SIDAN ÄR UNDER UTVECKLING

1	2	3	4	5	6	7	8	9

Använd frågorna ni formulerat för att samla data till kalkylen för både nyttor och kostnader. Källor kan vara olika rapporter, studier eller personer som har kunskap om era frågor.

Nyttor

Sök svaren på frågorna ni formulerade

I förra steget formulerade ni frågor som visar er vilken information ni behöver samla in - så nu är det bara att sätta igång. Vart ni vänder er för att hitta svaren beror på er situation och på vilken typ av information ni behöver. Exempel på källor är

Personer med god verksamhetskännedom
Statistik från olika källor
Forskningsrapporter
Revisionsrapporter
Utvärderingar
Utredningar
Vanliga kalkylfaktorer - här hittar ni tabeller med vanliga kalkylfaktorer, exempelvis medellöner för olika yrkesgrupper.

Hur ska vi värdera omfördelningsnyttor?

Omfördelningsnyttor är nyttor som ni väljer att värdera i pengar i kalkylen, men som ni i verkligheten kommer att hämta hem i form av att någonting blir bättre - tillgängligheten, arbetsmiljön, patientsäkerheten, eller någonting annat. Det är inte helt lätt att värdera omfördelningsnyttor. Nedan diskuteras några exempel.

Frigjord tid för personal

Det finns olika “skolor” för hur frigjord tid kan värderas:

1. Värdet på tiden är värdet av det som tiden är tänkt att användas till

Enligt det här resonemanget beror värdet på den frigjorda tiden på vad den är tänkt att användas till, så att man bör försöka värdera tiden utifrån vad man planerar att göra med den. Exempelvis kanske verksamheten planerar att använda frigjord tid från administration för att träffa fler patienter - och i så fall är värdet av den frigjorda tiden detsamma som värdet på ett patientmöte. Om verksamheten istället inte har någon plan för att använda tiden ska den enligt det här resonemanget inte värderas i pengar till kalkylen då det är osäkert om den har något värde. Resonemanget förespråkas bland annat av myndigheten DIGG i Vägledningen för nyttorealisering.

2. Värdet på tiden är vad någon är beredd att betala för tiden

Enligt det här resonemanget är värdet på tiden vad någon är beredd att betala för den, oavsett vad tiden är tänkt att användas till. Så oavsett om frigjord tid används för fler patientmöten, utbildning, fikapauser, mer dräglig arbetsmiljö eller någonting annat, så är den värd lönekostnaden plus sociala avgifter eftersom det är vad det skulle kosta för arbetsgivaren att köpa tiden. Lönekostnader för olika yrkesgrupper hittar ni på sidan Vanliga kalkylfaktorer. Resonemanget förespråkas inom national- och hälsoekonomi.

Ineras rekommendation

Inera rekommenderar i dagsläget att använda resonemang 2 ovan för att värdera frigjord tid, utifrån följande skäl:

Att använda lönekostnad + sociala avgifter innebär att den frigjorda tiden värderas på ett konsekvent sätt så att olika kalkyler går att jämföra med varandra utan att man behöver sätta sig in i vilka antaganden som gjorts hur den frigjorda tiden ska användas.
Om den frigjorda tiden värderas utifrån vad den är tänkt att användas till och det värdet är väldigt högt, men verksamheten i verkligheten gör någonting annat med tiden, riskerar nyttan att kraftigt underskattas eller överskattas. Kanske bättre då att ha en mer konsekvent värdering i form av lönekostnad + sociala avgifter.
Att värdera den frigjorda tiden med lönekostnad + sociala avgifter förhindrar inte ett resonemang om vad tiden ska användas till. Om verksamheten planerar att kunna träffa fler patienter, är det nyttan som ska hämtas hem. När ni då presenterar omfördelningsnyttan kan ni säga “det här representerar frigjord tid som vi värderat i pengar - vi planerar att använda tiden för att träffa fler patienter och öka tillgängligheten.”

Frigjord tid för invånare
På sidan Vanliga kalkylfaktorer finns förslag på värdering av invånares arbetstid och invånares fritid, som baseras på Trafikverkets undersökningar och uppgifter.

Förbered för en osäkerhetsanalys med troliga, min- och maxvärden

För varje värde ni hittar kan ni notera ett troligt värde samt minsta sannolika värde och ett högsta sannolika värde. De hjälper er att få en uppfattning om osäkerheten i ert troliga värde.

Hur exakt ska data vara?

Det går att lägga mycket tid på att ta reda på fakta. När ni överväger om ni ska lägga mer tid på att hitta mer exakta uppgifter, behöver ni fråga er hur det tror att det skulle påverka nyttokalkylen och er användning av den. Om ni har väldigt osäkra uppgifter som bygger på gissningar, kanske det är värt att lägga lite mer tid. Om ni istället är ganska säkra kanske ni ska nöja er med det ni har. Det allra viktigaste är att ni dokumenterar era antaganden och källor, så att det är lätt

Kostnader

I det här steget samlar ni också data om kostnaderna. Ofta vet vi mer om kostnader för projekt och förvaltningskostnader, än vad vi vet om värdet på nyttan, så det är lättare att hitta kostnaderna. Men ni bör dessutom ta med alla andra kostnader som ni tror behövs för att ni ska uppnå de nyttor som ni har identifierat. Det kan till exempel handla om:

Förändringsledning
Utbildning
Marknadsföring
Tid som personalen behöver för att förändra arbetssättet
Hantering av eventuella negativa effekter som ni identifierat (exempelvis: behov av ökad bemanning för att behålla tillgängligheten)

Tid, resurser och dokumentation

Tid	Det beror på. Ibland kan det ta tid att hitta och kontakta rätt personer eller information. Ni behöver själva avgöra hur mycket tid ni tycker det är värt att lägga på att hitta mer exakt information.
Resurser	Ni kan behöva tillgång till olika personer som har informationen ni söker.
Dokumentation	Ni kan notera den data ni hittar i er rapport, eller så tycker ni att det är lättare att börja arbeta i excelmallen. Sätt upp tabeller för de nyttor och kostnader som ni har identifierat och börja räkna med de värden ni hittar.

Exempel: digitala kallelser via 1177 Vårdguiden

7. Samla data

1	2	3	4	5	6	7	8	9

7. Samla data för nyttor och kostnader