Innehåll

Nyttokalkyl för Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil): använda information om läkemedel i vårdinformationssystemet

Beslutsstöd som Sil minskar felaktig läkemedelsanvändning

Det är vanligt med felaktig användning av läkemedel, vilket orsakar biverkningar hos patienterna. Problemet är speciellt stort för äldre, som ofta läggs in på sjukhus på grund av felaktig användning av läkemedel. Studier tyder på på att användning av beslutsstöd minskar risken för felaktig användning av läkemedel.

Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, är ett beslutsstöd som innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Den här nyttokalkylen tittar på nyttor och kostnader med att använda information om läkemedel i vården, jämfört med att inte göra det.

Varierad användning av Sil

Hälso- och sjukvårdspersonal får tillgång till informationen i Sil genom sitt vårdinformationssystem. För att vårdinformationssystemet ska kunna hämta och visa upp information från Sil behöver det anpassas. Olika anpassningar behöver göras för varje källa som systemet ska kunna visa upp information från. Idag har olika regioner tagit in olika källor med information om läkemedel i sina vårdinformationssystem. Bilden nedan visar variationen mellan regionerna.

Metod

Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför två scenarier. Syftet med scenarierna som valts är att uppskatta storleken på nyttan i att använda källor om läkemedel i vårdinformationssystemet jämfört med att inte göra det. Därför utgår scenarierna från ett fiktivt fall där en region i Sörmlands storlek tillgängliggör tre källor för vårdpersonal i vårdinformationssystemet.

• Janusmed interaktioner innehåller värderingar av interaktioner mellan läkemedel, samt mellan läkemedel och vissa naturläkemedel, födoämnen, alkohol och rökning. Källan bidrar till patientsäkerhet genom att kontrollera om två läkemedel interagerar med varandra, det vill säga om det finns en risk att ett läkemedel kan öka eller minska effekten av ett annat.

• Janusmed njurfunktion innehåller evidensbaserade rekommendationer om läkemedelsdosering baserade på patientens beräknade njurfunktion. Källan bidrar till patientsäkerhet genom att hälso- och sjukvårdpersonal får stöd att ge anpassa doseringen av läkemedel så att biverkningar undviks.

• Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO) innehåller information om ordinationsorsaker och behandlingsändamål för samtliga godkända läkemedel inom Sverige. Källan bidrar till patientsäkerhet genom att vårdpersonal vet varför en ordinatör satt in en viss läkemedelsbehandling.

Jämförelsealternativen är:

1. Vårdpersonalen får tillgång till information från Janusmed interaktioner, Janusmed njurfunktion och NKOO via sitt vårdinformationssystem.

2. Vårdpersonalen har inte tillgång till information från Janusmed interaktioner, Janusmed njurfunktion och NKOO i sitt vårdinformationssystem. För att försäkra sig om att patienten får rätt läkemedelsbehandling kan hälso- och sjukvårdpersonalen antingen titta i FASS på nätet, eller förlita sig på sina kunskaper om läkemedel.

Perspektiv. Kalkylen omfattar nyttor och kostnader för regionen samt för invånare i regionen.

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.    

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 20xx års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. De nyttor som kan realiseras i pengar – alltså nyttor som består av frigjorda pengar som kan användas till någonting annat – kallas för finansiella nyttor. De nyttor som värderas i pengar i kalkylen, men som i verkligheten inte innebär frigjorda pengar utan någon annan form av förbättring, som exempelvis förbättrad tillgänglighet, kallas för omfördelningsnyttor. Det gör att det går att studera resultaten från kalkylen enbart från ett finansiellt perspektiv, men också från ett bredare där nyttor som inte består av finansiella besparingar men som värderats i pengar också ingår.

Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.

Så togs kalkylen fram. Vilka intressenter var representerade i arbetet? Under vilken tidsperiod?

Nyttor

Nyttor som värderats i pengar i kalkylen

Frigjorda resurser på sjukhus. När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel. Sil är också ett stöd vid iordningställande och administration av läkemedel, eftersom sjuksköterskan inte behöver leta efter instruktioner eller räkna ut dosering själv, vilket ökar patientsäkerheten.

Det gör att färre patienter behöver läggas in på sjukhus eller besöka akutmottagningar på grund av biverkningar - vilket innebär att resurser på sjukhusen frigörs, jämfört med om Sil inte skulle ha använts.

Frigjord tid för förskrivare och personer som iordningsställer och administrerar läkemedel. Att använda Sil kan frigöra tid för personal i vården och andra ställen där läkemedel administreras, på flera sätt:

• Vid förskrivningstillfället - med Sil som beslutsstöd har förskrivare information om läkemedlet samlad på ett ställe. Det kan spara tid jämfört med att förskrivarna skulle söka efter informationen på egen hand i andra källor. Samtidigt kan Sil ibland tillhandahålla information som förskrivarna kanske inte skulle ha upptäckt om de hade sökt informationen utanför Sil. Det skulle kunna innebära att Sil kräver mer tid, men också ge en högre patientsäkerhet.

• Vid iordningsställande och administration av läkemedel - i många fall är Sil inte bara ett beslutsstöd för förskrivare, utan också för iordningsställande och administration av läkemedel. När läkemedlet har ordinerats behöver sjuksköterskan därför inte leta efter instruktioner eller räkna ut dosering själv, vilket sparar tid.

Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen

Bättre hälsa och färre dödsfall orsakade av biverkningar. När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel. Därmed minskar patienternas ohälsa på grund av biverkningar, så att de kan må bättre än de skulle ha gjort med felaktiga läkemedel eller doser, och undviker att dö på grund av biverkningar.

Minskat produktionsbortfall på grund av ohälsa och dödsfall. När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel. När patienter får rätt läkemedel i rätt dos, mår de bättre och undviker att dö - vilket innebär att fler kan fortsätta arbeta, så att produktionsbortfallet i samhället minskar.

Ökad trygghet för förskrivare och personal som iordningsställer och administrerar läkemedel. För vårdpersonal som arbetar med läkemedel bidrar Sil till en ökad trygghet i arbetet, eftersom de kan känna sig säkra på att ordination, iordningsställande och administration av läkemedel blir rätt.

Jämlik vård. När Sil används av vårdpersonal ökar jämlikheten i vården, eftersom fler patienter i högre utsträckning får läkemedel enligt kunskap som är kvalitetssäkrad, aktuell och anpassad efter deras behov. Läkemedelsbehandlingen i Sverige blir mindre personberoende och mindre påverkad av oskäliga regionala eller kommunala skillnader.

Risker och eventuella negativa effekter

Mer tidskrävande vid förskrivning. Det kan ta extra tid för förskrivare och tillgodogöra sig information från Sil, jämfört med att inte göra det.

Kostnader

Kostnaderna för att vårdpersonal i en region i Sörmlands storlek ska få tillgång till information från Sil i vårdinformationssystemet omfattar:

• Årlig kostnad för Sil. Sil finansieras solidariskt och en region i Sörmlands storlek skulle betala cirka 1 074 093 med en ökning på 2 % per år.

• Drift av egen server med Soap API.

• Anpassning av vårdinformationssystem för varje källa.

• Utbildning av vårdpersonal.

• Mer?

Resultat från kalkylen

Visa diagram

Visa fördelning av nyttor

Osäkerhetsanalys

Sammanfatta osäkerhetsanalysen. Vilka värden har varierats? Vad innebär de för utfallet?

Styrkor och svagheter

Lyft fram kalkylens styrkor och svagheter. Exempelvis:

• Är alla eller de viktigaste nyttorna identifierade?

• Är de viktigaste nyttorna värderade i pengar?

• Vilka intressenter har kalkylen inte beaktat? Hur påverkar det resultatet?

• Finns det några antaganden som är extra betydelsefulla eller osäkra?

Slutsatser

Att… …innebär en positiv/negativ nettonytta (nytta minus kostnader) … för

Osäkerhetsanalysen visar att…

Bilagor

Effektkedja

Nyttokalkylen i excel

Ändringshistorik