Sammanfattning Bakgrund: Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Sil används bland annat av läkare och andra förskrivare som beslutsstöd, och för att skapa e-recept. Jämförelsealternativ: Kalkylen jämför två fiktiva scenarier:
Perspektiv: Regionens. Nyttor: Om regionen hämtar information via Sil istället för direkt från källan förväntas den:
Kostnader:
Resultat:  Styrkor och svagheter: Kalkylen fokuserar på nytta i form av undvikna kostnader. Kostnaderna som undviks har uppskattats av Sils förvaltning vilket sannolikt ger en hög säkerhet eftersom förvaltningen har god uppfattning om arbetet som krävs. |
|---|
...
Scenarierna är inte realistiska eftersom alla regioner redan använder många källor var i vården, både via Sil eller på egen hand och redan har tagit kostnaderna förknippade med det. Men de fiktiva scenarierna behövs för att uppskatta nyttan för regionerna i att samarbeta kring information om läkemedel jämfört med att var och en behöver göra arbetet själv. De två scenarierna vi använder är:
...
använder är:
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor själv via Sil 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Sörmlands rekommenderade lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO) . År 2025 tar regionen Sil in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, och det gör de själva. Regionen bygger även de verktyg som behövs för att kvalitetssäkra informationen och för att administrera sin rekommenderade lista.
Perspektiv. Kalkylen utgår från regionens perspektiv och inkluderar nyttor och kostnader med integration av källor i vårdinformationssystemen. Nyttor och kostnader för andra intressenter än regionen är inte inräknade i kalkylen. Nyttor och kostnader med att använda Sil i vården är inte inräknade - se https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/OINK/pages/2554528012 för en sådan kalkyl.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
...
, som regionen också väljer att integrera i sitt vårdinformationssystem.
En region i Sörmlands storlek integrerar 4 källor själv 2023: VARA, Janusmed interaktioner, Sörmlands rekommenderade lista och Nationell källa för behandlingsorsak (NKOO). År 2025 tar regionen in ytterligare en källa, Blandbarhetsdatabasen, och det gör de själva. Regionen bygger även de verktyg som behövs för att kvalitetssäkra informationen och för att administrera sin rekommenderade lista.
Perspektiv. Kalkylen utgår från regionens perspektiv och inkluderar nyttor och kostnader med integration av källor i vårdinformationssystemen. Nyttor och kostnader för andra intressenter än regionen är inte inräknade i kalkylen. Nyttor och kostnader med att använda Sil i vården är inte inräknade - se Sil - använda information om läkemedel i vårdinformationssystemet för en sådan kalkyl.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att både nyttor och kostnader värderas i pengar. Kalkylen inkluderar alla kostnader som har identifierats kopplade till realiseringen av nyttorna. När det gäller nyttor är det endast ett urval av de identifierade nyttorna som värderats i pengar i kalkylen. De nyttor som identifierats, men som inte värderats i pengar i kalkylen, beskrivs också i denna rapport.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Finansiell nytta. Alla nyttorna i kalkylen presenteras som finansiella nyttor. Det innebär att nyttorna består av minskade kostnader som skulle gå att följa upp i budgeten. Nyttorna kategoriserar som finansiella efter som de bedöms vara utgifter som regionen annars hade behövt ta om den inte hämtat information via Sil.
Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
...
Regelbundna avstämningar med källägare för 4 källor | 1 timme / vecka utom 2 månader under sommaren |
Anpassa systemen till källornas förändringar för 4 källor. Detta har kostnader i form av mötestid, planering, byggande av ny databas och tester, som kräver både teknik- och verksamhetsresurser. | 1000 timmar / anpassning. Uppskattningen baseras på att VARA är en av källorna som kräver anpassningar varje år. |
Årlig release Sil SOAP API | 750 timmar / år |
...
Undviker kostnader för eget verktyg för rekommenderade listor. I Sil ingår källan Rekommenderade läkemedel, som innehåller listor med vilka läkemedel den lokala läkemedelskommittén rekommenderar i varje region. Regionerna skapar listorna med hjälp av ett verktyg som Sil tillhandahåller, RekOrd. Sil förvaltar verktyget och kvalitetssäkrar samtliga listor, och kontaktar läkemedelskommittéerna om något blivit fel. Om en region inte skulle använda RekOrd, skulle den behöva bygga ett likvärdigt verktyg för att hantera sina listor, samt lägga tid på att kvalitetssäkra sin lista varje vecka.
...
överlåta till vårdinformationssystemen att ta in informationen - som sedan skulle öka sina priser gentemot regionen. Även då skulle det bli höga kostnader, eftersom det finns många vårdinformationssystemen - idag har varje region åtminstone 5 system som skickar recept, och varje system skulle behöva göra samma arbete.
inte ta in källan alls. Regionen skulle då undvika kostnader för att ta in källor om läkemedel. Detta skulle också , men minska tillgången till aktuell och kvalitetssäkrad information om läkemedel i vården, med ökade risker för sämre läkemedelsbehandling och patientlidande med höjda kostnader som följd.
Scenario 1: 10 regioner går ihop för att ta in en källa tillsammans (men inte via Sil) | |
Utveckling av källan - exempelvis API | 2 300 000 kr (engångskostnad som regionerna kan dela på) 2 300 000 / 10 = 230 000 kr (engångskostnad för varje region) |
Anpassningar av egna system för att producera läkemedelsdatabasen och API | 2 700 000 kr (engångskostnad för varje region) |
Summa | 230 000 + 2 700 000 = 2 930 000 kr (engångskostnad per region) |
Scenario 2: 10 regioner går ihop för att ta in en källa via Sil | |
Utveckling av källan - exempelvis API inklusive kostnader för kommunikation (500 000) | 2 800 000 kr (engångskostnad för Sil) |
Anpassningar av Sils system för att producera läkemedelsdatabasen och API | 2 700 000 kr (engångskostnad för Sil) |
Summa | 5 500 000 kr (engångskostnad för Sil) |
Kostnad per region | 5 500 000 / 10 = 550 000 (engångskostnad per region) |
Resultat | |
Kostnader regionen undviker genom att ta in källan via Sil om 10 regioner gör det, istället för att gå ihop 10 stycken och ta in den själva | 2 930 000 - 550 000 = 2 380 000 (engångskostnad som varje region undviker) |
...
Kostnad för Sil för en region i Sörmlands storlek | 1 074 093 kr per år med 2 % höjning varje år (enligt avsiktsförklaringens prislista 2021). |
Uppstart Sil | 15 300 kr (engångskostnad) |
Resultat från kalkylen
...
Nyttor som inte värderats i pengar
Mer jämlik tillgång till information om läkemedel
Högre kvalitet i källorna
Jämlik tillgång till de mest aktuella versionerna
Osäkerhetsanalys
… går det att göra utan att tex bygga en Sil-databas? det skulle ju vara en stor skillnad. Får man samma kvalitet?
Styrkor och svagheter
Kalkylens styrka är att den har relativt säkra uppskattningar över vad det skulle kosta en region att själv hämta och kvalitetssäkra information från källägare, eftersom Sils förvaltning har en god uppfattning om vilket arbete som krävs.
...