En infrastrukturtjänst har inget eget användargränssnitt utan är en stödtjänst som styr och stödjer hur en viss typ av information kan användas av olika system och också flöda mellan olika system. Infrastrukturtjänsterna ”används” av andra digitala verktyg och tjänster. Ett exempel är de infrastrukturtjänster för identitet och åtkomst som Inera utvecklar och förvaltar för att säkra behörigheten, när en användare loggar in i olika system och tjänster. |
Maskininlärning | Maskininlärning är ett begrepp som ofta används i samband med eller istället för artificiell intelligens. Det innebär att ett program lär sig ta in och dra slutsatser från stora mängder data. Det kan vara data från forskning, artiklar och beslut ibland på olika språk. Det kan också vara bilder, ostrukturerad information från sociala medier liksom kunskap om sakers och människors fysiska placering och rörelsemönster, video och ljud. Programmet får uppgifter att lösa och vartefter programmet utför uppgifter lär den sig vad som ger de bästa utfallen och på så vis förbättrar sig maskinen successivt ju mer den arbetar. |
Monitorering, egenmonitorering | I det här sammanhanget används begreppet monitorering i situationer där en patient (invånare, användare, brukare) med hjälp av digitala verktyg kan hålla koll på sin hälsa och på relevanta värden. Det vanliga är att vården tillhandahåller ett verktyg (en app eller något annat) som automatiskt skickar relevanta värden till behandlande vårdpersonal. Det finns verktyg som larmar när ett värde avviker från det förväntade eller vid exempelvis ett fall, om det är ett larm. I begreppet monitorering skulle också kunna ingå möjligheten för en individ att själv mata in mätvärden i exempelvis 1177.se. Det är inte möjligt idag |
Målarkitektur | Beskrivningen av ett framtida tillstånd för den arkitektur som utvecklas för en organisation. Det kan finnas flera framtida tillstånd presenterat i en färdplan för att visa utvecklingen av arkitekturen till ett måltillstånd. Ett syfte med målarkitekturen är att skapa underlag för medvetna beslut kring tekniska lösningar så att man bygger dem utifrån behov och verksamhetsnytta samtidigt som det görs så effektivt som möjligt. Ett exempel på det är att undvika onödig dubbelfunktionalitet. |
Nativeapp Nativefunktioner | En nativeapp är framtagen för ett specifikt operativsystem för smarta mobila enheter och fungerar bara på den typ av telefon eller mobila enhet som den är utvecklad för. Nativeappar kan dra fördel av telefonens inbyggda funktioner, som sensorer och kamera. Dessa inbyggda funktioner som används av nativeappar kallas nativefunktioner. |
Ramverk | En uppsättning regler, riktlinjer och rekommendationer. |
Samverkans- arkitektur | Den gemensamma arkitekturen, även kallad samverkansarkitekturen, är en samlad benämning på standarder, riktlinjer, anvisningar och ramverk som används för att de offentliga aktörerna via sina IT-system ska kunna utbyta information över organisationsgränserna. Till den gemensamma infrastrukturen hör till exempel ett antal infrastrukturtjänster för identitet och åtkomst som hanterar och säkrar behörig åtkomst till information. Samverkansarkitekturen bidrar till att öka förmågan och takten i digitalisering hos regioner och kommuner och gör det lättare att säkra att lokala system över tid kan samverka med den gemensamma, nationella infrastrukturen och de gemensamma tjänsterna. |
Tillgänglighet | I uppdraget Förbättrad användarupplevelse används begreppet tillgänglighet i sammanhanget digtal tilllgänglighet. Det innebär att digitala tjänster ska vara lika tillgängliga för alla, oavsett eventuella funktionsnedsättningar hos användaren. |
Tjänstekontrakt | Ett tjänstekontrakt är en teknisk specifikation som beskriver hur ett system som ska skicka information till ett annat system ska utforma sitt ”frågemeddelande” samt hur det system som ska ta emot frågan/informationen ska utforma sitt ”svarsmeddelande”. De här tjänstekontrakten reglerar det informationsutbyte som sker via den nationella tjänsteplattformen, en sorts ”växel” som underlättar informationsutbytet över organisationsgränserna och som Inera förvaltar och utvecklar. För att det ska fungera måste alla aktörer vara överens om hur kommunikationen ska gå till. Tjänstekontrakten utformas för specifika funktioner eller verksamhetsprocesser, exempelvis listning eller tidbokning. |
Universell utformning | Universell utformning är ett begrepp för att beskriva att man genom att utveckla en digital tjänst så att den passar för den som har störst svårigheter med att använda digitala verktyg och tjänster, gör den digitala tjänsten lätt att använda för alla olika användare. |
UX, UX-ramverk | UX är en förkortning av User Experience som betyder Användarupplevelse. Ineras UX-ramverk innehåller riktlinjer för designarbete samt ett designsystem med olika komponenter som kan återanvändas för hela konceptet 1177 framöver, och även för andra tjänster med användargränssnitt. Ramverket förenklar och effektiviserar både förvaltning och utveckling. |